Riksdagsvalet 2026

När du var ung var du med i Kfml, kommunistiska förbundet marxist-leninisterna. Är ditt kommunistiska förflutna en belastning?

? Nej. Jag skulle inte vara den människa jag är om jag inte hade den bakgrunden." 

Fundera på reaktionerna om någon tidigare medlem i NMR eller annat nazistparti skulle kläcka ur sig något liknande efter att ha välkomnats till t.ex. moderaterna.

Ulf Bjereld ? Wikipedia

samma kommentar som för Ulvskog...

Ylva Johansson ? Wikipedia

Gick alltså med i ett kommunistparti på den tiden man kramades med DDR...

Sanningen om Baltikum (kristianstadsbladet.se)

"I september 1989 sade Schori att Baltikum ?ofrånkomligen är en del av Sovjetunionen?. I november samma år gjorde utrikesminister Sten Andersson sitt beryktade uttalande: ?Estland är inte ockuperat.? "

Ledarsidornas artikel om Schori och Polen ligger bakom betalvägg, det finns dom som anmäler inlägg där text från såna artiklar klistras in. Men det finns gott om andra hänvisningar till detta. Jag vill minnas att jag läst något om detta i Wolods Kräkheter för länge sedan. 
Schori var även god vän och ideologiskt likasinnad till Arne Treholt.

"Bekämpat kommunismen extremt hårt" 🤡🤡🤡🤡

I november 1989 besökte Sveriges utrikesminister Sten Andersson alla de tre baltiska

delrepublikerna och Moskva. Hans besök i Estland blev dock en mycket större händelse

inom samhället än förmodligen planerats. En Tv-reporter frågade nämligen om hans

åsikt om Estlands status ? är Estland ockuperat eller inte? Ministern förnekade att

Estland var ockuperat och några dagar senare i Vilnius även föreslog att bara en

minoritet i de baltiska länderna ville ha fullständig självständighet. (Fredén, 2004: 51)

Detta var inte någonting ester, letter och litauer ville höra och det väckte en vidsträckt

kritisk debatt mot Andersson både i Baltikum och Sverige.

Förklaringen till Anderssons svar är inte så ologisk ? medan Sveriges politik hade redan

sedan slutet av det andra världskriget visat Baltikum som en annekterad del av

Sovjetunionen, kunde det samtidigt inte vara ockuperat. Küng (1991: 136 ff.) säger att

redan under de första åren efter Estlands ockuperingsprocess av Sovjetunionen var det

klart, även utan något formell åsikt, att Sverige erkände Sovjetunionens närvaro som en

annektion. Bevisen på detta är många: den svenska medverkan vid stängningen av de

baltiska beskickningarna i Sverige och av de svenska beskickningarna i Baltikum

(augusti 1940), acceptans av den sovjetiska medborgarskapslagstiftningen i Baltikum

(september 1940), överenskommelse om sovjetisk ersättning för förstatligad svensk

egendom i Baltikum (maj 1941), båtutlämningen (1945), baltutlämningen (januari

1946), osv. Küng (1991: 139) spekulerar i att erkännandet av annektion skedde tack

vare Sovjetunionens framgång i det andra världskriget. Som en stormakt hade den

uppnått säkerhet, autonomi och prestige, vilka var tillräckliga att påverka andra stater att

bete sig enligt dess intressen. Ändå kan man säga att även om ett sådant uttalande var

taktlöst i avsikt av många, Andersson bara kände igen sitt rikes politiska beteende.

Fredén (2004: 44 ff.) fördömer Anderssons ordval, men reflekterar till Sveriges

erkännande av Estlands annektering som en god sak på något sätt ? utan officiella

relationer med Sovjetunionen kunde Sverige aldrig skapa avdelningskontoret i Estland

eller kunde inte närvara under frigörelseprocessen och i det unga fullvärdigt

självständigt Estland 1991."