• Anonym (Läraren)

    Karriärbyte från lärare, vad kan man göra istället? Hur är era erfarenheter av YH-utbildningar?

    Hej!
    Jag är engelsklärare i gymnasiet och vill inte jobba som det längre. Ångrar mitt yrkesval och funderar över alternativ och vad jag kan arbeta med istället.

    Har bl.a. funderat på YH-utbildning till byggnadsingenjör. Finns det någon här som gått en sådan? Är ni nöjda med utbildningen samt ert jobb efter examen? Hur är lön och karriärmöjligheter i jämförelse med de som läst högskoleingenjör? (Jag funderar bl.a. på Nackademin om någon läst där).

    Någon som gått en annan YH-utbildning ni är nöjda med? Vilken? Berätta gärna om era erfarenheter :) Ni får gärna berätta om ni är missnöjda också. 

    Finns det någon engelsklärare här som har bytt bana? Vad arbetar ni med nu i så fall? Krävs utbildning? Har ni på något sätt haft nytta av den utbildningen ni har i en annan bransh? 

    Någån med lång utbildning (4-5 år) som har hoppat på en ny universitetsutbildning? Var det värt det? 

    Någon som har ett jobb ni trivs väldigt bra med, men där inte utbildning krävs, vad jobbar ni med?

    Tacksam för alla tips och input kring hur jag kan byta bana egentligen :) Är öppen för många olika altrenativ och kan behöver lite inspiration. 

  • Svar på tråden Karriärbyte från lärare, vad kan man göra istället? Hur är era erfarenheter av YH-utbildningar?
  • Anonym (Samma grej)

    Kan tyvärr inte ge dig svar på sina frågor. 
    Men planerar också att lämna mitt nuvarande yrke, förskollärare för att kunna läsa in naturbruksgymnasiet, men lantbruksinriktning på komvux, 40 veckor. 

    Dock mycket som kan sätta stopp i hjulen tyvärr. 

  • Anonym (Ness)

    Jadu, jag har lång utbildning bakom mig och utbildar mig nu till lärare. Vill du kort berätta varför du vill sluta som lärare?

  • Anonym (Lärare)
    Anonym (Ness) skrev 2022-09-25 22:58:54 följande:

    Jadu, jag har lång utbildning bakom mig och utbildar mig nu till lärare. Vill du kort berätta varför du vill sluta som lärare?


    Jag är inte ts (trots så lika signaturer) men jag har allvarligt funderat på att byta jobb i flera år, dock verkar detta läsår bli bättre men det beror mest på att jag bara arbetar halvtid och får den återhämtning som behövs.

    Saker som gör att jag vill lämna yrket: scheman utan luft där man får stressa runt hela dagen, förväntan att man ska vara som en jäkla morsa åt ungarna vare sig det handlar om att lösa konflikter eller påminna om inlämningar och annat (vi snackar nu högstadiet och gymnasiet...), griniga föräldrar som ifrågasätter allt och lite till flera gånger i veckan, man ska hinna med diverse rapporter till huvudmannen flera gånger under läsåret, alla möjliga extrauppgifter som "ingår" vilket kan vara allt från att städa toaletterna och köket till att ha bibliotekstjänst, hålla i studietid utanför schemat, röja förråd och annat, dåliga chefer som antingen hatar sitt jobb eller är oempatiska och mest försöker sätta dit en på olika sätt (på 12 år har jag haft EN bra av sex olika), förtroendetiden där man förväntas lägga tio timmar av sin fritid per vecka på att jobba om man har ferietjänst (vila är överskattat tydligen), det finns inga vettiga kursböcker på plats utan jag måste själv skapa mitt material eller sitta och gå igenom en myriad av olika kursböcker som skolan sen kanske inte ens har råd att köpa in i flera hundratal, pedagogiska verktyg som ska testas en månad för att sedan göra nåt annat och bara slösar tid jag hade kunnat lägga på att t ex för- eller efterarbeta (förra läsåret la vi två timmar i veckan på att älta detta) och slutligen, trots att ungdomarna antagligen är den bästa delen av jobbet, så finns det gott om riktigt jobbiga både individer och ibland hela klasser där hela arbetslaget går på knäna för att de är så krävande. Lägg till detta att man för att ha en vettig lön måste byta arbetsplats titt som tätt med allt det innebär av nya digitala system, nya rutiner, nya kollegor, nya arbetssätt mm. Just nu ligger jag ca 7000:- under snittlön (!) trots många års erfarenhet men har för mycket i livet för att orka byta arbetsplats mitt i allting. Jag tror till och med att de nyexade har nästan samma lön som mig. Vi får se hur det blir nästa läsår, om jag stannar kvar i det trygga, om vi kan prata upp min lön eller om jag måste byta för att få en vettig lön.
  • Anonym (Läraren)
     
    Anonym lärare, jag kan känna igen mig i en hel del av din beskrivning tyvärr..
    Anonym (Ness) skrev 2022-09-25 22:58:54 följande:

    Jadu, jag har lång utbildning bakom mig och utbildar mig nu till lärare. Vill du kort berätta varför du vill sluta som lärare?


