Hjälp mig innan jag går sönder

Lyssna nu. Noga.  Det är Du som mår dåligt och är förtvivlad. Du .  Och ingen lyssnar.  Din man är ett svin . Hans ego går före ditt mående. Sin egen fru.  Att älska i nöd och lust . Eller hur ? Va .  Lämna dom . Tänk för helvete på dig själv också.  Ska du leva ditt liv på detta vis ?  Ingen verkar bry sig om dig.  Res dig upp . Ställ ett ultimatum. Tycker du att folk ska pissa på dig . Nej det gör du inte . Men tänk för helvete på dig själv. Förtjänar du detta?

Det första var ju ett svar på att TS borde börja se dem som en tillgång. Och de skulle de ju kunna vara om de hjälpte till tex med barnen. Skulle nog räcka för TS om de bara lämnade henne ifred en enda sekund.

Nog ska man kunna få vara i sin trädgård så mycket man har lust utan att bli ansatt av grannarna hela tiden, oavsett om grannarna också råkar vara släktningar?

Fräser du ifrån då? Eller svarar du opch försöker vara trevlig, för att du är väluppfostrad och känner dig tvungen att vara tillmötesgående.

Det är absolut inte likvärdigt, men jag har en granne som beter sig ungefär som du beskriver dina svärföräldrar. han är ganska nybliven pensionär oich har nu all tid i världen att hålla koll på sina grannas förehavanden. Dessutom rätt svältfödd på sociala kontakter. Förra sommaren kunde vi inte vara ute en minut tuan att han dök upp och ville snacka eller lägga sig i nåt som vi häll på med. Även hos de andra grannarna (radhus) höll han på likadant. Min man som byggde en grej med altanen höll på att få psykbryt när grannen skulle lägga sig i varje detalj av bygget, helt oombedd. 

I början var vi artiga och trevliga som man ju ska vara, men såsmåningom började vi vara mer och mer korta i tonen, låtsades att vi inte hörde has tjat, svarade knappt. Och till slut blev han lite mindre på. Men ärligt så fasar jag lite inför sommaren nu, att han ska ta nya tag och börja störa oss igen. 

Så antingen är det väl att ni flyttar, pratar allvarligt med föräldrarna om hur jobbigt du tycker att deras sätt är (kan falla väldigt illa) eller fräser ifrån i stunden och gör dig obekväm för dem (kan också falla väldigt illa och det kan bli du som får ta skulden för situationen då). 

Man kan se människor som en tillgång utan att få hjälp av dem. 

Javisst ska man kunna vara det. Men hur mycket är ts i trädgården? Jag tycker för min del att det är intressant att veta om svärföräldrarnas utstickande huvuden och deras ställda frågor förekommer varje dag i timmar eller en eller två gånger per vecka under en kvart. 

Du verkar också vara en sådan där överdriven person - tror du på allvar att ts svärföräldrar inte lämnar henne i fred en enda sekund eller varför skriver du som du gör? Inte ens ts skriver så. 

Så dom får inte titta ut från sitt eget fönster? Ok,,,,

Men dom är väll nyfikna på vad du håller på med

Får dom inte finnas för dig eller? 

Självklart vill man kunna vistas i sin trädgård utan att någon granskar varje steg man tar, och förmodligen tar varje chans till konversation. Enligt min åsikt är den rätta lösningen att flytta.

Håller med

Fast dom måste väll få titta ut genom sina fönster? Att ts är överhsyterisk och tar det som att man övervakar henne enbart för dom tittar ut ibland är väll hennes problem?

Det kan man absolut. Men du tog ett svar helt ur sitt sammanhang och reagerade på.
Att inte se de psykon som TS beskriver som en tillgång är ju inte särskilt konstigt. Om de bidrog med något annat i tillvaron än att sitta och klaga och kommentera hade hon kanske kunnat se dem som en tillgång.

Så man är psyko om man tittar ut genm sitt eget fönster? LOL ja du vet inte mycket du inte vännen 

Det är stoooor skillnad på att : ”titta ut genom sitt eget fönster  ”  bara rent allmänt för att se världen röra sig runt en och på att varje gång en granne ( samma granne varje gång) öppna samma fönster och mer eller mindre uttalat kräva redogörelse för denne grannes förehavande…
sak samma om det skulle vara en granne man bor med ett staket/ häck emellan som kom fram till staketet för att prata/ kommentera varenda gång man går ut i sin egen trädgård….

att denna ” granne” råkar vara en släkting har ingen betydelse..alla  som bor i ett hus/ lägenhet måste ha rätt att gå ut i sin egen/ gemensam trädgård utan att någon annan avkräver en en förklaring till vad o varför man gör det man gör ….
Jag förstår Ts känsla..det är ju som att sitta i fängelse när man ständigt blir övervakad på det där sättet !