I många trådar är TS bekymrad över att partnern är god vän med exet och umgås, även när barn inte finns med i bilden. Men hur vanligt är det att man blir ihop med exet efter att man gått vidare till en ny relation? Och är risken större om man förblir vänner efter separationen? Frågeställningen gäller alltså inte de som blir ihop igen efter en paus eller en tids singelliv.
Jag tänker nog att i sådana trådar är man inte helt säker på vad ens partner tänker om sitt ex. Är de nu så himla goda vänner - varför?
Jag valde alternativ 1 - är man ex har man ingen större kontakt.
Har själv ingen större kontakt med ex (mer än den jag har barn med) och min man har heller ingen kontakt med några ex.
Jag tänker lite att ett ex är ett ex av en anledning, för det första. Sen är det ju så att om man är "goda vänner" fast man brutit förhållandet så var man antingen inte särskilt lämpade som partners från början eller så har man inte kommit över varandra.
I många trådar är TS bekymrad över att partnern är god vän med exet och umgås, även när barn inte finns med i bilden. Men hur vanligt är det att man blir ihop med exet efter att man gått vidare till en ny relation? Och är risken större om man förblir vänner efter separationen? Frågeställningen gäller alltså inte de som blir ihop igen efter en paus eller en tids singelliv.
Annat. En pojkvän jag hade var otrogen med sitt ex, och blev även tillsammans med henne igen efter att det hade tagit slut mellan oss. Men det höll inte så länge.
Mitt ex var otrogen sista halvåret vi var samobos. Jag skulle inte ens ta i henne med en tång. Än mindre gå på hennes begravning om hon dog idag.
Däremot har jag en tidigare flickvän (ej sambo) som jag springer på lite då och då ( i alla fall innan pandemin). Vi är vänner på fejjan och vi bor i närheten av varandra och delar intresset för MC.
I många trådar är TS bekymrad över att partnern är god vän med exet och umgås, även när barn inte finns med i bilden. Men hur vanligt är det att man blir ihop med exet efter att man gått vidare till en ny relation? Och är risken större om man förblir vänner efter separationen? Frågeställningen gäller alltså inte de som blir ihop igen efter en paus eller en tids singelliv.
Jag valde "annat" eftersom din fråga ligger under otrohet men det enda du tar upp i frågeställningen är vem som blir ihop med vem vilket är mer ett antingen eller val istället för den verkliga frågeställningen kring otrohet... att vara ihop med flera åt gången utan sin partners vetskap, vilket är snarare är ett sätt att slippa göra ett val.
Jag har inga som helst problem med att min partner umgås med ett ex eller med vilken man hon vill så länge jag inte tror att de vill göra mer än bara umgås.
Om jag tror att min partner vill ha sitt ex tillbaka så ber jag henne bestämma sig en gång och för alla eller dra.
Om jag tror att min partner vill vara med mig OCH knulla sitt ex med så ber jag henne dra och skaffar mig någon som nöjer sig med en partner. Jag vill inte leva i ett öppet förhållande, varken vetandes eller ovetandes.
man är ex av en anledning men den anledningen kan vara olika för olika personer. en del verkar tro att deras erfarenhet av att bryta upp är identisk med alla andras.
jag är inte ovän med något av mina ex men har bara kontakt med några. den jag levde ihop med och har barn ihop med har jag mest kontakt med.
skulle inte kunna bli ihop igen men hade kunnat tänka mig att ligga nån enstaka gång om det blev läge. det kommer inte hända men jag tänker ibland på sexet och undrar om det fortfarande skulle vara lika bra
man är ex av en anledning men den anledningen kan vara olika för olika personer. en del verkar tro att deras erfarenhet av att bryta upp är identisk med alla andras.
jag är inte ovän med något av mina ex men har bara kontakt med några. den jag levde ihop med och har barn ihop med har jag mest kontakt med.
skulle inte kunna bli ihop igen men hade kunnat tänka mig att ligga nån enstaka gång om det blev läge. det kommer inte hända men jag tänker ibland på sexet och undrar om det fortfarande skulle vara lika bra
Att vara otrogen med ett ex är inte så vanligt som folk vill ge sken av.
Jag tror och har upplevt i min omgivning att det oftast handlar om gränslösa ex som skapar en osäkerhet och svartsjuka hos den nya. Som i sin tur faktiskt många gånger skapas av svartsjuka hos exet som inte längre får den uppmärksamhet hon varit van med.
Tänk på alla trådar om bonusfamiljer där exet ofta är en häxa och det ofta handlar om just detta, gränslöshet och att vakta det man anser är sitt revir. Man går hellre in och drar det till sin spets och förstör samarbete med barnen än att backa undan och inse att gräddfilen/räkmackan nu är slut och man inte längre kan räkna med att bli särbehandlad och komma först bara man viftar med kjolen lite...
Att vara otrogen med ett ex är inte så vanligt som folk vill ge sken av.
Jag tror och har upplevt i min omgivning att det oftast handlar om gränslösa ex som skapar en osäkerhet och svartsjuka hos den nya. Som i sin tur faktiskt många gånger skapas av svartsjuka hos exet som inte längre får den uppmärksamhet hon varit van med.
Tänk på alla trådar om bonusfamiljer där exet ofta är en häxa och det ofta handlar om just detta, gränslöshet och att vakta det man anser är sitt revir. Man går hellre in och drar det till sin spets och förstör samarbete med barnen än att backa undan och inse att gräddfilen/räkmackan nu är slut och man inte längre kan räkna med att bli särbehandlad och komma först bara man viftar med kjolen lite...
Tja, jag blev tillsammans med mitt ex.
Vi bröt upp först för att det inte passade in i våra liv då, var på lite olika platser i livet. Så vi bröt upp. Sedan dejtade jag några män, 2-3 stycken, (beror på vad dejta betyder). Han dejtade också en. Under tiden var vi goda vänner. Ingen av oss fick ett riktigt förhållande. Och vi var fortfarande goda vänner. Hände att vi hade sex, sedan över gick det i en relation. Har nu varit tillsammans i 7 år och har en dotter på 4 år. Så visst, det gick jättebra för oss. Vi hade lite kemi mellan oss, annars hade det varit svårare.
Jag har 2st ex som jag är god vän med idag. Nu bor de bägge en bra bit ifrån mig och min sambo så det var längesen vi träffades. Men vi hörs emellanåt och skiter sig livet så är de bägge personer jag kan anförtro mig åt och vice versa. Vi var aldrig lämpade som partners egentligen men var vänner innan vi blev ett par - kanske spelar det in? Vi gjorde slut ömsesidigt, relationerna var relativt korta och med både respekten och tilliten intakt. Detta var nog avgörande. Min sambonhar absolut inget problem med dessa relationer. Vi umgås mycket med hans ex som han har ett barn med sedan tidigare och vi bor nära varandra. Vi alla har känt varandra sedan tonåren.
Vi hör till skaran som har ett jättefint samarbete kring barnen och dessutom umgås för att vi faktiskt trivs tillsammans. Tycker mycket om min sambos ex, hon är en fantastiskt mamma och vän. Jag har haft tur! Relationer är svårt och ju äldre jag blir desto mer har jag förstått hur svårt det är att hitta riktigt bra vänner så när de visar sig håller jag hårt i dem oavsett bakgrund.
Min sambo har aldrig varit svartsjuk på min vänskap med mina två ex, men ingen av oss har heller gett honom någon anledning till det. Både jag och de ser till så att vänskapen inte påverkar vår kärleksrelation negativt. Jag tror sällan det är så svart på vitt, något här i livet.