    Ok, vad är du utbildad till? Vad för typ av lärare urbildar du dig till nu? Hur kom du fram till att du vågade satsa på en ny lång utbildning? 

    Jag vill byta främst pga. arbetsmiljön. Det är väldigt stressigt att vara lärare och även om man lägger mycket tid och engagemang och gör ett bra jobb, så får man väldigt lite uppskattning för det man gör.

    Bland det jobbigaste tycker jag är att vissa elever och föräldrar är så repektlösa i sitt bemötande. Man blir ofta ifrågasatt t.ex. när det kommer till betygsättning, hur tydlig man än är i processen. Man kan bli ifrågasatt om allt möjligt, från att man inte anpassar sin undervisning tillräckligt eller att man inte "håller ordning i klassrummet", oavsett om det inte finns någon grund för kritiken och inte på ett konstruktivt och trevligt sätt heller. Föräldrar utan kunskap, erfarenhet eller utbildning inom läraryrket påstår sig veta "att läraren gjort fel" och hur "läraren borde göra". Jag upplever att elever knappt behöver ta något ansvar alls, medan läraren ska "fixa allt".

    Det kan också vara oerhört krävande att bedriva undervisning i vissa klasser, stökigt, hög ljudvolym och otrevligt bemötande. Det vill inte jag längre ha i min vardag. 

    Flera delar som gör att man blir trött, arg och ibland ledsen. Jag drömmer därför om ett yrke med god arbetsmiljö och där man blir bemött med respekt.

    Vill också säga att det finns många positiva delar med yrket, så jag vill inte skrämma dig nu när du går utbildningen. Har kollegor som trivs toppenbra. Några saker som jag tycker är positivt är att jag alltid haft jättebra kollegor, och det är kul att följa elever och se hur de lär sig och utvecklas. Varienarnde är det också.

    Jag känner bara att det är inte ett yrke för mig..
  • Anonym (W)

    Angående föräldrarbemötandet vill  jag bara säga det att man kan se det ifrån ett annat perspektiv också.
    Många av oss har antingen upplevt, eller sett, lärare mobba elever under våran uppväxt och resultaten är att vi växer upp och ser till så det inte drabbar andra barn. Det har gått ifrån att vara extremt från ett håll och nu har man gått för långt åt andra hållet istället.
    Tyvärr så drabbar det vettiga lärare som sen slutar och väljer en helt ny bana.

  • Dockan
    Anonym (W) skrev 2022-09-26 12:11:42 följande:

    Angående föräldrarbemötandet vill  jag bara säga det att man kan se det ifrån ett annat perspektiv också.
    Många av oss har antingen upplevt, eller sett, lärare mobba elever under våran uppväxt och resultaten är att vi växer upp och ser till så det inte drabbar andra barn. Det har gått ifrån att vara extremt från ett håll och nu har man gått för långt åt andra hållet istället.
    Tyvärr så drabbar det vettiga lärare som sen slutar och väljer en helt ny bana.


    Man kan också fråga sig varför föräldrar låter deras barn drabbas av sin egen historia. Eftersom att detta är en del i den begynnande lärarbristen, är det ju knappast något som gör det bättre för sitt barn.

    till TS

    Jag har, i perioder av trötthet på yrket funderar på medicinsk sekreterare (relativt kort yh utbildning, med stor efterfrågan). För mig är dock lönen ett för stort kliv neråt. En idé kan ju vara att kolla på ditt/dina ämnen och se om du kan tillgodoräkna dig något? Jag har övervägt biomedicinsk analytiker, då jag är utbildad biologi/kemi och kanske hade fått tillgodoräkna mig en del.


    Lönen går att få upp utan alltför många byten. Man måste dock vara en bra förhandlare. Jag har typ snittlön, något Högre. Jag har dock förhandlat rätt hårt och helt enkelt inte skrivit under avtal under en viss nivå, begärt rimlig lön sen hållt fast vid det. En bra rektor som vill anställa/behålla personal löser det, om man ger dem tid. Hos oss styr HR lönerna, men en rektor kan slåss för vilka de vill anställa till vilken lön.

    År du dock tillsvidare anställd nu, kan du bara få en stor justering om du har uppenbar snedsit.s kanske du har det och kan driva det?

