Anonym (Trasiga skor) skrev 2023-06-30 22:45:27 följande:
Jo du förminskar ts känslor genom att kalla det "tonårsförälskelse", du har ingen som helst aning om vad för typ av förälskelse hon upplever så du kan redan nu sluta låtsas att du gör det, ingen köper det. Det enda du gör är är att ta den mest negativa tolkningen för sätta dit henne för att känna dig överlägsen.
Jag förminskar dig inte bara för att jag kritiserar din raljerande och taskiga attityd. Du kan kritisera ts hur mycket du vill men gör det på ett respektfullt sätt.
Grejen är att varken du eller jag, och antagligen inte ts heller, vet vilken typ av förälskelse det handlar om och hur den kommer utvecklas. Hon bör helt enkelt hålla huvudet kallt, väga för och nackdelar för att därefter bestämma vad hon ska göra. Den kanske är försvinner lika snabbt som den kom, kanske är den så pass äkta att känslorna aldrig försvinner. Vi vet inte.
Det TS ska göra är att hantera sitsen på hemmaplan, som uppenbart av det TS skriver är en sits hon inte ser som kärleksfull på det vis hon önskar. Vill hon fortsätta med sin man hemma eller vill hon kunna ha det mer fritt för att agera på en förälskelse?
Det är inte fel att bryta upp ur ett förhållande om känslorna har försvunnit. Men då gör man det först. Eller så jobbar man på det hemma för att få mer pirr i sin egen vardag med. Vad man inte gör är att sitta på jobbet och fundera över vad kollegan menar med olika smileys, fundera över vad kollegans blickar betyder, och vara fysiskt så nära kollegan att man kan råka vidröra varann. Man tar med sig insikten om att man fått känslor för en annan, man håller sig helt neutral mot den personen tills man rett i sina känslor för vad man vill göra, och sedan får man, om man inser att känslorna för den partner man har är så svala att man vill byta partner, tala ut med partnerm hemma och förklara läget. Om man däremot inser att man ändå vill ha sitt förhållande kvar hemma och att förälskelsen är en sån som kommer och går - då tar man steg för att faktiskt minska det som rör upp känslorna. Sånt som att messa utanför jobbrelaterade frågor, att luncha ihop och att vara fysiskt nära. Man skapar den distans man kan.
Du är extremt bestämd och gåpåig mot mig också för någon som anklagar mig för att ha en taskig attityd, och du väljer själv att tolka mig till det sämsta du kan och mina intentioner till de lägsta. Gör du då också det för att kämna dig överlägsen mig?