• Elliot1

    Utredning/insemination/ivf 2023

    Vickan31 skrev 2023-01-25 14:32:14 följande:
    Haha, fast lite besatt känner man sig ändå ibland när man loggar in flera gånger vissa dagar för att se om man fått svar, skriva av sig eller bara läsa olika trådar om fertilitet och liknande xD 

    Jag brukar få positivt test kanske 90% av gångerna, och det där med tecken är så svårt för jag brukar ibland kunna känna av lite ägglossningssmärta men då vet man ju inte om det gör ont för att ägget släpper just då eller för att det släppt för någon/några dagar sedan. Alltså kroppen, tänk om den hade kunnat vara lite tydligare ibland xD Ahaa, ja men då var det ju extra intressant att du fick positivt två dagar i rad den här gången! Skrattande Haha ja det blir ju lite frustrerande när man inte har exakt koll, för man känner ju på något sätt att eftersom det här är ett område där man är ganska maktlös så försöker man att ha kontroll över de saker man kan, som t.ex. kost, hålla koll på ägglossning etc.

    Aah men det låter ju som ett jättebra progesteronvärde, det är ju långt över minimigränsen! Jag tog också mitt 7 dagar efter förväntat ägglossning och då låg det på 74 nmol/L. När jag gjorde en utredning med mitt ex tog de dock aldrig något progesteronprov. 

    Ja det är ju svårt, just för att jag upplever att jag ofta får höra de där klyschorna från personer som inte själva har några problem med att bli gravida: det kommer, stressa inte, försök att inte tänka för mycket på det etc... Jag kunde säkert inte heller föreställa mig det innan jag själv började märka vilken tid det tog, men som du säger så ÄR det ju faktiskt en kris som kan tära så otroligt mycket på hjärta och själ! det låter ju som jättebra samtal tycker jag Hjärta Tycker du att psykologen känns bra? Och har du några bra tips att dela med dig av från era sessioner så lyssnar jag mer än gärna Glad

    Nä men precis, då tänker vi nog lika där, men jag kan såklart inte lova att jag aldrig kommer att testa någon huskur framöver om det fortsätter att gå så dåligt för oss, haha!

    Ja han fick inte ens valet att göra det på plats faktiskt, utan de sa åt honom att göra det hemma och det gick ju bra eftersom vi har så pass nära. Som du säger blir det ju svårt om man bor lite längre bort som ni gör Glad Så även om det inte är så "inbjudande" miljö för att lämna provet på plats så hoppas jag att din sambo kommer att tycka att det gick okej ändå. Spännande att det är redan imorgon, då håller vi tummarna för att det ska gå bra! Ja alltså han har faktiskt fått svar redan och det såg bra ut! Verkligen en lättnad, men då vet jag ju att felet troligtvis sitter hos mig och det får vi ju veta mer om den 6/2 när läkaren ska gå igenom alla svaren samt göra en gynekologisk undersökning då. 

    Haha jag har tempat till och från i flera år men blir fortfarande inte klok på mina grafer ibland xD Jag börjar tro att den var låg på söndagen för att ÄL skedde då, och att den var hög på lördagen pga dålig sömn och alkohol. Hoppas nog mer på att den var under söndagen, så att vi hann få till fler försök än om ÄL skulle ha varit på torsdagen precis när vi varit tvungna att vara återhållsamma pga provet. Men om din ägglossning var CD14 eller CD15, när ungefär har du BIM då? Glad

    Sorry att jag tjatar om grafen, men här kommer dagens:

    Hehe jo det är sant, lite besatt är man ju 😅 Men det är ju mycket för att det är så skönt att ventilera, tankar kring detta florerar ju KONSTANT i hjärnan så det är så skönt att få skriva av sig tycker jag. Samt att beroende på vilken period man är sin cykel så går man ju in och läser samma trådar typ om och om igen för att se så man inte missar något 😂 

    Okej vad skönt ändå att kunna få positivt på test så pass ofta ändå. Även om det inte är en garanti på att ägget faktiskt släpper så är det ju en vinst att lyckas få
    positivt på test! Kroppens signaler kan ju vara svåra att tyda annars. Jag får ganska tydligt sekret innan
    ägglossning och brukar bli väldigt uppblåst i samband med (vad jag tror) är att ägget släpper. Annars tycker jag att jag har konstant molvärk typ 🙄 Det är så himla konstigt, jag tycker det molar och bränner direkt efter ägglossning fram till mens typ. Och nästan uteslutande på höger sida, både fram och bak. Jag var faktiskt påväg att kolla upp detta i somras, men just precis då blev jag gravid. Men ska definitivt nämna detta på läkarbesöket nästa vecka och be dem kolla. Sen vet jag inte om det var för att jag hade semester och inte var lika uppmärksam på symtom (upptagen med annat, så skönt!!) men just den månaden jag blev gravid tyckte jag inte att jag hade haft ont alls. 


    Ja herregud det där har man ju hört så mycket av. Så tröttsamt, det går ju inte att förklara för någon hur det känns. Och att man ska sluta tänka på det, jotack om man ändå kunde det 🙃 Samtalen funkar jättebra, vi pratar såklart om det vi går igenom och alltid lite extra om jag känner mig ledsen pga att jag fått mens eller så. Men framförallt så handlar det om hur man ska göra med tankarna som kommer, hur man kan bryta mönster osv. Man märker också på henne att jag inte är den första hon pratar med om detta ämne. Det är skönt! Blir lite långt att skriva här men kan antingen skriva ett eget inlägg med lite knep eller skriva ett privat meddelande till dig när jag får tillfälle 😊 

    Vi får se, jag tänker att huskurerna syftar mycket till att främja ägglossning och den känner jag inte att jag har problem med. Eventuellt att jag skulle kunna tänka
    mig att testa Progesteronkräm men hade känts mer tryggt om man fått ok av en läkare. Håller mig nog till alla 648485843 vitaminer så länge 😅 

    Men så fint att höra att hans prov såg bra ut! Härliga nyheter 😃 Även om det fortfarande inte tar sig för er så kan ni ju iallafall utesluta en orsak. Och ditt progesteronvärde var ju superbra verkligen, riktigt högt!! Är ju klockrent. Hoppas verkligen ni få mer svar vid läkarbesöket, så ni kan få hjälp framåt! 


    Jag har BIM ca 31/1 beroende på när ägglossningen nu skedde. Men har 12 dagars lutealfas så 31/1 eller 1/2 skulle jag gissa på. Du då? När du nu hade ägglossning 🙈

    Tycker bara det är intressant att se grafen! Du har ju absolut en poäng med att tempen var låg pga att du kanske skulle ägglossa, det tänkte jag inte på. Men om man skulle lägga in de två temparna du uteslutit, så borde ju ägglossningen kunnat ske CD16 utifrån grafen? Men fattar att det är svårt att veta om man inte kan koppla ihop det med positivt test osv. Frustrerande! 


