Ni som har era barn placerade i familjehem

Håller med. Denna lagändring var extremt olycklig. Det hade inte behövts någon lagändring, och Esmeralda hade kunnat räddas med de lagar som fanns då. Det gick så illa på grund av en osannolik hopning av idioter på fallet: socialsekreterarna i Norrköping, målsägarbiträdet på Advokatbyrån, Kammarrättens ledamöter. Samtliga dessa hade kunnat stoppa Esmeraldas "hem"flytt, med de lagar som redan fanns - samt rädda henne därifrån innan det var för sent. 

Nu kommer vanliga, hederliga människor att drabbas, tyvärr. Det går tyvärr troll i vissa ärenden, och det handlar inte längre om barnens väl och ve, utan om att socialen ska vinna över föräldrarna. 

Och som du säger: två år är ingen tid alls i sådana här sammanhang. Sedan bestämmer fosterföräldrarna allting: om kost, skolval, vårdval om barnen blir sjuka, vaccinationer, fritidsaktiviteter, utlandsresor. Saker som bioföräldrarna kanske absolut inte vill av någon anledning. 

 

Vet inget om dutt fall, ts, men jag tycker det är bra att barnperspektivet ska vara viktigast. Det är inte alltid de biologiska föräldrarna är det bästa för barnet.

Har sett väldigt många ungdomar från fruktansvärda hemförhållanden, som haft det bra i sina familjehem, men där det ständiga hotet om tillbakaflytt hänger över dem som ett damoklessvärd.
Det hindrar dem från att känna trygghet Messina fostersyakon, de vet aldrig var de kommer att befinna sig 6 mån senare.
Jag vill att barnen skall vara så trygga som möjligt. 2 år låter dock som väldigt kort tid. Samtidigt så är det lång tid för ett barn, och lagen skulle ge större stabilitet under barndomen och uppväxten

Nä, men en familjehemsplacering är inte heller alltid det bästa för barnet. Finns massa fosterhem som bara tar barnen för pengarna, och sedan snålar så mycket som möjligt så att de ska tjäna bra med pengar. Det finns även dom som tar fosterbarn, för att de är sexuellt intresserade av barn. Att de officiellt lever i ett äktenskap med en vuxen person, behöver inte betyda något. Det kan vara en fasad utåt.

Vidare blandar socialtjänsten hej-vilt i familjehemmen och även HVB-hemmen för tonåringar. Barn som omhändertagits på grund av problem med föräldrarna, blandas med äldre barn och tonåringar som omhändertagits för sitt eget beteende. Aggressiva, utåtagerande barn/tonåringar. På senare år har det dessutom blivit många "låtsasbarn", d.v.s. vuxna män i 20-årsåldern med en kvinnosyn från medeltiden och tillhörande förakt mot europeiska kvinnor. Dessa placerar man i fosterhem och HVB-hem tillsammans med flickor. 

Sedan är min personliga upplevelse från mitt tidigare yrke, att det krävs ganska mycket för att barn skall hamna på familjehem

Nåja, det stämmer långt i från alltid.

Håller med. Det är helt inkonsekvent. Vilket ju även Esmeraldafallet visar, fast "åt andra hållet". 

Bra för barnen att få stabilitet. 

Jag har en bekant som levde i ett våldsamt förhållande och soc var inblandat.  Till sist gjorde denna kvinna sig fri från mannen och DÅ klev soc in och tog hennes barn. Så länge hon levde med den våldsamma mannen... ja, då var ungarna hemma.

Sen fick hon kriga sig blå, men vann till sist och fick hem sina barn igen. Det fanns liksom ingen fara längre, den våldsamma mannen satt inlåst. Men soc vek inte en tum ändå.

Du låter som en av alla föräldrar som inte inser hur illa de gör sina barn. Jag vet inte hur många gånger jag sett det, föräldrar som tycker det bara var några örfilar någon gång ibland (flera gånger i veckan) ungen var ju så jävla jobbig. Lite alkohol (1-2 flaskor vin per dag) är inte så farligt och jag kan inte passa ungarna jämt, man måste leva också. Det finns alltid tusen ursäkter och det är fel på alla utom än själv. 

Det ska extremt mycket till för att ett barn ska bli LVU:ad. Att slå barnet någon gång ibland är inte tillräckligt det krävs mycket, mycket mer. Sådana föräldrar ska inte ha tillbaka sina barn. Jag tycker barnet borde ADOPTERAS av familjehemmet efter två år istället.