    Tycker det är trist att se kollegor lämna yrket, men förstår det också. Just nu älskar jag mitt jobb, fullt ut, men i perioder har jag verkligen tänkt annat. 

  • Anonym (Lärare)
    Anonym (W) skrev 2022-09-26 12:11:42 följande:

    Angående föräldrarbemötandet vill  jag bara säga det att man kan se det ifrån ett annat perspektiv också.
    Många av oss har antingen upplevt, eller sett, lärare mobba elever under våran uppväxt och resultaten är att vi växer upp och ser till så det inte drabbar andra barn. Det har gått ifrån att vara extremt från ett håll och nu har man gått för långt åt andra hållet istället.
    Tyvärr så drabbar det vettiga lärare som sen slutar och väljer en helt ny bana.


    Upplevelsen jag får från föräldrars håll är inte oro att barnen ska behandlas illa av sina lärare (och vem med sunt förnuft utgår från att det finns risk att lärarna mobbar eleverna?) utan väldigt mycket enligt rådande tidsanda att eleverna/vh är kunder (och kunden har ju alltid rätt, även när kunden har fel), man ställer krav om stort och smått, jag ska försvara min pedagogiska planering eller varför eleverna fått en viss uppgift, hur konstigt att deras lilla ängel får F när hen varit frånvarande nästan hela läsåret och knappt lämnat in något, eller ditten och datten. Istället för att komma med nyfikna frågor och funderingar går man in och pekar med hela handen att "det här kräver vi, för det har vi rätt till" (oavsett om de har rätt eller inte). Jag blir trött bara jag tänker på det.... 
  • Anonym (Läraren)
    Dockan skrev 2022-09-26 13:06:13 följande

    till TS

    Jag har, i perioder av trötthet på yrket funderar på medicinsk sekreterare (relativt kort yh utbildning, med stor efterfrågan). För mig är dock lönen ett för stort kliv neråt. En idé kan ju vara att kolla på ditt/dina ämnen och se om du kan tillgodoräkna dig något? Jag har övervägt biomedicinsk analytiker, då jag är utbildad biologi/kemi och kanske hade fått tillgodoräkna mig en del.


    Lönen går att få upp utan alltför många byten. Man måste dock vara en bra förhandlare. Jag har typ snittlön, något Högre. Jag har dock förhandlat rätt hårt och helt enkelt inte skrivit under avtal under en viss nivå, begärt rimlig lön sen hållt fast vid det. En bra rektor som vill anställa/behålla personal löser det, om man ger dem tid. Hos oss styr HR lönerna, men en rektor kan slåss för vilka de vill anställa till vilken lön.

    År du dock tillsvidare anställd nu, kan du bara få en stor justering om du har uppenbar snedsit.s kanske du har det och kan driva det?

    Tycker det är trist att se kollegor lämna yrket, men förstår det också. Just nu älskar jag mitt jobb, fullt ut, men i perioder har jag verkligen tänkt annat. 


    Ja, man vill ju helst inte gå ner i lön alltför mycket, gärna upp om det går :) Men det viktigaste är ändå att man trivs så klart. Är nöjd med min lärarlön nu, men även om jag fick högre skulle det inte motivera mig att stanna.

    Ska försöka kolla om det finns någon utbildning där jag kan tillgodoräkna mig något från mina ämnen. 

    Vad härligt att du trivs så bra som lärare nu :) 
  • Anonym (L)
    Anonym (Lärare) skrev 2022-09-26 08:41:47 följande:
    Jag är inte ts (trots så lika signaturer) men jag har allvarligt funderat på att byta jobb i flera år, dock verkar detta läsår bli bättre men det beror mest på att jag bara arbetar halvtid och får den återhämtning som behövs.

