Vem säger han sanningen till??

Spelar det någon roll vem han ljuger för. Jag tänker mig att han löper stor risk att vara rökt ändå.

Frun: För de flesta fruar spelar det väl mindre roll om han säger sig älska dig om han ändå springer runt och knullar andra.

Älskarinnan: Om hon vill ha honom som sidospår, då vill hon knappast att han ska drömma om att vara med henne på riktigt. Om hon älskar honom blir hon knappast gladare av att han väljer frun när det faktiskt kommer till kritan.

Låter som en riktig dålig situation att hamna i rent allmänt :)

Det första påståendet stämmer. Om han verkligen älskat älskarinnan hade han lämnat frun, hon är verkligen bara en spänning i vardagen och ger honom extra spänning - inget mer.

Varför? Självfallet av kärlek.
Det har uppenbarligen (sannolikt?) funnits kärlek, varför skulle det då vara omöjligt att kärlek skulle finnas nu eller åtminstone skulle kunna återupprättas?

De flesta förhållanden klarar av en otrohet.
Varför gör du valet att komma med dina domedagsprofetior?

Du kanske tycker att det är en form av belöning.
Jag skulle absolut inte göra en sådan koppling om den otrogne ångrar sig och bättrar sig. Jag förutsätter att TS inte alls måste göra en sådan koppling bara för att du råkar göra det.

Om den otrogne ångrar sig och tar tag i sina egna personliga problem, om paret bearbetar och löser sina problem, om ömsesidig kärlek återupprättas, vad är det då som säger att han skulle välja att vara otrogen igen?

Vad är hans kärlek värd?
Om han gör allt, han är driven och mycket starkt motiverad, har kommit till insikter och verkligen lyckas komma tillrätta med sina problem,
om de gemensamt kan lösa sina problem i relationen och gå vidare stärkta ur det här, så skulle jag säga att hans kärlek på minst ett sätt kommer vara mera värd än någonsin tidigare.

Återigen, de flesta förhållanden klarar av en otrohet.

Nej de flesta förhållanden klarar INTE av en otrohet. Skilsmässostatistiken talar sitt tydliga språk där. Jag vet att du är en ständig förespråkare av just otrohet och tycker att det inte är hela världen. Men väldigt många tycker faktiskt att det ÄR just det yttersta svek man kan tänka sig.
Vill du vara otrogen är det upp till dig men sluta normalisera det för att slippa ta ansvar för din skit. 

Jag har nu försökt i flera fall men orkar bara inte svara och ge ett annat perspektiv till alla dessa som kommer med domedagsprofetior och med så grova negativa förenklingar och fördömanden.
Flera i tråden verkar söka någon egen tillfredsställelse i att gotta sig i någon annans olycka och dessutom verkar vissa älska att bryta ned och förstöra för någon annan som vill försöka att lyckas bättre.

TS;
de flesta förhållanden klarar av en otrohet.
Otrohet är relativt vanligt förekommande.
Det finns många svåra prövningar som ett förhållande kan utsättas för och de flesta förhållanden klarar av att gå igenom svårigheter.
Inte sällan går man ur svårigheter stärkta, med nya insikter och med ökad förståelse för varandra, med nya insikter och förståelse för sig själv som individ. Om man tillsammans med gemensamma ansträngningar klarar av att gå igenom mycket svåra prövningar så skapar det ofta grund för stärkt ömsesidig kärlek.

Och du ska sluta med dina sjuka konspirationsteorier om att alla normala människor är otrogen. Nej det är dom verkligen inte. Det är endast dom som själva är otrogen som försöker intala alla andra att det är något man får acceptera. Sluta sprid din skit. 

Du har fel igen.
Det finns inte en enda publicerad undersökning, inte någon statistik överhuvudtaget, som visar att de flesta förhållanden inte överlever en otrohet.
Du har FEL.

Du ljuger helt uppenbart.
Skilsmässostatistiken visar absolut INTE det som du påstår.
Men du kanske lyckas inbilla dig själv att alla skilsmässor enbart beror på otrohet???

Du väljer att gå till angrepp mot mig som person bara för att jag visar att du har fel och att du ljuger. Det personangreppet får stå för dig.

Vad jag vet så finns det inte heller något som visar att otrohet förekommer i de flesta längre förhållanden, vilket du påstod i ett tidigare inlägg.

Var skulle jag ha sagt att alla normala människor är otrogna?
Visa det med citat så lovar jag att genast korrigera mitt fel!

Jag har aldrig sagt att otrohet är något man bara får acceptera.

Jag har absolut inte, inte någonstans, inte en enda gång, tagit ställning för otrohet.

