Här samlas alla nattugglor!

Ju närmare Ekvatorn, ju mindre skillnad på ljus och mörker sommar/vinter. Gambia och Thailand är rätt lika, mindre än en timmes skillnad. Följdaktligen så är gryning och skymning mycket kortare här.

Bilderna är från Immigration Office i Banjul. Processen att få VISA, Pass eller ID-kort är densamma. Gå in på en bank och betala i förskott, få ett par blanketter. Ta blanketterna vidare till några smartguys som sitter på andra sidan gatan från Immigration, de kopierar ditt leg, birth certificate och de blanketterna du just köpt. Allt för en liten peng. De buntar och häftar ihop alla dokument i rätt ordning för ytterligare en slant.

Om det är leg eller pass du behöver så måste du in på Immigration och fotas i en automat (3 timmars väntetid). När detta är klart återstår en intervju med chefen om varför ju du behöver Pass eller ID. När den är klar så får man förhoppningsvis ok, och kan återkomma ett par veckor senare för avhämtning.

Kötiderna är oändliga liksom flaskhalsarna i processen. Om bara en enda del av länkarna i kedjan saknas så är du rökt och får börja om eller komma tillbaka. På vägen är det 3-4 pers som mot betalning snabbar upp processen och det är nästan ett måste om man har råd.

Bilderna visar båda sidor av gatan!

Här är de! Svårt att ladda upp till forumet av nån anledning.

Hehe...det där med #1000 var läggmatch från min sida! Om det är gratis att göra nån glad så är vinsten hos mig ändå!

Mjaa VISA gick fort, inte värst mycket kostade det heller.  Egentligen är det inget Visa, det är en sjukförsäkring de infört som funkar som ett visa. Utan det kommer du inte in!

Gambia är helt omgärdat av Senegal. I mitten av landet rinner en flod som utmynnar i havet. Där finns många historiska platser från främst slaveritiden. Kunta Kinte kom ju härifrån och ön där han bodde bär hans namn numera. Det finns krokodiler i floden, havet utanför är fiskrikt och faunan är stor med många arter. Det är den typen av saker jag kollar in. Beachen mera sparsamt, för varmt dagtid många dagar. Dessutom bor jag ju på Gran Canaria så för min del prioriteras annat!

Vad gäller forumet så får du svårare med inlägg nummer #1111

Sitter på en "båt" mot Senegal och reflekterar, eller kanske rätt ord är "skorv"? Om det är såna här båtar de försöker ta sig över Medelhavet med så förstår jag att många går under. För min del är det dock ingen fara, grunt vatten och kort resa.

På sätt och vis så är de flesta passagerare på båten en sorts illegala invandrare eftersom det är några få som har Pass och Visa. Men det ses mellan fingrarna av myndigheterna, jag är sannolikt den enda europeen ombord, ser väldigt Skandinavisk ut dessutom och förväntar mig att bli kollad när vi anländer till Dakar.

Det är många intryck att bearbeta, det är svårt att förstå hur människor klarar sin dag med mat och husrum, fattigdomen ligger som en fet matta över Gambia. Det är enklare att förstå sexturismen, varje ensam Europeisk kvinna som kommer hit är en biljett ur fattigdomen. Mer så än i ex. Thailand. Där är minimilönen ca 3300:-/mån, i Gambia är medianen ungefär 700:-/mån! En statstjänsteman tjänar ca 1200:-. 

Jag hyrde ett toppmodernt rum på ett nybyggt lägenhetshotell och delade kök. Kostade runt 340:-/natt som jämförelse. Ingen Gambier skulle ha råd med det, de har inte ens råd att käka på restaurang en gång i månaden. Än mindre handla i nån av de många små "Supermarkets" som finns längs "The Highway". 1 liter mjölk kostar 24:-, ett paket smör (250g) 60:- och i princip alla importvaror kostar det dubbla mot Europa.

Så, resan ger en sorts ödmjukhet och insikt mot livets olika förutsättningar....

3 veckor har gått fasligt fort, det här blir sista reserapporten från en rätt häftig resa. Åker hem till GC inatt och har turen att få se sista kvällen på karnevalen där. Sista dagen skall sardinen begravas! Begravningståget brukar kunna bli 1km långt med utklädda människor.

Lika tung som haschröken var på marknaden i Casablanca, var marijuanadoften på motsvarande ställe i Dakar. Det blev inte mycket rundresande här, men fick vara med om en klassisk familjemiddag utan tallrikar. Ett gigantiskt fat mitt på bordet, några små skålar med olika tillbehör och varsin sked i handen. Ni kan googla på Benachin om ni vill, tar för lång tid att gå igenom ingredienserna och tillredningen.

Efter middagen blev det rekreativ verksamhet för herrarna. Div. groggar, marijuana till de som ville (alla utom jag typ) och lite tilltugg.

Glad att åka tillbaka till civilisationen igen, ta tillbaka vanor och ovanor igen. Jag har lärt mig en hel del nytt och det är jag glad över. Jag tror nämligen på devisen att om man är nyfiken i livet, och att man är villig att lära sig saker så blir man aldrig gammal!

Det har varit kul att få skriva om resan, mycket inspirerande att få se uppmuntrande inlägg från er om att ni gillar att läsa dem dessutom.

Nästan omöjligt att hinna ladda upp foton till inläggen, det timar ut varenda gång. Men här är delar av familjen, de som röker och dricker