    Saker som gör att jag vill lämna yrket: scheman utan luft där man får stressa runt hela dagen, förväntan att man ska vara som en jäkla morsa åt ungarna vare sig det handlar om att lösa konflikter eller påminna om inlämningar och annat (vi snackar nu högstadiet och gymnasiet...), griniga föräldrar som ifrågasätter allt och lite till flera gånger i veckan, man ska hinna med diverse rapporter till huvudmannen flera gånger under läsåret, alla möjliga extrauppgifter som "ingår" vilket kan vara allt från att städa toaletterna och köket till att ha bibliotekstjänst, hålla i studietid utanför schemat, röja förråd och annat, dåliga chefer som antingen hatar sitt jobb eller är oempatiska och mest försöker sätta dit en på olika sätt (på 12 år har jag haft EN bra av sex olika), förtroendetiden där man förväntas lägga tio timmar av sin fritid per vecka på att jobba om man har ferietjänst (vila är överskattat tydligen), det finns inga vettiga kursböcker på plats utan jag måste själv skapa mitt material eller sitta och gå igenom en myriad av olika kursböcker som skolan sen kanske inte ens har råd att köpa in i flera hundratal, pedagogiska verktyg som ska testas en månad för att sedan göra nåt annat och bara slösar tid jag hade kunnat lägga på att t ex för- eller efterarbeta (förra läsåret la vi två timmar i veckan på att älta detta) och slutligen, trots att ungdomarna antagligen är den bästa delen av jobbet, så finns det gott om riktigt jobbiga både individer och ibland hela klasser där hela arbetslaget går på knäna för att de är så krävande. Lägg till detta att man för att ha en vettig lön måste byta arbetsplats titt som tätt med allt det innebär av nya digitala system, nya rutiner, nya kollegor, nya arbetssätt mm. Just nu ligger jag ca 7000:- under snittlön (!) trots många års erfarenhet men har för mycket i livet för att orka byta arbetsplats mitt i allting. Jag tror till och med att de nyexade har nästan samma lön som mig. Vi får se hur det blir nästa läsår, om jag stannar kvar i det trygga, om vi kan prata upp min lön eller om jag måste byta för att få en vettig lön.
    Arbetar du på en friskola eftersom du har i arbetsuppgifter som att städa toaletter och behöver leta nya kursböcker varje termin/läsår och tillverka så mycket själv? Har du schemalagd studietid utanför din ramtid på 35 timmar? Har du inte viss planeringstid på arbetet? (Du skriver "ingen luft") Jag är också lärare och det låter inte som en bra arbetsplats. Har du ledningens stöd när du behöver dra en rimlighetens gräns mot vh om du faktiskt följt Skollagen och fullgjort ditt uppdrag? Det låter också som att du har en snedsits gällande lön som borde rättas till, förutsatt att du sköter ditt uppdrag väl. Tycker du ska lyfta det med ditt fack. 

    Här måste jag dock fråga vad du menar: förtroendetiden där man förväntas lägga tio timmar av sin fritid per vecka på att jobba om man har ferietjänst
    Förtroendearbetstiden är som det låter arbetstid man fått arbetsgivarens förtroende att disponera, inte fritid. Tiden är man dock fri att lägga ut som man vill, även på lov enligt avtalet, för en jämnare arbetsbelastning. Vill man helt och fullt använda sig av den under veckorna eleverna är på plats hamnar den på 10,5 tim/v (35+10,5 för de som läser i tråden och inte kan bilaga M). Vi förväntas, helt rimligt från arbetsgivarhåll, använda hela förtroendetiden om det krävs för att klara vårt uppdrag. Varför invänder du mot det? Vill du inte ha loven?

    Ibland lägger jag delar av min förtroendetid på de kortare loven. Har jag jobb kvar som inte är klart på, låt säga 40 timmar vissa veckor, har jag verkligen inte jobbat för mycket utan för lite och då sitter jag på helger och vissa lov eller får ta en 50-timmarsvecka när det är betygsättning eller NP rättningsveckor. Förtroendearbetstiden är ju en frihet vi har och det är inte att "arbeta på fritiden" att fullgöra sitt uppdrag genom att snitta på 45,5 tim/v för att jobba in de lov våra ordinarie semesterveckor inte täcker. 

    Arbetsgivarna vill i många kommuner att vi går över på semestertjänst, eller åtminstone "40+5". Det låter som att du tycker 45-timmarsveckor är orättvist mycket? Vill du hellre ha en semestertjänst? För egen del spelar det mindre roll nu med vuxna barn, men det var verkligen förmånligt att kunna disponera arbetet så fritt som den kortare arbetsplatsförlagda tiden innebar, samt att jag kunde vara med barnen på loven. Lärare har väldigt förmånliga avtal och slipper dessutom oftast att stämpla in och ut på ramtiden när andra anställda i kommunen har elektronisk tidmätning i minutform.
  • Anonym (Lärare)
    Anonym (L) skrev 2022-09-26 23:05:54 följande:
    Arbetar du på en friskola eftersom du har i arbetsuppgifter som att städa toaletter och behöver leta nya kursböcker varje termin/läsår och tillverka så mycket själv? Har du schemalagd studietid utanför din ramtid på 35 timmar? Har du inte viss planeringstid på arbetet? (Du skriver "ingen luft") Jag är också lärare och det låter inte som en bra arbetsplats. Har du ledningens stöd när du behöver dra en rimlighetens gräns mot vh om du faktiskt följt Skollagen och fullgjort ditt uppdrag? Det låter också som att du har en snedsits gällande lön som borde rättas till, förutsatt att du sköter ditt uppdrag väl. Tycker du ska lyfta det med ditt fack. 

