Har vi valt så hemska namn?

Det har jag inte påstått heller. Jag har ju sagt att det inte finns någon skarp gräns.

Det är möjligt att jag hade fel om just William. Min mycket anekdotiska uppfattning, är dock att det inte är ett speciellt vanligt namn bland högutbildade föräldrar, i alla fall inte när det började bli vanligt runt år 2000.

Fast jag har inte sagt att icke-etablerade, engelskspråkiga namn per definition tillhör det som kallas WT-namn. Det är en indikation, men det finns fler faktorer att väga in.

Jag vet att jag läste en artikel för kanske 10 år sedan på detta ämne, och forskaren i artikeln radade upp några namn som var vanligare bland föräldrar med låg utbildning, och jag är rätt säker på att William var bland dem. Men jag kan inte bevisa det, och jag kan minnas fel också.

Höginkomsttagare väljer oftare förnamn (eller var det till och med tilltalsnamn? Minns inte på rak arm, men det går säkert att googla) som gått i arv i släkten till sina barn. De är inte lika kreativa i sina namnval, rör sig inte lika långt ifrån ramarna. Jag har också för mig att det är större skillnad på pojknamnen mellan låg- och höginkomsttagare, flicknamnen är inte lika tydligt uppdelade.

Eh, jag har ju skrivit att det är möjligt att jag hade fel om William, och i inlägget du citerar skriver jag att jag kan minnas fel. Vad vill du mer, att jag ska klä mig i säck och aska?

Möjligheten att du tolkat in lite väl mycket i mina inlägg verkar inte falla dig in heller, verkar det som. Kasta inte sten i glashus.

Det är lite olika. En del beror på hur forskaren som gjort studien om namn väljer att definiera det. Jag vet att förr pratade man ofta om lågutbildning som att man inte har gymnasium, men numera, när det är i princip ett måste att ha en gymnasieexamen för att ens få jobb, så börjar det bli vanligare att man menar ingen vidareutbildning efter gymnasiet.

Jag har för mig att forskaren i en av de artiklar jag länkat till, har kollat på föräldrar med mindre än tre års högskolestudier.

Lukas/Lucas är ganska neutralt. Det är ju ett bibliskt namn, och så länge de inte är superkonstiga (som Oholibama eller Mahershalalhashbaz) så har många av dem förekommit i alla samhällsklasser sedan medeltiden. Visst, exakt vilka bibliska namn som har använts (och/eller i vilken form) kan skilja en del mellan olika länder, men i Sverige är Lucas knappast konstigt eller ovanligt på något vis.

Det är min upplevelse att det alltid finns bibliska namn på topplistan. På 50-talet var det exempelvis Mats och Eva, på 60-talet Mikael och Maria, 70-talet Jonas och Sara, 80-talet Daniel och Johanna, 90-talet Simon och Anna, 00-talet Lucas och Hanna, 10-talet Elias och Elsa, och nu Noah och Leah.

Jag tror inte att det finns någon allmängiltig definition. Mycket är som sagt upp till den enskilda forskaren vad denne sätter för gräns i sin studie.

Även om tvåårig yrkeshögskola kanske inte klassas som lågutbildat, så är det ingen direkt hög utbildning heller (det är ju en skala och inte antingen eller). Jag vet att det var en tråd om just detta här på FL för något år (?) sedan, och där var de flesta, som jag minns det, överens om att för att vara högutbildad behöver man minst en treårig högskoleexamen (alltså motsvarande en kandidat). Några ville lägga gränsen högre än så, vid master (fem år) eller till och med doktor (minst åtta år).

Det den där länken från SCB säger, om jag tolkar den rätt, den är inte helt tydlig (eller så är det jag som är trött) är att högutbildning är tre år eller mer på eftergymnasial nivå. Lågutbildning är ingen utbildning efter grundskolan. Alltså hamnar, enligt SCB, tvååriga YH-utbildningar någonstans mittemellan. De räknas inte som låg-, men inte heller som hög-.

Hur kan en tvåårig YH-utbildning vara på 400 hp, när en treårig universitetsutbildning är på 180 hp? De kan ju inte använda samma poängsystem på YH som på universitet/högskola. Två år på högskola/universitet är 120 hp. Eller du kanske inte menade att 400 hp på YH motsvarar 400 hp på högskolenivå? Vad menade du då med det? (Ursäkta, jag är trött)

Det där är väl ändå inte helt sant? Det är ju många sådana namn som inte har en svensk namnform, såsom Kevin. och Kevin är ju en klassiker när man talar om namn som är vanligare bland föräldrar med låg socioekonomisk status. En liten Brian Svensson, vars föräldrar inte har någon koppling till ett engelsktalande land, skulle nog kunna tillhöra den kategorin namn, speciellt om det ska uttalas Brajan.

Robin
Dennis
Melvin
Samantha
Melissa
Noel
Hailey
Logan

Är ju alla namn som inte har en svensk namnform.