Bemöt gärna mina inlägg på saklig grund så kan vi försöka resonera om det. Jag respekterar om du har en annan åsikt än jag. Men respekterar du om jag har en annan åsikt än du?

Det är min åsikt, jag tror att det förekommer någon gång under de flesta längre förhållanden.
Min åsikt är väl grundad bl a på många års studier i ämnet och att det finns flera publicerade internationella undersökningar som tyder på det.

Men det är självfallet omöjligt att på vetenskaplig grund bevisa bl a eftersom med allra största sannolikhet förblir de flesta otroheter okända, ett faktum som i sin tur grundar sig på många publicerade undersökningar.
Och dessutom är det omöjligt att fastställa en exakt gräns för vad olika individer anser om vilka handlingar som ska bedömas som vara otrohet eller inte otrohet. Många verkar ha en förmåga att bedöma sin egen otrohet som egentligen vara inte otrohet, vilket har visats i undersökningar vara mera vanligt bland kvinnor där de ofta försöker bortförklara otroheten inför sig själva.

Jag tror att du åtminstone delvis förstår och håller med om att det ligger något i detta?
Men är det i sak det allra viktigaste för dig om otrohet i verkligheten förekommer någon gång i de flesta eller i nästan de flesta långa förhållanden?

Var och en måste alltså göra sin egen sannolikhetsbedömning och bilda sig en egen uppfattning. Jag har bildat min och jag anser den vara välgrundad.
Men jag accepterar självfallet om du känner att du har ett behov att blunda för detta om hur vanligt förekommande otrohet i verkligheten är. Det är nog ganska vanligt och också förståeligt att många har ett behov av att blunda och förneka detta inför sig själva.

Men alla, även du, måste klara av att inse att väldigt många otroheter, sannolikt de flesta, förblir okända.

Ah, jag ser att "man med egen erfarenhet" är här igen med sina vanliga mindgames och bisarra argumentationsteknik där han kläcker ur sig allt möjligt omoraliskt BS och försvarar, förminskar och normaliserar otrohet på alla sätt, givetvis inlindat i floskler och finare ord för att sen genast hävda att det där har han minsann aldrig sagt 

*gäsp*

Din åsikt är grundat i en väldigt trasig moralkompass... punkt slut 

Dina påståenden och åsikter är helt och hållet ogrundade, precis som vanligt.
Till skillnad mot dig har jag alltid kunnat förklara och visa, och svarat på alla frågor, avseende på vad mina åsikter grundar sig på. 

Du har inte en enda gång lyckats förklara eller ens göra troligt varför din åsikt överhuvudtaget skulle kunna anses ha någon som helst betydelse för någon annan än just bara för dig själv.

Dina grova förenklingar bygger alltid endast på att du själv bestämmer förutsättningarna.
Du skapar en egen sanning som bara du själv tror på.
Din egen fantasi påstår du vara facit,
medan trådstarten och trådstartarens förutsättningar struntar du i och ersätter dem med dina egna påhitt.

Dina egna åsikter och dina cirkelresonemang saknar slut och saknar punkt.

Jag har lovat och jag är alltid beredd ta ett steg tillbaka och jag är alltid beredd att korrigera mig om du eller någon annan kan visa att jag har fel.
Jag och flera andra har gång på gång visat på sakfel i dina påståenden och visat allehanda fel i dina inlägg.
Du är snabb att fördöma, att gå till personangrepp och att ogrundat påstå att andra har fel men du vägrar alltid att korrigera dina egna fel, trots att såväl jag som andra gång efter annan visat att du faktiskt har fel.

Det viktigaste och enklaste, väldigt enkelt men som du ändå aldrig klarar av att förstå, är att jag har inte överhuvudtaget givit min egen åsikt om otrohet. Jag har överhuvudtaget inte resonerat om det är bra eller dåligt.
Inte en enda gång, vare sig i denna tråden eller i någon annan, har jag tagit ställning för otrohet. 
Jag har frågat dig gång på gång var jag skulle ha sagt något annat, men du har aldrig kunnat visa det.
Vad menar du då med att min moralkompass är väldigt trasig?

OBS:
Jag har aldrig någon enda gång tagit ställning eller propagerat för otrohet
och då menar du att jag har en mycket trasig moralkompass.

Förklara gärna vad du menar med det, tack.

Nä, du gör bara allt för att ta det i försvar, förminska och normalisera det så mycket du kan och tror att alla andra är för korkade för att fatta vad du menar 

Jag har aldrig vare sig tyckt eller någonsin sagt att alla andra är korkade.

Dock börjar du alltmera lyckas överbevisa mig att åtminstone en verkar vara korkad eller åtminstone verkar ha mycket svårt att fatta ens den enklaste sak.