    Här måste jag dock fråga vad du menar: förtroendetiden där man förväntas lägga tio timmar av sin fritid per vecka på att jobba om man har ferietjänst
    Förtroendearbetstiden är som det låter arbetstid man fått arbetsgivarens förtroende att disponera, inte fritid. Tiden är man dock fri att lägga ut som man vill, även på lov enligt avtalet, för en jämnare arbetsbelastning. Vill man helt och fullt använda sig av den under veckorna eleverna är på plats hamnar den på 10,5 tim/v (35+10,5 för de som läser i tråden och inte kan bilaga M). Vi förväntas, helt rimligt från arbetsgivarhåll, använda hela förtroendetiden om det krävs för att klara vårt uppdrag. Varför invänder du mot det? Vill du inte ha loven?

    Ibland lägger jag delar av min förtroendetid på de kortare loven. Har jag jobb kvar som inte är klart på, låt säga 40 timmar vissa veckor, har jag verkligen inte jobbat för mycket utan för lite och då sitter jag på helger och vissa lov eller får ta en 50-timmarsvecka när det är betygsättning eller NP rättningsveckor. Förtroendearbetstiden är ju en frihet vi har och det är inte att "arbeta på fritiden" att fullgöra sitt uppdrag genom att snitta på 45,5 tim/v för att jobba in de lov våra ordinarie semesterveckor inte täcker. 

    Arbetsgivarna vill i många kommuner att vi går över på semestertjänst, eller åtminstone "40+5". Det låter som att du tycker 45-timmarsveckor är orättvist mycket? Vill du hellre ha en semestertjänst? För egen del spelar det mindre roll nu med vuxna barn, men det var verkligen förmånligt att kunna disponera arbetet så fritt som den kortare arbetsplatsförlagda tiden innebar, samt att jag kunde vara med barnen på loven. Lärare har väldigt förmånliga avtal och slipper dessutom oftast att stämpla in och ut på ramtiden när andra anställda i kommunen har elektronisk tidmätning i minutform.
    Just nu arbetar jag på friskola men har jobbat på kommunala skolor tidigare. Min beskrivning av yrket är en samlad bild, inte att allt detta som jag beskriver sker på en och samma skola, så just nu måste jag tillverka materialet, delta i en massa pedagogiska projekt som inte leder någonvart och göra olika uppdrag utanför läraruppdraget. Kökstjänst ingår för alla t ex. På tidigare plats (kommunalt) har vi faktiskt varit tvungen att involvera facket pga alldeles för lite luft i schemat. Lönen däremot ska jag ta upp med dem, så tack för tipset!

    Jo, det jag menar är att förtroendetiden läggs på min fritid, eftersom det inte är schemalagd arbetstid som jag ska vara på plats. De där timmarna måste alltså tas någonstans ifrån, antingen kvällar eller helger när jag annars hade behövt vara ledig och få återhämtning. Handlar det då om tio timmar så blir det verkligen inte roligt. En tidigare kollega (kommunalt) brukade sitta av tiden på arbetsplatsen varje dag men jag har inte samma möjligheter med småbarnsfamilj osv (hon var singel och barnlös). Eftersom jag har semestertjänst numera är vi inte ledig på småloven alls, tyvärr. Annars hade det varit en utmärkt tid att lägga förtroendetiden på. Det betyder att vi inte heller har lika mycket förtroendetid, bara fyra timmar per vecka, så inte lika illa generellt men som sagt aldrig ledig på loven heller. När vi har arbetstoppar (t ex NP) förväntas vi jobba extra det som behövs, i gengäld får vi spara förskjuten arbetstid att ta ut senare, t ex i samband med att man ska gå på semester. Min årsarbetstid är 2080 timmar på denna arbetsplats.

    Jag vet inte vilket som är bäst egentligen, 35+10 med lediga lov eller 38+4 med vanlig tjänst, för båda har för- och nackdelar. Kanske beror det på hur livet ser ut i övrigt och att det kan skilja sig med tiden.
  • Anonym (L)
    Anonym (Lärare) skrev 2022-09-26 23:35:32 följande:
    Just nu arbetar jag på friskola men har jobbat på kommunala skolor tidigare. Min beskrivning av yrket är en samlad bild, inte att allt detta som jag beskriver sker på en och samma skola, så just nu måste jag tillverka materialet, delta i en massa pedagogiska projekt som inte leder någonvart och göra olika uppdrag utanför läraruppdraget. Kökstjänst ingår för alla t ex. På tidigare plats (kommunalt) har vi faktiskt varit tvungen att involvera facket pga alldeles för lite luft i schemat. Lönen däremot ska jag ta upp med dem, så tack för tipset!

