Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Ja då har jag på omvägar av en kompis kompis fått höra att tjejen väntar en kille. Vet fan inte om jag törs ta kontakt. Kanske bara blir skit av det ändå så mår jag knappast bättre av det. 

Vad är det som skulle kunna hända när du hör av dig, tänker du? 

Att bli förälder innebär att man måste ta kommando över sitt och barnets liv, man måste plötsligt våga en massa. Kanske blir det tjafs men ta tjuren vid hornen, du måste ta kontakt någon gång. Kanske blir hon glad att du tar kontakt.

Hade ett förhållande en gång med någon som blivit ofrivillig pappa av en tillfällig förbindelse. Han krävde DNA test. Han hade lite halvdan kontakt med barnet i början och när barnet var runt 2år, såg han så många likheter i utseendet mellan honom och grabben så han smälte totalt och började älska barnet. Han träffade barnet ungefär varannan helg från den åldern.

DNA testet gjordes privat och barnet är registrerat med okänd far. Han har inte betalat många kronor för sitt barn. Han var nog en skitstövel mot mamman och ingen superbra pappa men han träffade sonen ibland och var alltid väldigt kärleksfull mot honom. En halvdan pappa är mycket bättre än ingen pappa alls. Och han ringde ofta men väldigt korta samtal för att kolla att barnet var ok.
Som tur är fick sonen en väldigt bra styvpappa efter några år, som uppfostrat sonen som sin egen. Nu är killen stor och träffar biologisk pappan kanske en helg var 6e vecka eller så. Men det har nog betytt mycket för både pappa och son med den kontakt de haft.

När jag själv fick ett planerat barn i mogen ålder var jag också nervös för att jag skulle älska barnet och hur jag skulle bli som mamma. Men allt blev ok.