    Min temp tog ett skutt idag. Blev så förvånad. Men känns inte som den är helt pålitlig, jag låg inte vaken så sätt men jag vaknade till typ vid 04 och somnade om
    på några sekunder. Har förstått det som att det inte ska påverka? Men jag var varm när jag vaknade av klockan och skulle tempa vid 06, kändes som att vi hade varmare i sovrummet. Så nja, inte helt säker på att jag kan lita på dagens temp! Har dessutom massa molvärk som jag nämnde ovan, som jag inbillat mig att jag alltså INTE hade den enda månaden jag lyckades bli gravid 🙈 Så även om det är en vecka kvar till BIM så känns det ganska hopplöst. 


  • Elliot1
    Vickan31 skrev 2023-01-26 14:17:33 följande:
    Haha ja jag känner att jag blivit smått besatt av både fertilitetsapparna och familjeliv xD Men precis som du säger, man blir ju aldrig kvitt de här tankarna och det känns ibland som att man ska gå under ifall man ska gå med alla dessa tankar och känslor helt själv! Så det är väldigt värdefullt att få skriva av sig Hjärta

    Ja men precis, det är såklart ingen garanti att ÄL varit för att testet visar positivt, men jag vet att de frågade på min förra utredning om jag brukat få positiva ÄL-tester så då kände jag att jag ville kunna ge ett svar på det även den här utredningen. Vad bra att du ändå känner av din ägglossning ganska tydligt. Ungefär hur många dagar brukar du märka av fertilt sekret, och är det just på ägglossningsdagen eller några dagar inför? Jag tycker att det är så olika från månad till månad för mig, men generellt sett har jag inte jättemånga dagar med fertilt sekret (förlåt för fult ord, haha!).

    Vad intressant, och märkligt, det där med dina känningar från ÄL till mens! Det låter absolut klokt att nämna det på läkarbesöket tycker jag, om inte annat för att kanske kunna få ett lugnande svar så att du kan släppa eventuell oro kring det.

    Ja visst är det tröttsamt med de där utslitna fraserna, även om jag tror att de menar väl såklart. Det låter ju jättebra och givande, just att få verktyg för att kunna hantera de där tankarna och mönstren man hamnat i under den här berg-och-dalbanan. Du får jättegärna skriva lite fördjupande om det i ett direktmeddelande till mig om du vill och har tid Glad Förstår att det är svårt att bara sammanfatta lite kort såklart. 

    Jag håller med om progesteronkrämen, det hade varit spännande att testa men det skulle helt klart kännas mer befogat och tryggare om en läkare godkänt det. Haha, ja det är ju fullt upp bara det att ta alla de vitaminerna då! xD 

    Tack snälla, det känns såklart jätteskönt att vi fick svar på hans prover så snabbt och att de verkar vara bra Hjärta Ja jag hade ju högt progesteronprov då när de testade det faktiskt, annars så var det en sak jag funderade om jag kanske hade lågt värde eftersom jag upplever att min temp inte stiger så mycket. Ja herregud vad man försöker hitta förklaringar och teorier i ett ämne som är alldeles för komplext för mig xD Man inser ju nu vilket under det egentligen är att det föds så många barn, nu när man vet hur otroligt många saker som måste klaffa för att det ska gå vägen! 

    Åååh men då är det ju BIM ganska snart, då ska bara helgen gå i princip så är det nära! Skrattande Är 31/1 alternativt 1/2 före eller efter ert läkarbesök nästa vecka? Min ena app säger att jag hade ÄL på CD16 och den andra appen säger fortfarande CD13, men jag tror mer på CD16 faktiskt och då blir min BIM i så fall kring den 5/2, så dagen innan vårt läkarbesök. 

    Vad spännande med tempen! Jag har förstått det på samma sätt, att om du vaknar kl. 4 men inte kliver upp och att du somnar om ganska snabbt så ska det inte påverka tempen alls. Men jag håller med om att tempen inte känns helt tillförlitlig alla dagar, just för att det är så många faktorer som kan spela in. Så jobbigt när man känner redan en vecka innan BIM att chanserna är låga, men det är ju bara något man fått för sig och behöver ju inte alls stämma i verkligheten: många berättar ju om att de fick exakt samma symptom som innan mens men att de plussade istället HjärtaJag håller tummarna för att din temp ska fortsätta att hålla sig hög och fin Glad

    Haha det är sant, idag laddade jag ner FF också. Har bara haft Natural Cycles innan men tycker FF:s grafer är mycket mer behagliga att titta på? Tungan ute 


    Ja jag förstår, alltså det är ju ändå helt rimligt att man pratar om det som en del av en utredning, jag menar om det visar sig att man aldrig får någon LH-signal så är det ju också rätt troligt att man inte ägglossar heller. 
    Ja det är skönt att känna av den faktiskt, även om jag aldrig kan veta EXAKT dag, eller jag kunde iallafall inte innan jag började tempa. Men jag har mycket fertilt sekret (håller med om fult ord) i typ 3-4 dagar innan ÄL, sen på själva ägglossningsdagen brukar jag få ganska ont och svullna upp ordentligt, nästan alltid på eftermiddag/kväll. Sen dagen efter dessa svullna timmar så brukar jag ha lite fertilt sekret och sen dagen efter det torrt typ. Så även om jag inte vet exakt dag så brukar vi försöka ligga helst varje dag men iallafall varannan dag under dessa dagar. Men skönt att du ändå har lite sekret? Så du får lite tecken där? 


    Ja den där smärtan är bra märklig alltså. Jag har länge trott att jag haft problem med höften rent muskulärt (vilket jag tror att jag också har i grund och botten och som jag rehabat länge) men för typ ett år sedan började jag koppla ihop det med att det också gjorde extra ont innan mens. Det var som ett mens-tecken för mig, att det liksom strålade kring höftkulan och bak mot ländryggen på höger sida. Sen har jag börjat märka att det är faktiskt inte bara innan mens utan i princip efter ägglossning och hela vägen tills mensen kommer. Jag vet ju som sagt inte om det är att jag bara hittar på det här, men jag inbillar mig som sagt att jag inte hade ont alls när jag blev gravid haha. Men alltså jag har säkert bara glömt bort det, har ingen aning haha. Kanske hade jag ont, kanske inte. Hur som helst så har jag fastnat i tanken att jag INTE hade ont när jag var gravid, så varje månad som denna smärta kommer så ställer jag mig in på att det inte tagit sig. Så även denna månad eftersom jag haft molande värk i höften i typ en vecka nu Rynkar på näsan Men som du säger så är ju symtomen ofta väldigt lika, jag är bara så besatt av tanken att jag inte hade några känningar alls när jag plussade. 