    Jo, det jag menar är att förtroendetiden läggs på min fritid, eftersom det inte är schemalagd arbetstid som jag ska vara på plats. De där timmarna måste alltså tas någonstans ifrån, antingen kvällar eller helger när jag annars hade behövt vara ledig och få återhämtning. Handlar det då om tio timmar så blir det verkligen inte roligt. En tidigare kollega (kommunalt) brukade sitta av tiden på arbetsplatsen varje dag men jag har inte samma möjligheter med småbarnsfamilj osv (hon var singel och barnlös). Eftersom jag har semestertjänst numera är vi inte ledig på småloven alls, tyvärr. Annars hade det varit en utmärkt tid att lägga förtroendetiden på. Det betyder att vi inte heller har lika mycket förtroendetid, bara fyra timmar per vecka, så inte lika illa generellt men som sagt aldrig ledig på loven heller. När vi har arbetstoppar (t ex NP) förväntas vi jobba extra det som behövs, i gengäld får vi spara förskjuten arbetstid att ta ut senare, t ex i samband med att man ska gå på semester. Min årsarbetstid är 2080 timmar på denna arbetsplats.

    Jag vet inte vilket som är bäst egentligen, 35+10 med lediga lov eller 38+4 med vanlig tjänst, för båda har för- och nackdelar. Kanske beror det på hur livet ser ut i övrigt och att det kan skilja sig med tiden.
    Jag tror att det skapar en del negativa känslor hos vissa lärare som har inställningen "det måste tas från min fritid". Det tas inget, du har friheten att förlägga den på andra tider, mitt i natten om du så vill. Att kollegan "satt av tiden" låter konstigt, ingen kollar ju en. Hon föredrog väl att göra den på plats och du föredrog att gå tidigare och vara ledig och återhämta dig från arbetet, och göra den senare eller på helgen istället. 38+4 måste väl ge dig längre sommar i alla fall då 2080 också är den normala årsarbetstiden för 40-timmarsveckor på en semestertjänst (på plats, för t ex skolsköterskan) och inga lov alls. Jag menar bara att 38+4 inte heller är en "vanlig tjänst". Fördelen med semestertjänst och fler arbetsdagar per år är att man inte blir dragen med lika hög koeff vid sjukfrånvaro. Orkar man högre arbetsbörda på färre veckor finns det mest fördelar med att få så mkt ledigt utan att arbetsgivare klockar en på att man verkligen jobbat in i snitt 10,5 tim/v. Det är oerhört få tjänstemän på vår nivå där arbetsgivare saknar insyn i hur och var (och om) nästan en fjärdedel av arbetstiden utförs. Hur många slöjdlärare tror du gör 10,5 timmar hemma? Det finns något skevt i den "rättvisan". Har jobbat på semestertjänst också och det är många timmar man måste flexa över, på plats, för att vara i närheten av ferietjänstens ledigheter. 
  • Anonym (Lärare)
    Anonym (L) skrev 2022-09-27 18:35:09 följande:
    Jag tror att det skapar en del negativa känslor hos vissa lärare som har inställningen "det måste tas från min fritid". Det tas inget, du har friheten att förlägga den på andra tider, mitt i natten om du så vill. Att kollegan "satt av tiden" låter konstigt, ingen kollar ju en. Hon föredrog väl att göra den på plats och du föredrog att gå tidigare och vara ledig och återhämta dig från arbetet, och göra den senare eller på helgen istället. 38+4 måste väl ge dig längre sommar i alla fall då 2080 också är den normala årsarbetstiden för 40-timmarsveckor på en semestertjänst (på plats, för t ex skolsköterskan) och inga lov alls. Jag menar bara att 38+4 inte heller är en "vanlig tjänst". Fördelen med semestertjänst och fler arbetsdagar per år är att man inte blir dragen med lika hög koeff vid sjukfrånvaro. Orkar man högre arbetsbörda på färre veckor finns det mest fördelar med att få så mkt ledigt utan att arbetsgivare klockar en på att man verkligen jobbat in i snitt 10,5 tim/v. Det är oerhört få tjänstemän på vår nivå där arbetsgivare saknar insyn i hur och var (och om) nästan en fjärdedel av arbetstiden utförs. Hur många slöjdlärare tror du gör 10,5 timmar hemma? Det finns något skevt i den "rättvisan". Har jobbat på semestertjänst också och det är många timmar man måste flexa över, på plats, för att vara i närheten av ferietjänstens ledigheter. 
    Det är inte en inställning, det är fakta. Jag måste offra tid någonstans, 4 eller 10 timmar eller något där emellan, och det finns sällan någon bra tid att göra detta utanför arbetstiden på plats, iaf inte för min del.

