Vab som ger missnöje hos kollegor

Därför att kvinnor i grupp i hemlighet avskyr varandra. Jag har jobbat inom vården/hemtjänst/daglig verksamhet & har sett samma mönster år ut & år in. Tror det har att göra med att äldre kvinnor saknar spänning & lycka i livet så de väljer att göra sin arbetsplats till en dokusåpa.

Blir så ledsen när jag läser ditt inlägg. Detta är den sämsta formen av systerskap och det är väldigt sorgligt när kvinnor behandlar andra kämpande kvinnor på det här sättet. Det enda jag kan säga är att jag lider med dig och önskar dig och dina barn allt gott. Försök att strunta i dessa äldre kvinnor som har glömt hur det är att ha små barn, som kanske inte har varit endaförälder eller som alltid har haft ett stort nätverk omkring sig. Och också en liten uppmaning: Försök att minnas detta och agera annorlunda själv den dagen du tillhör de äldre på arbetsplatsen (vilket jag absolut tror att du gör).

All lycka till och krya på er alltid.

Kram <3

Anledningen att män inte vabbar är inte så mycket att vi inte vill det, utan att vi får sparken rätt snart om vi gör det. (Sparken innebär även ofta även en påföljande skilsmässa rent statistiskt).

Det där obehaget kvinnor får av sina kollegor och chefer om de vabbar...gångra det med tio för män. Även om han har kvinnliga kollegor eller en kvinnlig chef.

Någon frågade om kollegorna har sagt något till mig. Ja de har både uttryckt i ord och med tystnad vad de anser. De är rätt trötta på min frånvaro och jag förstår dem absolut! Det är tufft att försöka få tag i vikarier och pussla ihop dagen och kanske eventuellt få ändra sitt eget pass för att det ska gå ihop. Väl medveten om detta. Men jag önskade att de inte visade så tydligt vad de anser om min frånvaro. Jag har redan sjukt dåligt samvete för varje dag jag är borta. Vissa perioder har jag gråtit på kvällarna för att jag har känt en press från jobbet och slitits mellan det och min roll som ensamstående mamma.

Jag fick tipset om att inte skriva i messengergrupp mer. Bra tips! Ska låta bli hädanefter. Anledningen till att vi ibland skriver där är att vi kan hjälpa till med att täcka upp om det saknas personal vissa tider. Men ska hädanefter låta bli.

Någon frågade om jag var ledig lov. Ja jag ansöker om ledigt under jullov och sommarlov och då större delen av dessa lov. Eftersom jag är ensamstående med föräldradagar så vill jag ta vara på tiden med mina barn. Jag har sparat dagar just för att de ska få ha sina lov. Jag har ingen pappa som kan ta barnen vissa veckor. Tiden med barnen är guld värda för mig. Är det så att det kör ihop sig med ledighet så är jag villig att arbeta för att kollegor också ska få vara lediga. Det fula är hur de gör. De diskuterar ledigheten när jag inte är på plats och så får jag ett spydigt meddelanden om att de vill att jag ska jobba. Ja chefen har ett ansvar över ledigheten men mina kollegor vill rådda i detta innan det ska beslutas så att de kan planera sommaren. Men jag förstår att det sticker i mångas ögon att jag kan vara hemma 7-8 veckor på sommaren istället för 4-5. Men samtidigt det är mina föräldradagar och min värdefulla tid med barnen. Jag har rätt till att vara hemma med barnen. Kollegoena har också haft sina föräldradagar en gång i tiden.

Jag önskar att kvinnor kunde vara trevliga mot varandra även om arbetsförhållandena är svåra. Jag gör så gott jag kan. Jag hoppas innerligt att jag i framtiden inte låter min frustration i arbetet går över vabande ensamstående mammor.