    Ja verkligen ett högt progesteronvärde. Men du menar att du trodde att du hade lågt progesteron för din temp inte var så hög efter ÄL? Jag har ju inte sett dina tidigare grafer. Jag tänker nämligen likadant, att min temp höjs efter ÄL men inte till några superhöga nivåer liksom och då tänker jag att det har med progesteron att göra. Ska prata om detta med läkaren också såklart Glad Men det vore ju lite betryggande att veta att tempen inte behöver vara superhög men att man ändå kan ha ett bra progesteronvärde! 


    Bara helgen kvar nästan ja! Jag kan ju få mens antingen tisdag eller onsdag. Vi har vårt besök på torsdagen. Dvs precis som ni så är BIM dagen innan besöket. Hur tänker du kring testning? Jag vill egentligen inte testa tidigare än BIM men nu måste man ju nästan göra det. Jag ringde också kliniken idag och frågade om man fick ha mens under undersökningen vilket var okej så länge jag själv var okej med det Tungan ute


    Tyvärr dök min temp idag igen, men det var väl inte så oväntat. Kände på mig att tempen igår bara var en tillfällighet. I förrgår hade jag 36.55, igår 36.78 och idag 36,45. Så tillbaka till samma nivå som tidigare i veckan typ.. Men jag är som sagt typ 100% inställd på att det inte tagit sig så jag orkar typ inte bli ledsen ens... Hjärta


    Hur går det med din kurva, börjar den bli mer logisk? 

  • Elliot1
    Vickan31 skrev 2023-01-30 09:12:51 följande:
    Men vad kul att du också skaffat FF! Jag tycker att Flo är trevligare generellt sett, men håller med dig om att just graferna är bättre i FF Glad

    Nä det där med exakt dag är ju svårt, och även de gånger jag känner av ÄL-smärta så vet jag ju inte om det är för att ÄL är just då eller att den har varit för en eller ett par dagar sedan, för man kan tydligen känna av lite smärta både före, under och efter ÄL förvirrande nog Tungan ute Men det låter ju jättebra, som att din kropp ger ganska tydliga signaler och bra med fertilt sekret. Jag tycker att ÄL-tester och tempen är bra hjälpmedel för mig eftersom det kan vara lite upp och ner med andra känningar för min del.

    Åh men vad jobbigt med höften! Det låter ju dels tråkigt att ha ont, och dels tråkigt att tappa hoppet så tidigt Rynkar på näsan Jag förstår att du tänker så, att du väntar på en cykel där känningarna i höften inte infinner sig så att du ska kunna känna ett större hopp, men precis som du är inne på så behöver det ju inte vara så att samma tecken automatiskt utesluter en graviditet Glad Så svårt det där, man önskar bara att kroppen kunde vara tydligare, typ att om stortån började blinka blått så visste man att nu har ägget fäst, haha!

    Ja men precis, jag trodde att jag kanske hade lågt progesteron eftersom min temp inte är så hög, men den cykeln jag tog progesteron-prov var det ju ett högt värde trots låg temp, så jag försöker att inte oroa mig så mycket för progesteronet längre. Så ja, jag tror inte att du behöver oroa dig heller för progesteronet och att tempen inte är superhög Glad

    Vad bra att du frågade om mens inför besöket! Hade varit sjukt surt att behöva skjuta på det pga mensen Tungan ute Nu tycker jag snarare att det känns som att ifall mensen kommer när den ska så kanske sorgen mattas av lite i alla fall, just pga vetskapen om att läkarbesöket bara är en dag bort då. Bra fråga om testning, jag tänker nog så att om tempen störtdyker så behöver jag inte ta något test, men om den inte gör det så kanske jag tar ett test samma morgon som läkarbesöket. Hur känner du?

    Usch vad jobbigt att känna att hoppet börjar rinna ut för den här gången Hjärta Hur känns det nu? Har du fått några menskänningar, och hur har det utvecklats med tempen under helgen? Så här ser min temp ut nu, ganska stabil men inte så himla hög tycker jag:

    Ja, den är lite lättare att läsa av tycker jag 😊 Jag har Flo också och har haft länge, men kan man lägga in temp där? Det har jag aldrig gjort 🙃 

    Haha håller med, man får ägglossningssmärta men man har ingen aning om vad den egentligen beror på 😅 Tester och temp är ju som du säger ett bra komplement och jag fick ju ändå ägglossning senare än jag trodde denna månad så hade jag inte tempat hade jag nog trott att den kom tidigare än den egentligen gjorde.. Sen är väl det viktigaste att man försöker säkra upp med en massa liggande under en period så man inte missar oavsett. Men ja hahaha vilken grej om tån skulle börja lysa. Det hade varit något 😉 

    Ja det är lite segt att ha ont och speciellt eftersom jag ser det som ett dåligt tecken. Det som egentligen stör mig mest är att jag försöker hantera mina tankar och inte känna efter så mycket, men den där jäklA höften påminner ju mig hela tiden. Den går ju liksom inte att koppla bort! 

    Det låter ju väldigt lovande att du hade så högt progesteron trots att tempen höll sig lite lägre. Det gör mig lite lugnare 😊 Och mitt värde var ju inte superlågt,
    jag bara önskar att det vore högre 😉 


    Ja alltså jag tänkte att jag har ju verkligen inte lust att boka om tiden bara för att jag skulle ha mens! Tänker att de som jobbar med det där är vana vid det mesta, lite blod kan de nog stå ut med! Håller med om att det känns lite lättare att hantera när mensen kommer nu, eftersom man vet att man snart kommer få träffa läkaren. Jag försöker se fram emot besöket snarare än att vara bitter över att min mens kommer komma denna gång också 🙃 Förstår hur du tänker med att man kan testa om tempen inte dyker. Förra månaden så höll sig min temp på samma nivå mensens första dag också, så jag tänker nog ändå att jag ska testa på onsdag morgon om inte mensen kommit. 


    Men på tal om det så vet jag varken ut eller in som vanligt. Jag har faktiskt haft lite inbillning de senaste dagarna om att det skulle kunna vara något, framförallt då jag haft ont i ryggen (hela ryggen, inte bara höger sida som jag brukar) och det vet jag har varit ett tecken förut. Men samtidigt kommer stunder då jag verkligen får mensvärk och känner mig PRECIS som innan mens. Jag vet ju att symtomen kan vara otroligt lika men jag har ju också med mig sedan tidigare plus att jag tycker det känns annorlunda. Har haft lite molvärk då också men ändå känt att det är något annat än mensvärk.. Nu känns det precis som mensvärk 🤪 Jag kunde heller inte låta bli att känna på min livmodertapp idag, fast jag lovat mig själv att inte göra det då jag vet att det inte är tillförlitligt alls. Men den kändes tyvärr också redo för mens 🙃 Så jag försöker ställa in mig på det även om jag nästan kände tvärtom igår och i förrgår?

