Här samlas alla nattugglor!

Hösten är fin, riktigt fin. Det finns ett ord som jag inte tror att ni använder i den betydelsen, i så fall skulle jag bli förvånad, ordet är ruska. Det betyder helt enkelt den färgprakt som blir om hösten, då löven går från grönt till gult, orange och rött. Hösten är i övrigt fin också, sval höstdimma som sedan övergår i sol, frisk och klar luft. Flugan har jag inte läst. Bananflugor har jag odlat, fast det var ett tag sedan. Vad sku man nu läsa? Nåja, man får väl leta och hitta något tilltalande.

Kära internetvänner,
Jag har, efter en barrunda, vaknat upp med en sjuhelsikes ångest. Jag vet att jag alltid gör det efter att ha druckit minsta lilla så att jag ändå tillåter mig själv att dricka gör att självföraktet slår i taket.

Det är inte så att jag beter mig illa eller säger elaka saker på fyllan men ändå kommer de här känslorna till mig varenda gång. Sen finns det så klart triggers jag sagt som förstärker det, till exempel att jag skvallrat om någon eller liknande. Jag har för mig själv ganska strikta levnadsregler vilket gör att jag dömer mig själv rejält hårt när dessa bryts. 

Jag vet att det här inte är någon problemtråd och jag kan känna nu när jag skriver detta att det kanske inte passar eftersom jag inte vill belasta er ytterligare med mina problem, vilket jag också dömer mig själv för. Men jag har liksom ingen annan plats att få sätta det på pränt.

Jag misstänker att det är något kemiskt i hjärnan som gör att det blir så här efter intag av alkohol. Det är precis som att hjärnan ska ta igen allt den missat när den varit lite frånkopplad en stund.