Här samlas alla nattugglor!
Vem vill ha en veckomeny?
Vem vill ha en veckomeny?
Jag instämmer i dina beskrivningar Och känner igen mig i det du skriver. Särskilt det här med mingel. Jag var tystnaden själv tidigare och var förmodligen ganska tråkig att ha att göra med, åtminstone på tillställningar där det inte var riktigt ok för mig att bli full. För med alkohol har jag alltid varit socialt framåt.
Nu behöver jag inte alkohol för det längre. Jag har blivit bra på det. Tyvärr har jag samma känsla som du, att jag blir för mycket efter ett tag. Men i veckan såg jag faktiskt en youtubevideo med tipset att avbryta konversationen när den är på topp, vilket jag tog till mig igår när jag var på midsommarbaluns med en massa främlingar. Kändes som att det blev rätt bra dem gångerna jag kom ihåg att göra det😎
När vi ändå är inne på djupsinnigheter!
Vi gör ju alla misstag, väljer fel väg, beter oss korkat emellanåt och gör ibland saker som blir fundamentalt fel i livet! Alltså, saker som var omvälvande och förändrade livet på vägen!
Vilka är era?
Berättar ni om era så berättar jag om mina! //
När vi ändå är inne på djupsinnigheter!
Vi gör ju alla misstag, väljer fel väg, beter oss korkat emellanåt och gör ibland saker som blir fundamentalt fel i livet! Alltså, saker som var omvälvande och förändrade livet på vägen!
Vilka är era?
Berättar ni om era så berättar jag om mina! //
Tack för att ni delade med er, Fredrik och Eurydike!
Mina bidrag delar jag upp på 2 kategorier!
Kärlek:
Jag bytte skola i 7:e klass som många andra. Vår lilla klass slogs ihop med en annan liten klass från en annan del av stan. Bortsett från skolarbetet hade jag bara en sak i huvudet, fotboll! NÄSTAN allt kretsade runt sport under hela högstadiet, den enda saken därutöver var en blond, mildögd tjej av finskt ursprung som jag blev handlöst kär i. I 7:an och 8:an, i hemlighet! I 9:e klass frågade jag via en av hennes kompisar om det fanns nån chans att vi kunde bli tillsammans. Vi umgicks en hel del och gjorde en massa saker ihop, men svaret i retur var att hon gillade mig jättemycket....som kompis!
Efter grundskolan fortsatte vi att umgås. Ibland, på tu man hand kunde stämningen bli tät, i mitt tycke nära erotiskt laddad och jag kände det som att jag fick respons. Men av respekt för det svar jag en gång fått, agerade jag inte på känslan. Inte hon heller, så jag konstaterade att olycklig kärlek var grejen!
Åren rullade på, jag blev med tjej, hon med kille men vi höll kontakten. Vi båda bröt upp med respektive, men hon flyttade till Finland temporärt för hennes mor ville tillbaka. Flyttade åter till Sverige igen för jobbets skull. En dag när vi var 22-23 så ringde hon och ville träffas. Det blev middag hemma hos mig. Det dracks vin i mängder och på småtimmarna så kom vi in på vår relation. Jag berättade att jag varit så galet kär i henne på högstadiet och aldrig slutat vara väldigt attraherad. Men också att jag aldrig agerat pga respekt för det svar hennes kompis meddelat.
Hon hade aldrig fått frågan...och hade varit lika kär som jag...och inte vågat fråga i sin tur!
Veckan efter, åkte hon till Finland, hennes mamma fyllde jämna år. Efter festen skulle hon ta båten från Helsingfors till Sverige, men kom aldrig ombord. En buss tog hennes liv utanför terminalen...
Ekonomi
Jag bodde och jobbade i Tallinn under 3 år som konsult. Efter att jobbet var klart så blev jag kvar i Estland och pendlade var 14:e dag till Sverige eftersom jag hade delad vårdnad om mina döttrar. Av en händelse sprang jag på en av företagets IT-utvecklare som berättade om en grej han upptäckt med Google Maps som kunde vara användbar för andra applikationer. Jag satt och funderade några veckor och insåg att potentialen i hans upptäckt var enorm, och vi kollade tillsammans om det gick att patentera tillämpningen. Det gjorde det, vi bildade ett bolag tillsammans. Jag kunde med sparade medel finansiera det hela under utvecklingsfasen.
För att göra historien kort, jag fungerade som ägare av bolaget, min kollega som VD. Tyvärr missade jag en detalj i Estlands bolagslag som jämfört med densamma i Sverige var annorlunda. En liten detalj gjorde att jag blev av med i stort sett hela mitt kapital, det var ren tur att företaget inte var belånat.
Sensmoral:
Som Fredrikliksom skrev, även om livet skitit sig emellanåt så har det rättat till sig ganska bra ändå! Man lär sig att marginalerna är oerhört små många gånger, och ett enda litet beslut av tusentals kan innebära livsavgörande saker! Men man lär sig också att efter man brutit ihop så går det att komma på banan igen ganska fort!
Vilka berättelser ni har!
Tänk vad många storys som går omkring där ute.
Inga fler som vill berätta om sig själva i tråden? Det är så himla intressant.
Någon som är sugen på ai-konst? Jag håller på att få till Disney-karaktärer enligt Rembrandt.
Jag har nog inget att berätta som jag inte berättat förr. Mitt liv kan nog enklast summeras med ett "Inget ont som inte har något gott med sig". Eller kanske tvärt om. Det beror väl mest på om glaset halvfullt eller halvtomt och det varierar ju med dagsform.