    Hur känns det för dig? Du är ju några dagar bakom mig eller vad man ska säga men det börjar ju definitivt närma sig! Jag tycker din kurva ser Jättebra ut?? Tempen år väl inte låg? Jag är i och för sig inte rätt person att uttala mig eftersom jag inte hållit på så länge med tempning.. 

    Min graf är inte särskilt vacker denna månad 😂 Tempade inte i helgen då jag inte var hemma och glömde packa ner termometern. Sen har jag en ordentlig stegring mitt i allt som jag inte riktigt vet vad den beror på haha.


    Imorse låg tempen på 36.45 igen men jag tog den kl 04:20 efter att jag legat halvvaken och vridit mig en stund. Vet att man inte ska göra det men är liksom inte helt vaken så tänker inte på att jag borde tempa så fort jag vaknar till. Ligger istället och snurrar typ. Sen tempade jag igen vid 05:50 när klockan ringde,  då hade jag väl sovit någon timme till. Då var den på 36.57 vilket kändes högt. Vet du något om hur mycket tempen påverkas av att man vaknar till och ligger och vrider sig en stund i sängen utan att man egentligen inte ens öppnar ögonen?




     

  • Elliot1
    Vickan31 skrev 2023-02-01 12:29:49 följande:
    Ja jag lägger in tempen både i Flo och Fertility Friend faktiskt, vet inte varför jag inte bara kan bestämma mig för en app men jag kör på båda samtidigt, haha!

    Haha, ja men precis 😅 Ja men det var ju bra att du kände att tempningen gav någonting den här månaden Glad Tror du att du kommer att fortsätta med ÄL-test och tempning nästa månad om det inte tar sig den här gången? Som du säger är ju det viktigaste att man säkrar upp med regelbundna ligg under det man tror är ens fertila period, men jag gillar att få lite kontroll i och med tempningen så att jag vet när jag kan förvänta mig mens och så. 

    Ja men gud, det förstår jag! Det är ju så lätt för andra att säga att man inte ska tänka på det så mycket, men det blir ju extra svårt när kroppen dessutom påminner en i tid och otid! xD Men du hade pratat med vården om höften förstod jag det som, finns det något mer att göra för att du ska sluta ha ont?

    Ditt värde var ju också väldigt bra, så jag tror inte att du behöver oroa dig för det Glad

    Haha ja det är sant, de är nog vana vid både det ena och det andra! Aah vad lurigt där med tempen, så har jag också haft ibland, att den inte sjunker lika tidigt som den brukar. Jag kan inte lova att jag inte blir något ledsen alls om mensen kommer såklart, de där känslorna är svåra att styra över, men jag tror verkligen att fallet kommer att kännas mjukare just för att läkarbesöket väntar dagen efter. 

    Nämen oj, vad spännande! Och du som har varit gravid tidigare har ju faktiskt något att jämföra med, även om varje graviditet kan te sig annorlunda även för samma person. Hur känns det med ryggen m.m. idag? Jag håller tummarna så hårt att de gör ont! Hjärta Ja hjälp vad hög tempen var där ÄL+6, men sen ser den ju ut att hålla sig rätt stabil! 

    Nää min temp är nog inte så låg, men ibland har jag jämfört med mina grafer för några år sedan då jag och mitt ex försökte, och då tyckte jag att den steg mycket tydligare och högre efter ÄL än vad den gjort nu de senaste månaderna. Jag känner inga symptom för varken det ena eller det andra nu, ömma bröst brukar jag ju kunna känna av ganska tidigt efter ÄL men har inte gjort det än i alla fall (peppar peppar). Kände däremot lite mensvärksliknande smärta igår men tycker det känns för tidigt eftersom BIM inte är förrän på söndag 5/2. Skickar med min graf, den rör sig inte så mycket just nu men ändå Glad

    Bra fråga det där om tempen! Jag vet ju att den påverkas mycket om man skulle kliva upp ur sängen och kanske dricka vatten etc, men om du hann somna om en stund och tog tempen där 05.50 så skulle jag nog säga att den kan stämma. Jag har bara läst någonstans att om man är vaken många gånger under en natt och inte får så många timmars sammanhängande sömn så kan tempen påverkas. Vi kanske får läsa runt lite om det och meddela varandra om vi hittar något vettigt svar på den fråga. Hur såg det ut idag för dig? Glad

    Kan relatera till det där med att ha flera appar och ha svårt att bestämma sig! Haha. Undra varför man känner behov av att ha flera olika... Jag har både Flo (lägger dock inte in temp där), Natural Cycles och Fertility Friend. 


    Jag kan väl inleda det här inlägget med att jag sjukt jävla nog har fått ett plus. Jag är chockad, glad och skräckslagen på samma gång. Jag skriver det här lite med vemod, då jag vet hur det kan kännas som ett fucking slag i magen att få såna här besked, även om vi inte ens känner varandra. Men jag vill ju heller inte ljuga eller bara försvinna från tråden Hjärta 


    Jag har varit 100% fokuserad på vårt möte på kliniken denna månad. Haft det som pepp när tankarna flugit iväg och jag känt mig ledsen över att mensen ska komma. Jag har känt mig nästan likadan som jag gjort alla andra månader efter ägglossning. Men som jag nämnde tidigare så började ryggen kännas lite annorlunda i helgen och tempen höll sig ändå relativt hög även om den hoppade lite upp och ner. Natten till tisdag så sov jag med binda för jag kände verkligen att mensen skulle komma och ville inte vakna av en blodpöl i sängen. Men när jag tempade på tisdag morgon så var tempen fortfarande hög och jag tänkte att jag måste nog ta ett test ändå. Även om jag typ fortfarande levde i förnekelse, jag packade ner tamponger i jobbväskan osv. Men jag köpte ett CB på vägen hem från jobbet och testade på kvällen och helt plötsligt var där ett plus, då på ÄL+12. Jag tempade även igår (onsdag) och den var fortsatt hög men sen bestämde jag mig för att lägga undan termometern för att undvika den stressen. 


    Jag vet inte riktigt vad mer jag ska säga om det, jag är såklart glad men jag är samtidigt så sjuk panikslagen. Oron att få ytterligare ett MF/MA förföljer ju en. Får försöka hitta en taktik för att få veckorna att gå... Hjärta Ringe förresten kliniken som sa att tiden avbokas men de kommer skicka hem svar på blodproverna på posten. Vad min mans spermaprov visade kommer vi aldrig att få veta, men hon menade på att de testar ändå bara mängd och rörlighet nu i första steget av utredningen och det svaret har vi ju indirekt fått nu, att i alla fall en rackare orkade sig fram. 


