Här samlas alla nattugglor!

Låter lugnt och skönt! Jag ska göra ett tappert försök att somna nu.

Här går det fint! Jag sov åtta timmar inatt. Det händer i princip några gånger om året, så jag är riktigt, riktigt utvilad nu. Har inte varit mörkrädd alls sedan jag flyttade till min nya lägenhet heller. Skönt, eftersom jag trodde att det skulle bli ett problem. Inatt somnade jag kl 1, så om det fortsätter så här kan jag snart inte kalla mig nattuggla och skriva i den här tråden längre 

Inatt blev det åtta timmar igen!  Tror stressen innan, under och efter separationen var riktigt dålig för min sömn. Har nog varit konstant stressad under flera år utan att förstå det. Men nu ska jag inte ropa hej förrän jag är över bäcken, bara för att jag har en bra period. Puh! Vilken tur att jag fortfarande är välkommen ändå! 

Nu är det slut med klackarna i taket och kaffefasonerna, för imorgon börjar jag jobba igen. Känner på mig att det blir en sista, sömnlös (självförvållad) natt innan det är dags att komma tillbaka med ny energi efter semestern  

Kokosnötmjölk: Så tråkigt att höra! Nej, det håller jag verkligen med om. Ibland känns det som om sömnen planerar in de dåliga perioderna för att göra så stor skada som möjligt. Själv har jag den bästa perioden på evigheter. När jag gick i parterapi trodde psykologen att mina sömnstörningar beror på stress. Tydligen utsöndrar kroppen kortisol vid stress och det är skadligt vid långvarig stress.

I natt var det dags för en mardröm igen. Precis som vanligt drömde jag att jag låg i mitt sovrum och sov. När jag vaknade (låtsasvaknade i drömmen) märkte jag att någonting inte stod rätt till. Dörren till sovrummet var stängd (den skulle jag aldrig stänga) och saker hade på något mystiskt vis flyttat sig till platser där de inte borde vara. Någonting var uppenbarligen fel och i mardrömmen drog jag den ologiska slutsatsen att lägenheten måste vara ond och ute efter mig på något sätt. Jag vaknade i ren och skär skräck och låg såklart i sovrummet från mardrömmen, men dörren var tack och lov stängd. Annars hade jag garanterat befunnit mig i det onda sovrummet i något parallellt universum. Puh! Tur att jag överlevde en natt till 

Ja, vi får hoppas på mörkret! Precis så är det. Tror det är lagen om alltings maximala jävlighet det brukar kallas. I alla fall känns det så! Mina sömnstörningar började för tretton år sedan, men jag hoppas verkligen att det är på väg att bli bättre nu. Det beror säkert på kravlösheten, särskilt om du är känslig för stress. Om jag ska resa bort någonstans brukar jag i princip inte sova alls, för jag blir så stressad. Vet inte hur det är för dig, men jag är en person som generellt har mycket energi och då blir minsta lilla stress att det rinner över och resulterar i en sömnlös natt. Håller tummarna för dig nu när mörkret kommer smygande! 

Usch! Det låter jobbigt och hoppas att det vänder snart! Jag ligger sällan vaken och tänker på saker numera, nu har jag bara en massa överskottsenergi, men jag gjorde det förr. Ibland fastnar man i någon destruktiv spiral och kan inte komma på en enda positiv tanke. Knepig jobbsituation låter som en riktig sömndödare, så jag förstår dig verkligen. Lycka till med sömnen! Håller tummarna för dig 

Känner med dig! Själv har jag inte somnat än :S

Håller tummarna för dig i rond 52 mot sömnen!