Klumpfot, abort eller inte?

När jag var gravid med min yngsta tackade jag nej till fostervattensprov, blev erbjuden det pga min ålder, jag ville inte ställas inför ett val och tänkte att det blir som det blir och det tar vi då.

Det gick bra, barnet var friskt och välskapt. Men oavsett så hade jag gjort samma sak igen om det blivit aktuellt.

Det där med att få veta en massa i förväg är både på gott och ont. Jag är absolut för fri abort, men jag tycker nog att en del aborteras ett efterlängtat barn för skitsaker. Faktiskt.

Men 80-90% skulle knappst göra abort. Du vet att många gör detta för att få veta och kunna förbereda sig med?

Och det handlar till del om perfektion. Du vill bara sätta ett perfekt barn till världen. Skulle barnet ha någon typ av defekt vill du inte ha det. Stå för att du bara vill ha ett barn utan fel åtminstone.

Absolut, men du kan inte veta detta. Ett barn med PEVA kan uppenbarligen må bra. Likaså ett dövt barn, ett barn med fyra fingrar på ena handen eller ett barn med läppspalt. 

Hur kan du veta att ditt barn inte skulle må bra?

Om barnet i framtiden står för samma val, och frågar dig - hur skulle du gjort?

Hur vet du att barnet inte kommer må bra? Många barn med mindre handikapp mår bra, de lever ett gott liv även som vuxna.
Du har rätt till din åsikt, men vi har också rätt att få tycka annorlunda. 
Jag står fast vid att sätt inte ett barn till världen du inte vill ha. Du verkar inte vilja ha ett barn med någon form av avvikelse, vilket skär i hjärtat på många för vi vet att ingen är perfekt och att sträva efter det är så tokigt. Du kanske inte vill ha perfektion, men det är så i alla fall jag uppfattar dig.
Ju färre personer med olika handikapp vi får i samhället desto fattigare samhälle får vi.

Hej! 

jag gjorde ett sent avbrytandet förra året efter 4 års försök att bli gravid. I vecka 20 upptänktes avvikelser i hjärnan. det var det vidrigaste och mest inhumana jag gjort att ta beslutet att avsluta mitt barns liv. Men jag tänker att jag gjorde det som var minst fel efter dom  förutsättningar jag har. Mitt barn fick aldrig lida utan dog  till ljudet av mitt hjärta. Bry dig inte om vad folk skriver för skit här! Du ska ta beslutet efter hur ditt liv ser ut och vilka förutsättningar du har.  Vi mammor gör det som vi tror är bäst för våra barn, vilket beslut du än tar så ska du veta beslutet tog av ren kärlek till ditt barn. 

Såklart inte, helt klart bättre att dö.

Självklart vill man sätta fullt friska barn till världen? Skulle det vara något dåligt att stå för eller?

OCH inte för att vara den som är den, eller kanske, men vad gör en abort tror du? Den gör ju bokstavligt talat så fostret dör, inte sant? Och TS tycker ju då, rent krasst, att det är bättre att dö än att födas fullt frisk, men med PEVA som går att råda bot på.

Peva är ett lindrigt funktionshinder, inte en sjukdom. 

Jag reagerar starkt på hur du resonerar eftersom ditt resonemang innebär en så märklig syn på människor - som att bara perfekta och 100% välfungerande personer skulle leva värdiga, lyckliga liv. Runt omkring mig så har de flesta små eller stora skavanker. Någon ser bara på ett öga, en är reumatiker, en annan halvdöv, en annan får lätt ångest, jag har en förlossningsskada, mitt barn har astma, min man dålig rygg, någon har olika långa ben som ger ryggvärk, en har celiaki en annan svår nötallergi, en har diabetes, en annan leukemi, en saknar ett underarmsben, en annan några fingrar, alltså, jag kan fortsätta hur länge som helst. Kort sagt, det är väldigt få av de som lever helt vanliga liv som är helt friska och utan större eller mindre funktionshinder. Och därtill kommer de som har stora problem (vilket jag inte räknar peva som) och även de lever värdiga, lyckliga liv.

Livet kommer inte utan prövningar för någon - antingen man kunde se det redan innan födseln eller inte. Du kan aldrig välja bort de jobbigare delarna av att leva. Det barn du nu väljer bort kanske hade levt ett i övrigt friskt och långt liv. Det barn du istället får kanske har dyslexi, är döv eller dör innan han/hon ens blivit vuxen. Du kan aldrig gardera dig helt mot sorg och bekymmer. Det är en del av att leva.