fultextad användarhandbok skrev 2024-02-06 21:33:12 följande:
Fast sådant är kan ju vara helt trevligt, att ta det som det kommer, åka tåg och bara gå av någonstans för att se vad som finns där. Cykla i en riktning, se vart man hamnar, ja sådant. Haha, ja marmelad och makaroner låter som en kombination man inte vill riktigt smaka! Annars är det ju så, att hunger kan göra annars inte så tilltalande rätter dugliga. Jag fick googla lite bilder och det ser riktigt vackert ut, det håller jag med om. Både näckrosorna och skogarna och vattendragen. Säkert finns det mycket att upptäcka i Sverige.
Det var lite mer udda! Är det för att de kan bitas? Speglar är kanske för att man ser sin spegelbild, speciellt lite på avstånd och i dunkla rum och ett kort ögonblick tar det för en annan persons närvaro som man inte har varit beredd på? Efter en olycksincident för länge sedan är jag rädd för att få i mig substanser som påverkar medvetandet i högre grad. Också rädd för okontrollerade ljud från människor på tider och platser då det ska vara lugnt. Här är lugnt, men det är väl två kanske också lite avvikande saker att vara rädd för.
Har för mig att vi hade russin i makaronerna också, men det gjorde inte smaken bättre 🤔 Kul att du tycker det ser riktigt vackert ut! Tack, höll jag på att säga, men det är ju knappast min förtjänst att naturen är så vacker där 😅
Min rädsla för vårtbitare utvecklades i tre steg. Första gången jag såg en var i mitt sovrum när jag var liten. Jag blev rädd och ropade på mamma och frågade vad det var på lampan. Hon påstod att det bara var lampskärmen, men jag menade ju liksom det stora, läskiga monstret som satt PÅ lampskärmen 😱 Andra steget var när vi hade byggt en utomhusgrill och en vårtbitare hoppade rakt in i elden och brann upp. Det var tragiskt att se, men också ett skrämmande bevis på att det inte finns några gränser för vad de kan ta sig till. Hoppar man rakt in i en eld så har man inga spärrar, så kändes det i alla fall. Tredje steget var när jag vandrade fram över min vackra äng som i en midsommardröm. Allt var frid och fröjd och jag hade inte ett enda bekymmer i världen. Och då, när jag hade sänkt garden för en sekund, hoppade en vårtbitare rakt upp i ansiktet på mig 🦗
Det låter otäckt det med olycksincidenten och substanserna! Då antar jag att du är försiktig med att lämna drinkar obevakade ute på krogen och liknande saker? Jag hade en bekant som var rädd för att bli förgiftat. Hon vågade nästan inte ens lämna en fikakorg på stranden för att gå och bada. Okontrollerade ljud på oväntade tider och platser känns som en logisk men ovanlig rädsla. Det handlar säkert om någon slags kontrollbehov och att det är obehagligt att bli överrumplad.