    Hoppar över till dig nu!! Glad Måste säga att din graf ser typ helt perfekt ut? Återigen är jag ju newbie med tempning men så där ser väl ändå en riktigt fin graf ut? Hur ser det ut sen du skrev senast? Hur känns det nu, BIM börjar närma sig? Nu vill jag ju inte ge förhoppningar eller så men mina främsta tecken när jag varit gravid (kanske lite bortsett från denna gång då...) har varit att jag faktiskt inte känner något. Sen har jag alltid fått mensvärk typ 3 dagar innan BIM. Alltså jag håller tummarna SÅ HÅRT att det går vägen även för dig denna månad. Det hade varit så otroligt fint Hjärta

  • Elliot1
    Mathilda88 skrev 2023-02-02 04:37:33 följande:

    Hej!
    Hittade denna tråden inatt och suttit och läst igenom den, så härligt att höra om fler som kämpar för detta i år. 


    Jag hade förut en vision om att hitta kärleken medans man var 20-någonting och barn mellan 28-30. Hittade dock aldrig kärleken, inte förrän jag var 33. Vi har nu försökt få barn (ingen av oss har sen innan) i lite över ett år och gått utredning (privat kopplad till region Skåne) i vinter. Vi var på introbesök i slutet av november några veckor efter vi tagit kontakt med blodprovstagning och planering, sen kom jag åter för undersökning med ultraljud plus spolning (smärtsamt!), sambon lämnat två spermaprover på mottagningen på sjukhuset utan mig. 


    I måndags fick vi svaren - inga fel på mig, men sambon (45 år) har väldigt få simmare (pendlade mellan 3,5 till strax över 10 milj, minimum för funktionellt är 16 milj) men de han har simmade däremot bra. Av de få var det dock nästan inga som klarade sig in igenom ägget enligt testerna. Han har dock med sitt ex haft ett antal missfall samt en utomkvedshavandeska som ledde till op med borttagning av ena äggstocken och sen blev det aldrig mer.


    Vi erbjöds direkt IVF. Remissen skickas så snart mina lätta cellförändringar pga mild HPV är utredda. Så troligen kan vi få börja tidigast i sommar. 


    Problemet är att jag för det första förväntade mig någon form av hjälp till min älskade sambo, något måste forskningen hittat tänker jag som kan boosta spermaproduktionen? Fick dock att de ger inga sådana råd när jag frågade om rekommenderationer, lev som vanligt. Dessutom är jag skräckslagen för allt som jag måste genomgå i samband med en IVF i form av ex stick etc i underlivet. Jag svimmade nästan av smärta både av spiral in/ut, minsta katetern vid spolningen under utredningen, spyr de två första dagarna av mensen om jag inte går på tillskott och tar smärtstillande de dagarna.. Så tanken på en nål igenom vaginalväggen ett par gånger som tar ca 14 dagar att läka sen, kateter ett par dagar senare bara för återföringen när man är sårig och svullen, plus moderera med en massa hormoner i form av flera sprutor per dag och vaginaltabletter med min vanligtvis på dagen klockrena menscykel. Gråter av ångesten för detta och önskar inget hellre än en vanlig insemination, samtidigt som jag får enormt dåligt samvete att ens önska det eftersom min älskade sambo då ej får bli biologisk pappa. Vidrig känner man sig verkligen. Vände mig till kliniken men fick inget gehör för mina oroskänslor, utan att det förväntas av mig att ställa upp och stå ut som kvinna, fast med andra ord såklart. Sambon hade gärna tagit över rollen och smärtan om han kunnat, men idagsläget verkar inget finnas att erbjuda. 

    Förlåt för långt inlägg, känslorna svallar. Har dessutom också börjat få samma känslor som ni pratat om angående glädjen för andra graviditeter/barn, men nu även börjat känna sig avis. Ännu ett tillfälle att känna sig dum. Och otacksam. För egentligen är jag väldigt tacksam över att det finns en lösning för oss och vi inte behöver vänta två år till för hjälp, men jag har svårt att förlika mig med att behöva gå igenom så mycket extra smärta. Förhoppningsvis har jag förlikat mig med det tills då den dagen kommer i sommar..


    Hej! 


    Du är välkommen, det är väldigt fint att ha likasinnade att prata med. Även om man inte ens känner varandra i verkligheten! 


    Det verkar ju som att ni redan är igång (eftersom remiss ska skickas) och det är ju verkligen redan ett steg närmre målet Glad 


    Gällande era provsvar, härligt att höra såklart att din kropp fungerar som den ska. Men såklart jättetråkigt för din sambo och jag kan relatera till det då även vi sökte hjälp på grund av det. När det inte tog sig bestämde vi oss för att göra lite egna kontroller hemma. Jag tog lite blodprover och min man tog två spermaprover hemma som var tydligt negativa.

    Jag har googlat mig igenom hela internet angående det här, och jag blir lite snopen över att de säger att ni inte kan få någon hjälp med spermierna. Vad jag förstått så finns det dels någon form av medicin man kan få (receptbelagd verkar det som) men man kan ju även hjälpa spermierna otroligt mycket genom förändringar i vardagen. Nu känner jag ju inte dig eller din sambo och har ingen aning om vad ni har för livsstil, men att lägga om sin kost och börja med diverse kosttillskott kan ju verkligen påverka spermiekvaliten! Jag har sedan typ ett halvår tillbaka verkligen fokuserat på min kosthållning och även lagt till en del kosttillskott. Men när vi fick min mans spermaprovresultat så sa jag till honom att nu får han köra samma grej. Man ska ju också ha med sig att det tar 2-3 månader innan man kan se effekt, så jag sa att nu får du börja med detta NU. Det vi personligen gjort är att minska på mängden koffein samt att vi tagit en fin vitamincocktail utifrån vad jag läst mig till på olika sidor samt hos Jenny Koos (TIPS, hon är grym). Vi har lagt till extra Zink, Magnesium, B-vitaminer, D-vitamin, Folsyra och Torskleverolja. Vi äter 90% vegetariskt så genom torskleveroljan har vi fått i oss animaliskt fett, vilket är viktigt men tyvärr inte helt enligt vår värderingar eftersom vi inte äter animaliskt, men försöker fokusera på belöningen i det här fallet. Sen har vi även följt lite allmänna råd som finns med att om man tränar så är inte högintensiv träning det optimala utan vi har fokuserat mer på styrketräningen, min man har försökt hålla en schysst temperatur i brallorna, gått mycket utan kalsonger hemma osv. 

