Stora arvstvisten- trolig följetong
Min mans far har tyvärr gått bort. Han har en del tillgångar, bland annat flera bostäder, samt att han sålde en flerbostadsfastighet för några år sedan vilket borde ha gett en ansenlig summa.
Arvtagarna är A (halvbror), B (syster) och C (min man).
B har varit väldigt insyltad i svärfars affärer, hon kunde inte släppa taget om de bostäder som blev tillgängliga när hennes och Cs mamma dog. Så då tog hon ett lån på 50% av pappa för att lösa ut C ur moderns hus. Det finns även en annan lägenhet i Sthlm som B och svärfar äger 50% vardera av, då B aldrig hade fått lån för den på egen hand.
B ligger alltså rätt djupt på minus mot boet när detta arvsskifte börjar, eftersom B vill ha kvar både lägenheten och huset. B har även ett obelånat fritidshus efter sin mor. Så det är ingalunda så att B vore fattig, om hon hade sålt någon av sina tillgångar.
Nu upptäcker vi att B har fått över 300 000 kr överfört till sina konton, i princip på månadsbasis från svärfar senaste 2 åren. Kan/bör man hävda att dessa pengar utgör förskott på arv?
Hon har i alla år bott nära, kört svärfars bil som han tankat, "handlat" mat som han har betalat osv osv. Hon flyttade t.o.m. in i hans hyreslägenhet ett varv så han kände sig tvingad att flytta ur den till en annan. Han fick även köpa en bil till för att få ha en själv.
Syskonen har haft överseende med det "dagliga snyltandet" eftersom B inte kan ta hand om sig själv riktigt, men hon är girig som få, det är troligen en del av hennes sjukdom. Då har de dock inte känt till kontantöverföringarna och eftersom det nu verkar fattas stora summor pengar på kontona så börjar man tänka att rätt ska vara rätt med det som finns kvar.
B har vidare fått svärfar att ge privatlån på 200 000 kr för skuldsanering av hennes ex, som är avliden sedan 2 år så de pengarna är bara att glömma.
Hans dödsbo (lösöre osv) tog hon dock hand om, då de var gifta och inte orkade skilja sig av okänd anledning, fast de hade bott separat i 7-8 år. Men jag antar att det ändå inte innebär att hon har något ansvar för hans skuld utom det rent moraliska att det lånet inte hade funnits om inte hon hade tubbat svärfar till att gå med på det. Vad man kan se har inte en krona återbetalts på lånet.
Hur gör man egentligen när ett syskon har manipulerat sig till ekonomiska fördelar under en massa år, hur långt tillbaka kan man titta? Jag har för mig att det är 3 eller 5 år.
Får jag bra svar kanske jag fortsätter skriva, detta blir nog ett extremt infekterat arvsskifte. Kanske tråden kan bli lärorik?
