Beteende när man kommer hem från resa från familjen
Min man har en hobbyverksamhet som håller honom från hemmet med jämna mellanrum. Oftast är det en långhelg, eller några dagar en vecka. Nu senast var han borta från tisdag morgon till fredag kväll. Under tiden sköter jag familjen själv. Jag är rätt slut när han kommer hem och uppskattar dels vuxet sällskap och dels avlösning i hemmet.
När han kommer hem är han trött, både fysiskt och psykiskt. Han känner sig ofta "låg" och går gärna undan för att tanka energi. Jag, å min sida, tycker att han kan bita ihop och ladda när barnen sover.
Vi bråkar ganska mycket om detta. Jag blir besviken varje gång han kommer hem och han tycker att jag är gnällig och att det inte är så kul att komma hem till någon som bara gnäller. Jag är kanske gnällig, men jag är också trött. Förutom heltidsjobb ska två barn hämtas och lämnas, på olika ställen. Det är fritidsaktiviteter, utflykter, saker ska packas till förskola och skola, mat ska lagas, läxor ska läsas, jobb ska jobbas in och kläder ska tvättas. Ena barnet sover halvdant i perioder och gråter dessutom varje kväll efter pappa. Under tiden äter, kissar och sover han ifred. Och så måste han samla kraft när han kommer hem, eftersom han är lite urlakad.
Imorgon är han alldeles säkert på benen igen, men då är skadan redan skedd och jag är arg och irriterad på honom och så är cirkusen igång. Och till nästa gång han är borta, är jag ännu mer irriterad.
Hjälp mig att reda i det här. Borde man inte kunna bita ihop när man fått tre-fyra nätter för sig själv och kommer hem till familjen?