    Nu är jag verkligen inte er läkare och jag kan ju absolut inte tolka eller tyda det spermaprov som din sambo har lämnat, men poängen med min historia är att jag plussade i förrgår, två dagar innan vårt IVF-konsultation och trots att min man för 2 månader sen tog flera negativa spermatest. Jag vill därför verkligen tro på att det går att förbättra kvaliten genom livsstilsförändringar. 


    Med tanke på din rädsla och ångest inför en IVF, kanske detta är värt att prova några månader? Kanske kan ni ge det några cykler till med bra kost och diverse kosttillskott (finns massor att läsa om det och återigen, Jenny Koos är min guru typ) för att du ska slippa känna denna ångest och att ni kanske vill se om det ändå går att få till en graviditet på naturlig väg? 


    Nu blir ju det här ett väldigt långt inlägg men om det nu är så att ni går vidare med IVF ändå, så tycker jag att du ska vara väldigt tydlig med hur du känner och dela med dig av dina erfarenheter av smärta osv. Jag hoppas och tror att det finns hjälp att få i samband med alla undersökningar. Man borde ju utan problem kunna få smärtstillande och/eller lugnande. Försök att inte oroa dig så mycket för det, jag tror inte någon IVF-läkare eller barnmorska vill att processen ska vara mer plågsam än vad den kanske redan är mentalt! Hjärta

  • Elliot1
    Vickan31 skrev 2023-02-02 13:41:28 följande:
    Och jag vill bara börja med att säga att du Elliot är en av de finaste människorna jag mött under mina år på Familjeliv, så att just DU säger att du har plussat ger mig på riktigt glädjetårar i ögonen! Hjärta Så oerhört fint och välförtjänt! Nog för att typ alla förtjänar den lyckan men du förstår vad jag menar, här är det liksom på en annan nivå då jag hoppats så mycket för din skull och nu är du där: en graviditet! Det här beskedet är verkligen 100% glädje för min del, att du äntligen har plussat, och det är en helt annan känsla jämfört med många andra som bara tar det för givet och plussar på första försöket eller så. STORT GRATTIS och jag hoppas att vi kanske kan fortsätta att följas åt på resan, även om vi är i lite olika etapper just nu GladHjärta Så tack för att du berättade det, det är en jättefin nyhet att få dela och jag tycker att det är fantastiskt att få läsa om hur det gick till med symptom, tester, temp m.m.!

    Jättebra att du lägger undan termometern tycker jag, och även om jag aldrig haft ett MA/MF så kan jag såklart förstå att den oron finns. Samtidigt tänker jag som min kompis sa, att har man väl haft det en gång kanske man "gjort bort det" eftersom många drabbas av det bara en gång och sen aldrig mer. Så den här gången hoppas och tror jag att det ska gå hela vägen, att er familj ska berikas med en lillebror eller lillasyster Hjärta

    Vad intressant det där med proverna förresten, men varför skulle ni inte kunna få veta resultatet på mannens spermaprov? Som du säger är det kanske inte lika väsentligt längre, eftersom ni plussat på egen hand, men ni borde väl ändå få ta del av provsvaret? 

    Jag har tyvärr tappat hoppet för den här cykeln, tempen störtdök imorse och talade sitt tydliga språk. Den brukar sällan sjunka så här tidigt, tre dagar innan BIM, så antingen kommer mensen tidigare eller så kan tempen göra så ibland. Oavsett så är det tråkigt att behöva tappa hoppet och gå omkring och vara ledsen flera dagar innan mensen, för den perioden när jag sörjer att mensen kommit brukar vara nog många dagar med tårar. Men som sagt, läkarbesök på måndag så det försöker jag att klamra mig fast vid och skicka tankarna till.

    Än en gång, massor med grattis och tumhållningar för att allt ska gå bra den här gången Hjärta

    Skickar med min graf:

    Men tack Vickan, vilka fina ord!  Hjärta Och jag kan bara säga detsamma, jag har skrivit i en del trådar genom åren men aldrig med någon som är så peppande, engagerad och positiv som du är! Jag har ju även sett dig skriva i andra trådar och även där har du verkligen en fin framtoning. Du verkar ha ett stort hjärta, det är inte alla som har det! Glad Så med det sagt, TACK! Det känns fortfarande lite overkligt och jag har svårt att ta det till mig helt, men det kommer förhoppningsvis växa fram. Jag nog boka (minst) ett tidigt ultraljud. Förra gången såg vi ett hjärta i vecka 7, men det var ju ingen garanti ändå. Så jag kommer nog känna ett behov av att kolla flera gånger. Det får vara värt de pengarna Glad  Sen är det ju som det är, det här är ju helt utom ens kontroll så vad jag än gör (bortsett från att man såklart följer de självklara råden hehe) så kommer jag inte kunna förhindra naturens gång om det skulle skita sig. Försöker tänka som du skriver, att nu har vi fått vår dos av missfall för den här gången (hade ju ett innan vi fick vårt första barn också) och att denna gång går det förhoppningsvis bra. Men det är bara vänta och se Hjärta


    Jag följs gärna åt framåt också, vill gärna veta hur det går för dig osv. Nu är det ju verkligen dags för er snart. Sen förstår jag som sagt om du inte känner att det är aktuellt längre, men jag fortsätter mer än gärna att skriva Glad


    Gällande att vi inte får svar på spermaprovet så förklarade hon det som att det är en del av kostnaden för utredningen. Ungefär halva kostnaden är själva provtagningen och halva är för att faktiskt få resultat, analys och utlåtande av en läkare. Så hon menade på att hade vi fått resultaten utan att betala så blir det lite fel. Men hon var väldigt gullig och sa att hon hade gärna gett mig resultatet direkt över telefon om hon hade haft utbildning att tolka det. Hon tyckte själv det var lite trångsynt att man inte kunde ge ut resultat även fast man är i en sån här situation. Sen är det lite blandade känslor, hade vi fått svar att mannen har dålig kvalitet på sina spermier (vilket de ju indirekt inte kollade ändå) så hade man ju nästan bara gått och väntat på att den här graviditeten skulle avstanna. Så det känns på något sätt lite skönt att inte veta så slipper man den oron också. I första steget testar de ju bara mängd och rörlighet för att se om spermierna ens orkar sig fram till ett ägg, vilket åtminstone en rackare faktiskt har gjort Flört  Det var först vid missfallsutredning och liknande som de går in på detaljnivå och kollar kvalitet på ägg och spermier. 


    Vad ledsen jag blir av att höra att du tappat hoppet för denna cykel Rynkar på näsan Vet ju verkligen hur den besvikelsen känns. Förstår verkligen det här med att få såna tecken flera dagar innan BIM, jag hatar det. När man väl förstått att man ska få mens så vill man ju bara att mensen ska komma på en gång liksom, så man kan bryta ihop och komma igen. Men kan det vara så att du hade ägglossning CD13 ändå? Då kanske det är mer rimligt att tempen dök igår? Oavsett vad så suger det ju verkligen, du får verkligen försöka peppa dig med att ni ska på samtal på måndag Hjärta  Eller har grafen kanske förändrats något sen igår? Det är ju inte helt omöjligt att tempen sjunker av andra anledningar, men jag förstår att man såklart tolkar det som att mensen är på väg.  

