Stora arvstvisten- trolig följetong

Överföringar varje månad under två års tid, totalt en bit över 300 000 kr. 

Detta är bara så långt A och C har kunnat kolla än så länge.

Jo jag fattar klart att man inte kan tycka nåt nu om lån av bil och betald mat. Det var mer för att ge bilden, att här är en sedan länge vuxen person som inte har stått för sin egen försörjning och tydligen dessutom fått en halv månadslön varje månad kontant. Svärfar har även betalat för resor till henne och barnen.

Jag undrar vad hon har gjort med pengarna, för själv säger hon alltid att hon är jättefattig, köper kläder på secondhand till sig och sina barn och ger oss containerfynd i julklapp. Hon har haft uthyrning av lgh och av huset så dessa borde väl betalat hyra som täcker utgifterna och lite till. Och hon har haft ett par olika jobb senaste åren, är fortfarande anställd på två ställen.

Hon spelar inte, dricker inte, lever på grönsaker- jag undrar hur man inte kan gå runt på det när man säger sig leva på ingenting för att rädda planeten och någon annan betalar mat, bil och semester? Mystiskt.

Det finns en sorts hoardingproblematik här.

Men jag tror att även de flesta med den åkomman ser skillnad mellan att spara av sitt eget/snåla in på sig själv och att vara snål mot omgivningen och roffa åt sig andras tillgångar. Fast jag kan säkert ha fel.

Vi har aldrig fått presenterat vad hennes diagnos är men problem finns.

Jag skrev till svärfar för ett par år sen redan när vi hade fått nog av alla konstigheter och frågade om det inte var dags att söka hjälp åt hans dotter, för barnens skull. Sen har hon nog förbjudit honom att tala med oss om hennes förehavanden, men det har framkommit att soc varit inblandade.

Så en annan fråga är hur man lyckas genomföra en bodelning i samarbete med en person som inte är mentalt 100. Som tur är har hon viss respekt för A, och även för mig om jag är med, men är hemsk mot min man så fort hon får en chans.

Jag skrev brev för att vi båda hade fått nog av visst beteende från hennes sida och jag är den i familjen som skriver, min man läser och godkänner. Vi var även bekymrade för hennes barn.

Jag vill att i slutänden åtminstone rätt ska vara rätt. För det finns två bröder här som i princip förlorat sin far i förtid för att B har klamrat sig fast vid honom så att han tidvis inte ens fått svara i sin telefon själv- det gjorde hon ett tag! Vi har knappt kunnat ta en fika eller en lunch med honom ens de senaste åren utan att hon ska tränga sig på oanmält, med vilken dålig ursäkt som helst. Så angelägen är hon att behålla kontrollen över honom.

Tycker du på allvar att det är girigt att ens undra var gränsen går för en annan arvinges ohämmade snyltande i åratal, efter den beskrivning som getts? Jag tycker nog att B är den giriga.

Om man blandar in jurist så är det en krigsförklaring, det kommer inte att ses som något annat av B. Därför vill A och C försöka komma överens först om det går, men de är knappast beredda att efterskänka hela den summan som B har vesslat till sig.

Hon kommer att få en chans att skärpa sig och förhandla, men spårar hon ur (som hon 100% brukar göra) så får det bli tvist. 

Jag undrade om någon här hade varit i situationen och hade något vettigt att komma med, bara. 

Följande har hänt: A och C försöker reda ut boet och skaffa värderingar på vissa samlarsaker som kan vara av värde. Detta har redan tagit flera dagar för A och C och ett antal mils körning.

B ska sedan snart 2 månader kontakta den enda värderingsperson som hon anser är lämplig för att gå igenom övrigt i boet, då personen kände svärfar, men det händer ingenting.

B har även frågat hur hon ska göra med halva avgiften på sin ena lägenhet, som svärfar betalade, "och det ville ju han att jag skulle få".
A. svarade då: Men du hyr ju ut lägenheten? -Ja? -Så bra, då finns det ju pengar till avgiften där! Och så blev det inte mer sagt om det just då.

B säger att hon inte är redo att göra sig av med ens sin fars gamla kläder och vill helst att någon ska överta och använda dessa. Inklusive underkläder.
A och C suckar och sorterar undan saker i olika lådor och säger att om B vill ha kvar det som är i kastas-lådorna så får B själv ta tag i dessa och flytta dem till annan plats. Inget datum är satt för när lådorna ska vara borta eller när den lägenheten ska sägas upp.
-
Det har varit svårt att få ut kontoutdrag bakåt i tiden från banken, fast det uttryckligen står i reglerna att just förskott på arv är skäl nog för att häva banksekretessen. C. är vanligen tålamodet själv men var jättearg och ville byta bank när han kom hem, då det är "vår" bank som krånglar fast han hade fått besked från bankrådgivningen centralt att de skulle lämna ut uppgifterna mot uppvisande av papper a, b, c som han hade med sig. Men nej, det blev nobben ändå.

Efter en rejäl skrivelse på byråkratsvenska fick han dock hem dessa kontoutdrag precis innan jul, och valde då lite smidigt att inte ta upp det inför julhelgen. Så vi lyckades fira jul utan bråk. Alltid något.
-
Sen finns det i boet förutom ett hus i X-land också en lägenhet i X-land. Kruxet där är att svärfar inte skilde sig från sin exfru utan bara gjorde bodelning. Vilket inte erkänns som en möjlig juridisk status av X-lands myndigheter. Som de ser saken är parterna fortfarande gifta och fastigheter kan inte säljas utan bådas påskrift. Så sedan tidigare krävdes ex-fruns påskrift för att sälja lägenheten där, vilket svärfar avsåg att göra, men det pappret blev bara liggande i 1.5 år (delvis för att ex-frun började bli sjuklig) och sen dog han.