    Nej, jag har inte längre sommar. Jag har fyra veckor som alla vanliga arbetare, om jag vill spara femte veckan till t ex jul.

    Precis, det här är ingen vanlig tjänst, jag har semestertjänst. De där fyra timmarna förtroendetid är för att vi ska få lite ledigt runt jul istället för att behöva lägga semesterdagar, t ex. På kommunala skolor skulle jag tro att skolsköterskorna också varit hemma under småloven, de har ju inga elever att ta hand om och man kanske inte kan fylla en hel vecka med annat.

    Sjukfrånvaron här räknas i timmar, vet inte hur man räknar koefficienter ärligt talat (inte mattelärare) eller hur det påverkar.

    Som sagt, jag vet inte vad som är bäst när man måste välja mellan att ha jämn arbetsbörda under hela läsåret eller möjlighet till rejäl återhämtning på småloven. Jag kan ju inte påstå att jag känner mig mer avslappnad bara för att jag har semestertjänst, jag hade definitivt behövt de där små andningshålen.
  • Anonym (L)
    Anonym (Lärare) skrev 2022-09-27 18:47:46 följande:
    Det är inte en inställning, det är fakta. Jag måste offra tid någonstans, 4 eller 10 timmar eller något där emellan, och det finns sällan någon bra tid att göra detta utanför arbetstiden på plats, iaf inte för min del.

    Nej, jag har inte längre sommar. Jag har fyra veckor som alla vanliga arbetare, om jag vill spara femte veckan till t ex jul.

    Precis, det här är ingen vanlig tjänst, jag har semestertjänst. De där fyra timmarna förtroendetid är för att vi ska få lite ledigt runt jul istället för att behöva lägga semesterdagar, t ex. På kommunala skolor skulle jag tro att skolsköterskorna också varit hemma under småloven, de har ju inga elever att ta hand om och man kanske inte kan fylla en hel vecka med annat.

    Sjukfrånvaron här räknas i timmar, vet inte hur man räknar koefficienter ärligt talat (inte mattelärare) eller hur det påverkar.

    Som sagt, jag vet inte vad som är bäst när man måste välja mellan att ha jämn arbetsbörda under hela läsåret eller möjlighet till rejäl återhämtning på småloven. Jag kan ju inte påstå att jag känner mig mer avslappnad bara för att jag har semestertjänst, jag hade definitivt behövt de där små andningshålen.
    Det är ingen sund inställning att du "offrar tid" när du har en lojalitetsplikt mot AG att arbeta utanför ramtiden. Det är inte fakta utan stämmer inte med vad vi förväntas göra och är en väldigt negativ inställning att du tar av din fritid och ger till AG. Med vanlig tjänst förstod jag det som att du i förrförra inlägget menade semestertjänst. Du har ingen vanlig semestertjänst för det är 40-timmarsvecka utan förtroendetid om man jobbar kontorstider och för de flesta tjänstemän görs samtliga timmar på arbetsplatsen. På alla kommunala skolor jag arbetar tar alla som går på semestertjänst av sina semesterdagar eller inarbetad flextid på småloven också. De är inte hemma med lön på sportlovet utan att ha jobbat in tid så du tror fel. Det är inte ovanligt att jobba mer än 8 tim/dag plus obetald lunch, på plats, på högstadium eller gymnasium som kurator, specialpedagog eller speciallärare på semestertjänst. Det gör det möjligt att plocka 1-2 dgr på påsk och mellandagarna t ex. Du (och jag givetvis) har ju ändå ett förmånligare arbetstidsavtal än t ex kuratorn eller hen i expeditionen har, om du bara har 38 timmar arbetsplatsförlagd tid och sedan 4 tim förtroende. Du får valuta för dina 4 timmar oavsett om du behövt använda dem eller ej, det gäller inte skolsköterskan m fl som måste jobba över sina 40 tim, på plats, för att kunna ta ut tid. Stor skillnad.

    TS, Om man vantrivs som lärare och är helt okej med att arbetsgivare oftast förfogar över hela ens arbetstid (om man nu inte får ett toppjobb eller har projekt/uppdrag utan reglerad arbetstid) tycker jag att ett snabbspår som YH till annat yrke är en bra väg att gå. Det kostar inte för mkt att skola om sig och tar inte väldigt lång tid. Har man däremot aldrig behövt snitta på 45 tim/v och egentligen aldrig i praktijen "jobbat in" loven, men älskar dem och tycker det låter tufft att i sitt nya yrke "kontrollerad" behöva jobba 45,5 tim/v för att uppnå samma ledighet, ja då kanske man ska tänka ett varv till. 
  • Anonym (G)

    Mitt ex var lärare, i hennes umgängeskrets ingick 7 st lärare, samtliga utom en sa upp sig, med orden ett rent skit jobb.