  • Elliot1
    Mathilda88 skrev 2023-02-03 11:11:35 följande:

    Hej Elliot!

    Först - stort grattis till pluset!!! 😍🥳🤩 Håller tummar och tår att allt gå bra hela vägen 🥰

    Stort tack för allt du delar med dig! 🙏❤️ Ger verkligen hopp om att vi kanske kan lösa det själv i väntan på IVF. Och kanske då också har större chans att få till ett syskon i framtiden 💞. Tack för alla tips, ska ta med och prova 😍. 
    Ja Jenny Koos har jag nyligen trillat över och börjar följa, ska sätta mig och gå igenom hennes utbud ordentligt då! Och väldigt imponerande att eran livsstilsförändring för honom har gett så pass stor effekt på spermakvalitén på så kort tid! Inspiration och motiverande! 


    Ja väldigt fint att få prata med andra i liknande situation. Känner sig inte lika ensam i oron, får ett nytt sammanhang i det nya och okända. Känns lite mindre skrämmande. 


    Tack så jättemycket Hjärta Jag har inte tagit det till mig helt ännu, det kommer nog ta ett tag. Oron över fler MF/MA spökar ju konstant. Så det är bara försöka få tiden att gå nu Glad Man har ju hört en del historier om par som plussar precis när de ställt sig i kö till IVF osv, men jag trodde ju såklart inte det skulle hända oss. Så är fortfarande lite i chock. 


    Ja alltså om man ger sig fasiken på att man ska skapa den optimala miljön i kroppen för både ägg och spermier så tror jag att mycket går att förändra! Nu kan jag ju inte lova att det vi gjorde faktiskt var orsaken till att vi lyckades, men det är ju ändå helt rimligt att det har med det att göra. Men som sagt, man bör ju ge det åtminstone 2-3 månader Glad 


    Fint att du hittat till Jenny precis, min personliga åsikt är som sagt att hon är fantastisk. Sen är det inte alltid jag håller med henne (tex det här med att vi borde äta kött och inälvor haha) men hon har ju så otroligt mycket kunskap så det är klart det finns en poäng i det med. Hon riktar ju sig mycket till kvinnor, men det finns absolut avsnitt att läsa om hur män kan optimera sin reproduktiva hälsa bland hennes inlägg och texter också GladHjärta


    Sen är det ju inte alltid lätt att få med sig männen i fråga i sånt här. Min man är såklart engagerad och han vill ju ha barn lika mycket som jag, men jag har ändå fått vara drivande i den här processen, vilket har varit helt okej för mig. Jag har köpt hem alla vitaminer och i princip sagt att du ska ta de här varje dag, jag har gett honom en sån dosett haha! Men då har jag ju också haft kontroll över att han faktiskt tar sina vitaminer och han har mest nickat och gjort det han blir tillsagd Flört Sen har han av någon märklig anledning varit mer engagerad i det här med att gå utan kalsonger och se till att få utlösning ofta osv. Undra hur det kommer sig Flört 


    Önskar er verkligen stort lycka till Hjärta 

    Jag fortsätter såklart gärna följa denna tråd även om jag nu har hamnat i en annan, oväntad, situation.

  • Elliot1

    Hej! 


    Ville bara säga STORT LYCKA TILL idag Vickan! 😊 

    Heja heja! 💪🏼

  • Elliot1

    Hej på er tjejer! 


    Jag har också varit lite inaktiv men nu har jag läst i kapp och tänker att jag svarar er båda i ett inlägg 😊 Det blir lite lång text men. Längst ner kommer en uppdatering från mig också. 

    Mathilda: 
    Vad kul att du börjat kolla på Jennys föreläsningar och fint att du och din sambo planerar att kolla tillsammans 😊 Jag tror det är ganska vanligt att kvinnan känner sig ensam i en sån här process och mannen bara ? följer med ? men det är ju verkligen bådas ansvar ❤️ Men det verkar ju som att alla partners i den här tråden är med på noterna och det är ju verkligen fint! 


    Har ni pratat något om hur ni vill göra framåt nu? Tänker på om ni väljer att fortsätta försöka själva ett tag eller om
    ni går in i IVF-svängen ändå, trots din rädsla för processen? Jag förstår verkligen att det känns otroligt tufft att ge sig in i något när man haft dåliga erfarenheter av smärtor osv tidigare. Och att det såklart inte blev bättre av att du fick så ont i samband med skrapningen av cellförändringarna. 


    Jag hoppas verkligen ni kan hitta ett sätt som fungerar för er ❤️ 


    Vickan: 
    Så himla tråkigt att mensen kom 😔 Även om man är van nu så hinner man ju verkligen bli hoppfull varje månad. Hoppas det känns bättre nu när det gått några dagar ❤️ 


    Men skönt att erat läkarbesök gick bra! Dels att ni fick träffa en läkare som kändes bra, det är ju otroligt viktigt! Och dels för att alla prover såg bra ut! 🙏🏻 Jag förstår dock att du blev besviken att du inte fick göra spolningen nu. Kan förstå att du hade räknat med det. Men vad menade läkaren med att det inte behövdes igen? Jag tänker att saker kan ju ha förändrats sen sist du spolade? Nu ska du ju visserligen få spola, men ändå. Man undrar ju ibland varför de tar vissa beslut osv. 


    Men det här med två år, alltså va? Jag har aldrig hört talas om det. Trodde verkligen det var ett år som gällde i alla regioner. Usch, det måste verkligen känts som ett slag i magen 😔 Speciellt eftersom du försökte ett år
    med ditt ex också! Jag blir så ledsen och förbannad, den
    här karusellen är ju orättvis redan som den är, så ska de dessutom komma med såna här skit regler bara för att man råkar bo i en viss region! Så om de inte hittar
    någon blockering i äggledarna så är det baea fortsätta försöka för er alltså? Och då menar jag absolut inte att JAG står för det eftersom det värsta man kan höra i en sån här sits är just ? bara fortsätta försöka ? utan jag syftar på vad läkarna tycker. Det är inget alternativ
    för er att gå privat? ❤️