Nu har även ex-frun gått bort kort efter svärfar, så kanske gör det saken lättare på ett sätt, men då är det plötsligt nya arvingar inblandade. Något av As halvsyskon D och E kan mycket väl få för sig att hävda arvsrätt för den lägenheten, även om deras mor var väl medveten om att hon inte hade någon rätt till den eftersom hon redan fått loss två obelånade bostäder + kapital efter sin bodelning och hade skrivit på att hon var nöjd med utfallet. Lägenheten i X-land nämns alltså inte i den bodelningen, vilket svärfar säkert kom överens om då med ex-frun. 

För att skruva ett varv till är syskonet E för tillfället inte frisk och har valt att ha A som förvaltare av sin ekonomi. Men nu när båda är bröstarvingar till samma mor går inte det, eftersom alla tre måste skriva på papper för att alls kunna göra något åt lägenheten i X-land, och det gör A jävig/olämplig som förvaltare till E. Så ut i en hast och skaka fram en ny förvaltare då. 

Ja, detta lär inte bli klart i första taget, tänker jag.

På tisdag smäller det. Dags för bouppteckning i lägenheten och då kommer A och C även att ta upp det förskott på arv som B har fått.

Vidare har B blivit stämd till tingsrätt av sin BRF för olaglig uthyrning av en lgh som hon äger ihop med dödsboet. Jurist har uttalat sig och det är osannolikt att B kan behålla lägenheten, den kommer att förverkas och tvångsförsäljas om hon inte förhandlar/förlikar med föreningen.

A och C är självfallet inte intresserade av att hamna i en lågprioriterad rättstvist som kan ta 2-3 år med nuvarande pandemi, utan vill bara att B ska vara förnuftig och inse att lägenheten måste säljas.

Följande har hänt: A och C tog aldrig upp förskott på arv föregående tisdag, då de konstaterat via jurist att detta kan tas upp även efter att bouppteckning gjorts.

Sen har A-C med oss respektive varit i lägenheten en dag och försökt dela upp saker. Typiskt för detta är att så fort C uttrycker intresse för en sak, så ska B ha just den saken.
Även om där är tre nästan likadana vaser i samma färgställningar från samma porslinsfirma x så ska B ha just den som C sagt ett knyst om, för då betyder den plötsligt något för henne.

Och givetvis hade pappa sagt till henne att hon skulle få alla smyckena som fanns kvar efter deras farmor också, joho, så var det. Smyckena parkerades som punkt, för ingen orkade ta det tjafset nu.

C. har kämpat med två olika samlingar, fått iväg prylarna till sakkunnig, värderat och vidare till auktionshus, och de väntar bara på besked att lägga ut det. Den ena fick gå men B. mådde inte bra över den andra, hon tyckte idag att C. skulle hämta tillbaks de prylarna (vi snackar några flyttlådor här) från auktionshuset och köra det hem till henne så hon fick titta på det själv.

(B har på inget vis någon speciell kunskap om prylarna ifråga).

Man kan heller inte slänga något eller skänka bort något som är okej men inte värt nåt för då "måste B ta ställning till det själv och det orkar inte B nu."

Idag har vi alltså kört ett antal lådor med bl.a. flera decennier av gamla årsböcker i föreningar i multipla exemplar, den avlidnes grattiskort från år 1970 och framåt, samt mappar med papper från hans företagsresor komplett med flygbiljetter och allt, hem till en av B's bostäder.

Som ni förstår har B ganska stora problem.

Trots allt lyckades syskonen till sist dela på vissa saker som det fanns flera av, som vaser, mattor, serviser och sånt. A. fick flygeln, B tar en byrå, vi tar ett skåp. Kanske vore det möjligt att säga upp den bostaden om en månad eller så, då det är den enda hyresbostaden i boet.

Slutligen verkar B också ha insett att lägenheten hon haft olovligt uthyrd måste säljas innan den förverkas. Men om det sedan händer är en annan sak.

Situationen i X-land orkar ingen ta i just nu. Vi har nog med bara de pinaler vi har framför näsan och att hantera B som ömsom blir gråtmild och ömsom blir explosionsarg så snart det ska fattas minsta beslut.

B. har nu fått sista-chansen-brev av BRF att hon måste visa bevittnat kontrakt med en mäklare inom 2 v att hon tänker sälja längeheten som hon olovligen hyrt ut, annars går de vidare juridiskt mot ett förverkande av den.

Bara bra tycker jag, annars hade det tagit evigheter innan hon fick tummen ur.

Ytterligare bohag är hanterat, en tredje samling objekt såld. Det är bra för det betalar löpande utgifter på fastigheterna ett tag. B. gnäller om att det är "omöjligt" att tömma den dödes bostad innan februari slut.

Jag hade gjort det på en dag, ensam.

Ännu en pinsam runda med B, som nu skulle rota runt och plocka tilbaka en del av det som redan låg hos auktionsfirman för fpörsälkjining.

På en hel vecka har B inte gjort något åt hotet om förverkande av lägenhet om hon inte fixar mäklare, och C. fick ta på sig att få fram uppsägningen av den olovliga hyresgästen med ett REK idag, för si det hade B. inte heller gjort.

Jag ska inte följa med på nästa varv i lägenheten, jag orkar inte höra människan älta om hur svårt allting är och hur synd det är om henne.

(för det är naturligtvis inte hennes fel som har hyrt ut olagligt i flera år att det blir problem nu, så kan det väl inte vara?)