Sen kan man fundera över varför Ungern inte godkänner Sverige. Deras förklaring känns krystat. Vad tror ni andra? Vad är det egentliga skälet? Försöker dom dra ut på det med flit?
Ungern är numera en hybridregim med parlamentariskt envälde, enligt EU-parlamentet som ser en allt sämre utveckling för demokratin i landet. Alla svenska EU-politiker stödde uttalandet utom Charlie Weimers (SD) och Peter Lundgren"
Värt att läsa och reflektera över
Det europeiska fredssamarbetet och den unipolära världen för USA är (var?) den enda stormakten. Dessa förhållanden gäller fortfarande, Ryssland kan ses som en skurkstat av många. Det som antogs vara världens andra mest kapabla krigsmakt visar sig vara 'second best army in ukraine' trots det materiella och den numerära överlägsenheten i Ukraina.
www.svensktidskrift.se/2003-6/2003-6-22_24.html
"Den blivande supermakten EU har en enorm ekonomisk styrka och stora resurser på alla civila områden. Militärt har Storbritannien och Frankrike betydande styrkor som kan projiceras runt Europas gränser men ingenting som ens kommer i närheten av den amerikanska krigsmakten. Amerikas Förenta Stater som verkar globalt har därför andra värderingar när det gäller konflikter och krig. Till skillnad från Europa agerar man i Asien med dess kärnvapenmakter och terrorister, dess inbördeskrig och andra konflikter. Medan Europa blivit ett paradis där Lockes tanker härskar är resten av världen fortfarande Hobbesiskt brutal och konfliktfylld.
...
Pre-emptionsstrategin har dessutom flera praktiska problem. Man vet kanske inte var massförstörelsevapnen finns och terroristerna kan försvinna från platsen som i Afganistan. Fienden kan slå till först om han tror ett anfall är nära och i detta fall av ?use them or loose them? för massförstörelsevapen kan man framkalla just den situation man vill förhindra. Preemptivt krig kan leda till antagonism i stora delar av världen, som Irakkriget visar. Irak angreps just precis för att undvika den situation som har uppstått med Nordkorea. Eftersom man inte avväpnade Nordkorea i tid har landet nu kärnvapen och måste behandlas mycket försiktigare än Irak. Problemet med detta är att andra potentiella skurkstater drar slutsatsen att det gäller att så fort som möjligt skaffa kärnvapen för att då ha en avskräckningsstyrka mot Amerika. Ett preemptivt krig kan således accelerera den process man vill förhindra. En annan, fara är att andra stater anammar den amerikanska doktrinen och använder den; exempelvis Ryssland mot Georgien eller Indien mot Pakistan. Men Amerika avser inte att tillämpa pre-emption urskillningslöst mot stater man ogillar. ?Avsikten med våra aktioner kommer alltid vara att eliminera ett specifikt hot mot Förenta Staterna eller våra allierade och vänner. Skälen till våra aktioner kommer att vara uppenbara, styrkan begränsad och orsaken berättigad? säger doktrinen.
Strategin befäster grunddrag i den nya amerikanska säkerhetspolitiken som den beskrivs av professorn vid Georgetown University, G. John Ikenberry. Under de femtiofem åren efter andra världskrigets slut vilade säkerhetspolitiken på två historiska överenskommelser menar han. Förenta Staterna skyddade Västeuropa och Ostasien och gav dem tillgång till Amerikas marknader, teknologi och varor mot att de var pålitliga partners som gav Amerika sitt diplomatiska, ekonomiska och underhållsstöd. I den andra, liberala, överenskommelsen gjorde sig Amerika tillgängligt för konsultationer, gemensamma beslut och samtidigt kunde västvärlden leva fritt inom det amerikanska världsomfattande maktsystemet.
UNIPOLÄRVÄRLD
Politik har nu förändrats. Amerika försöker behålla en unipolär värld utan någon rival. I denna värld utgör terrorister med massförstörelsevapen det största hotet som inte kan avskräckas och som inte lämnar någon marginal för felbedömningar. Försvar och anfall inklusive förebyggande slag blir därför nödvändiga. Missilförsvaret som nu byggs ut i stor skala är en viktig del av denna strategi. Eftersom innehavet av massförstörelsevapen hos farliga nationer är oacceptabelt förbehåller sig Amerika i vissa situationer rätten att bryta mot internationella regler (staters suveränitet till exempel) för att komma åt sådana faror. Skepsisen mot regler gäller också många rustningsavtal som på 1970-talet reglerade förhållandet mellan USA och Sovjetunionen som jämnstarka motståndare. Eftersom Amerika nu är så vida överlägset Ryssland vägrar man kodifiera gamla överspelade maktförhållanden och har sagt upp ABM avtalet som förhindrade ett amerikanskt missilförsvar. I en dynamisk värld har strategisk stabilitet inget självändamål.
På alla områden, militärt, ekonomiskt, politiskt, kulturellt dominerar det amerikanska imperiet nu världen mer än det brittiska någonsin gjorde på 1800-talet. Henry Luce som i mitten av 1900-talet proklamerade the American Century fick rätt både i fråga om det århundradet och om det innevarande. Det är viktigt att förstå att de nya säkerhetspolitiska doktrinerna inte är huggskott upprunna i överhettade neokonservativa hjärnor utan kommer att dominera världspolitiken så långt vi över huvud taget kan se in i framtiden.
Ingemar Dörfer är fil dr och forskningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut, "
Eftersom en del har kort minne:
Inte förrän Kristersson sa att NATO skulle bli en valfråga ändrade sig den vedervärdigaste statsminister Sverige haft.
Med Sverige som nato-medlem stärks Natos förmåga i det stora och territoriella skydd i norra Europa, en flank som är mindre sårbar. Inget av detta är okänt.
Bägge delarna gynnar Natos medlemsländer.
Att Ungerns ledare delar säng med Kreml och har invändningar mot Ukrainas territoriella gränser är en annan historia.
