Neaya skrev 2022-03-29 08:36:13 följande:
Anonym (Gasell)
Tusen tack för att du tog dig tid att skriva, bara det betyder
redan mycket.
Tänk vad många vi är som går igenom liknande saker men
ändå får omvärlden en att känna sig så ensam. Beklagar så
hemskt mycket att du också gått igenom denna hjärtesorg,
det önskar jag inte på någon... Vad glad jag blir av att höra
att du har fyra barn nu <3
Får jag fråga om du lyckades komma över oron i senare
graviditeter eller fanns den konstant där? Är det Mola får
jag inte bli gravid på 6mån-1,5år och när jag väl får/blir gravid
igen vet inte om jag någonsin kommer få bort oron av att
det ska bli likadant som nu.
Det värsta är faktiskt de jag trodde var närmast mig som
de första de sa när jag precis hade kommit hem från akuten
var "du var bara 14v gravid, tänk vad jobbigt om du varit längre
gången", "folk förlorar sina hela familjer, gråt inte", "du är bara
26 du kan skaffa fler barn" eller värst av allt "det kanske inte ens
var ett barn utan bara Mola". Allt detta är det familjemedlemmar
som sagt till mig. Det gjorde sorgen ännu svårare.
Åh, det ska jag be om! Är det via sjukhuset eller via psykologer?
Tusen tack återigen för ditt svar!
Tack, jag trodde aldrig jag skulle sitta här med fyra barn den där marsdagen för 10 år sedan när vi fick veta att bebisen dött några dagar innan. Och visst känner man sig ensam för ingen pratar om det, det är lite tabu på något sätt.
Tyvärr har min oro varit stor och blivit större för varje graviditet för att vara störst denna sista (yngsta dottern är knappt 1 månad). Har liksom känt att det kan inte gå bra fyra gånger på raken, sådan tur har man inte osv. Denna fyra var även oplanerad så har gått till psykolog hela graviditeten och även nu efter för att hantera min oro och mina känslor.
Lider verkligen med dig, hoppas det inte var mola och att ni snart kan försöka bli gravida igen. Vet hur långsamt tiden går och hur jobbigt det är att inte ens få försöka bli gravid.
Tråkigt när människor i den närmaste kretsen beter sig så. Tycker du kan ta en paus från dessa människor. Kan man inte stötta och förstå vad andra går igenom kanske man inte bör vara i närheten. Det spelar ingen roll att man är ung, om man har barn sedan innan, eller vad som sorgen är ändå lika stor för man har förlorat något som skulle blivit ens barn, eller de man trodde skulle bli ens barn. Tror en del har svårt att förstå som inte varit i situation själv. Sen reagerar alla olika och det är okej. Man ska inte trycka undan sin a känslor för att andra tycker det.
Jag fick samtalsstöd direkt efter via kvinnokliniken/förlossningen. Denna graviditeten fick jag via mvc. Vet att det även går att få via BVC om man har barn under 6 år. Hoppas du kommer intill, det är skönt att få prata om sin sorg och hur människor runt reagerar på den.