    Samtliga arbetar inom nya arbetsplatser idag och är mycket glada över beslutet.
    Mitt ex börja inom bank, har sedan arbetat sig uppåt. Nu med en riktigt bra tjänst o mycket bra lön, dvs jämfört vad hon skulle haft som lärare.
    Förmåner utöver lön var bla personal lån, räntan är mycket förmånlig. Nästa gick till NCC , håller i föredrag osv inom bolaget.

    Vad jag sett, alla hitta ett bättre betalt arbete relativt enkelt, samt bättre arbetsmiljö.

  • Anonym (Läraren)
    Anonym (G) skrev 2022-09-27 20:51:08 följande:

    Mitt ex var lärare, i hennes umgängeskrets ingick 7 st lärare, samtliga utom en sa upp sig, med orden ett rent skit jobb.

    Samtliga arbetar inom nya arbetsplatser idag och är mycket glada över beslutet.
    Mitt ex börja inom bank, har sedan arbetat sig uppåt. Nu med en riktigt bra tjänst o mycket bra lön, dvs jämfört vad hon skulle haft som lärare.
    Förmåner utöver lön var bla personal lån, räntan är mycket förmånlig. Nästa gick till NCC , håller i föredrag osv inom bolaget.

    Vad jag sett, alla hitta ett bättre betalt arbete relativt enkelt, samt bättre arbetsmiljö.


    Intressant! Vet du om det var tjänster de fick utan att skola om sig? Jag skulle tro att det är svårt att få jobb på bank utan utbildning. Berätta gärna om du vet mer om vad de andra gör och hur de tog sig dit. 
  • Anonym (Också less lärare)

    Jag vill gärna också veta, har faktiskt sagt upp mig nu utan något annat att gå till. 

    Jag har funderat på typ speciallärare. Det verkar bättre när jag sett dem på min förra skola: enstaka elever eller en mycket liten grupp om kanske tre elever åt gången. Så man slipper hela klasser med alla föräldrar, allt stök etc till det. Och ferietjänst, så loven ingår.

    Men jag vet inte. Är det så på andra skolor också? För är det inte det så blir det inget för mig. Jag vill vara säker på det innan jag skulle läsa vidare... 

  • Anonym (G)
    Anonym (Läraren) skrev 2022-09-29 17:12:36 följande:
    Intressant! Vet du om det var tjänster de fick utan att skola om sig? Jag skulle tro att det är svårt att få jobb på bank utan utbildning. Berätta gärna om du vet mer om vad de andra gör och hur de tog sig dit. 
    Om man ser på nyheter, typ Kiruna, förklara lite av lärare bristen, svårt att rekrytera handlar inte bara om det geografiska området.

    Mitt ex hade några poäng inom ekonomi, inte kompletta. hon börja inom Nordea direkt i Uppsala, gick sedan vidare uppåt.
    Kompisen via NCC hade bara lärare, men togs in via vana att prata inför människor.
    Mycket handlar om att våga söka vidare.
  • Anonym (Vims)

    Började som engelsklärare. Efter att ha jobbat ett år läste jag diverse kurser i juridik och ekonomi i ett par år. Fick superbra jobb på företag inom juridik-ekonomi där arbetsspråket var engelska. Har stor nytta av mina engelska studier. 

  • Anonym (Läraren)
    Anonym (G) skrev 2022-09-29 22:35:06 följande:
    Om man ser på nyheter, typ Kiruna, förklara lite av lärare bristen, svårt att rekrytera handlar inte bara om det geografiska området.

    Mitt ex hade några poäng inom ekonomi, inte kompletta. hon börja inom Nordea direkt i Uppsala, gick sedan vidare uppåt.
    Kompisen via NCC hade bara lärare, men togs in via vana att prata inför människor.
    Mycket handlar om att våga söka vidare.
    Kul att höra! Det ger mig hopp att jag också skulle kunna hitta något bra om jag kollar lite efter andra jobb :) 
    Anonym (Vims) skrev 2022-09-29 23:55:40 följande:

    Började som engelsklärare. Efter att ha jobbat ett år läste jag diverse kurser i juridik och ekonomi i ett par år. Fick superbra jobb på företag inom juridik-ekonomi där arbetsspråket var engelska. Har stor nytta av mina engelska studier. 


    Vad roligt! Jättebra att du fick nytta av engelskan också. Om jag hade satsat på en längre utbildnng idag är det mycket troligt att jag hade valt just inom ekonomi eller juridik, men då kanske det räcker med att jag läser några kurser då :) 
Svar på tråden Karriärbyte från lärare, vad kan man göra istället? Hur är era erfarenheter av YH-utbildningar?