    Uppdatering från mig då.. Tyvärr blev vår lycka kort 😔 Några dagar efter jag testat positivt så började jag blöda och det var inga tvivel att det var ett missfall. Jag testade negativt redan samma dag som blödningen kom. Rent biologiskt så räknas det ju inte ens som ett missfall utan som en kemisk graviditet. Så tyvärr är ju vi tillbaka på ruta ett igen 😔 Jag bröt ihop såklart, men kände att det enda jag ville göra var att ringa kliniken igen. Jag ville bara fortsätta där vi hade avslutat eller vad man ska säga. Fråga mig inte hur men vi fick en ny tid direkt, dvs vi var på vårt läkarbesök redan imorse, två dagar efter vi fått konstaterat en kemisk graviditet. Det kändes verkligen som en sån lättnad i misären, att slippa vänta flera veckor på en ny tid. 
    Eftersom vi skulle varit på mötet förra veckan egentligen så kunde vi använda de prover vi redan hade tagit och alla våra prover såg faktiskt bra ut. Min mans spermaprov var det absolut inget fel på och det fick ju såklart honom att växa några centimeter igen. Vi var ju helt inställda på att det var något fel på hans spermier. Men samtidigt är det ju delade känslor, vad gör man när alla prover ser bra ut men man lyckas ändå inte? Mitt psyke orkar liksom inte försöka mer. Dock blev Jag skickad att ta ytterligare några blodprover, efter att jag berättade att min pappa haft flera blodproppar och har Protein S brist. Vår
    läkare imorse reagerade direkt på det och undrade varför ingen följt upp detta förr. Det finns nämligen starka samband mellan Protein S brist och infertilitet/missfall. Nu är det ju min pappa som har bristen men det är
    ärftligt och eftersom vi haft tre missfall totalt så tyckte han det fanns flera anledningar för mig att lämna dessa prover. Så det har jag gjort nu och väntar på svaren. 


    Sen är det väl egentligen upp till oss hur vi vill gå vidare och det är ju ett dilemma. Vi kan starta IVF redan vid nästa mens om vi vill, men hur sjukt det än känns att prata pengar i ett sånt här sammanhang (kan man sätta ett pris på ett barn?) så är det ju en kostnad och det är ju något vi måste väga in nu när proverna ändå såg bra ut. Dock är det ju faktiskt så att bara för att jag har bra äggreserv och min man har bra rörlighet på spermierna så säger ju inte det något om kvalitén, den infon får de ju först vid IVF när de plockat ut ägg osv. Dvs vi kan ju fortsätta försöka varje ägglossning men så kanske jag släpper dåliga ägg (åldersfaktorn bland annat) så det fungerar inte ändå eller så får vi fler missfall. Orkar man det liksom? Vid en IVF har man ju en annan kontroll och de återför ju inte ett dåligt ägg osv. 


    Mycket tankar nu och mycket att ta ställning till 😔❤️ Men nu är vi iallafall tillbaka in i utrednings-svängen och jag tycker det är väldigt fint att få dela resan med er! 

  • Elliot1
    Mathilda88 skrev 2023-02-09 09:22:40 följande:

    Åhnej Elliot, jag beklagar verkligen! 💔💔 😢 Så tragiskt nu när ni hade lyckats! 
    Låter intressant med de där proverna och att det inte kollats upp innan. Om det visar sig att du har samma som din pappa, finns det någon behandling då som kan hjälpa? 
    Förstår definitivt de där velande tankarna! 😅🙈 Inte lätt, hoppas ni känner att ni kommer fram till rätt beslut för er 💞. Men så fantastiskt att det gick så fort! 🙏🙏  Ish ja vilken vånda det hade blivit att behöva gå och vänta i flera veckor annars. 


    Våra tankar nu är att vi testar alla förändringar vi kan kring sambon ex byxor, koffein, alkohol, tillskott, mat etc och att satsa all in på det i väntan på IVF. Det lär dröja till juni/augusti trodde kliniken så vi har dryga halvåret på oss isåfall. Till dess får jag ha bearbetat och jobbat på min ångest och skräck, förhoppningsvis fått komma i kontakt med en kurator på RMC. Har vi inte lyckats på naturlig väg till dess så får jag helt enkelt krypa till korset och genomlida det. Då har sambon satsat allt han kunnat vilket gör att resan iallafall känns lite mer jämställd 🙏. 


    Vickan: Förbaskade mens 😔. Och att man måste kämpa i två år när allt ser bra ut? Är detsamma här i Skåne tyvärr. 


    Tack för omtanken ❤️ Det var vårt tredje missfall totalt, men inte i rad. Det är ju såklart man tänker att vi kan ju uppenbarligen bli gravida (men det tar 585748 månader varje gång) men jag börjar bli rädd att om vi skulle bli gravida igen så blir det missfall igen. Det är svårt att tänka att det bara skulle vara otur när man måste kämpa
    månad efter månad och sen går det ändå åt skogen. Jag tycker det borde finnas en orsak 😔 

    Läkaren som vi träffade menade på att om vi skulle göra IVF så skulle han sätta mig på Trombyl (blodförtunnande) direkt bara för att jag har den här ärftligheten och skulle det visa sig att jag även har brist på Protein S så skulle det sättas in ytterligare en medicin. Och då även progesteron, det är väl ganska standard när man gör IVF dock. Jag vet inte om man kan få dessa mediciner även utan IVF, rent logiskt så borde man ju definitivt kunna få dem även när man plussar naturligt. Men nu har jag börjat inbilla mig att anledningen till att vi har svårt att bli gravida samt får missfall beror på att kvalitén kanske är sämre på mig eller min man. Börjar få katastroftankar att om man stöttar en naturlig graviditet med mediciner så visar det sig ännu längre fram sen att fostret inte är
    livsdugligt men att det fäste ändå trots mediciner osv. Där är det ju lite annorlunda, vid en IVF kontrollerar de ju detta innan återföring. Ja du hör ju, tankarna snurrar.. 💔

    Vad skönt att din sambo tagit till sig av råden och är villig att göra de förändringar som kan underlätta för en naturlig graviditet! Har läst igenom tråden och sett vad du svarat Vickan bland annat. Svårt det där med kaffet!! Det tycker jag själv också.. Jag drog ner det till en kopp om dagen (på morgonen) och min man slutade i första hand med typ Nocco och har även dragit ner på kaffe-konsumtionen även om han fortfarande dricker kanske 2-3 koppar per dag. Har tyvärr inget tips om koffeinfritt, har inte provat något själv! 

    Skönt också att du börjat bearbeta din rädsla och tror precis som du säger att det är jättebra att komma i kontakt med en kurator. Om du inte får någon via RMC så kan jag ändå rekommendera Mindler, jag har själv pratat med en tjej där under några månaders tid. Det är rätt korta samtal, det är snällt för plånboken och man får följa ett av deras behandlingsprogram som passar sig för syftet. Så det kan ju vara värt att prova också 😊 

    Men hoppas såklart ni lyckas med ett plus på naturlig väg innan ni får kallelse!! Heja heja! ❤️
Svar på tråden Utredning/insemination/ivf 2023