• Anonym (Mammon)

    Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?

    Låt säga att två personer blir ett par och flyttar ihop. Paret får barn tillsammans.

    Person 1 har 10 000 kr i inkomst efter skatt per månad och har även tillgångar på 3 miljoner kronor (ett arv från en nära anhörig).

    Person 2 har 30 000 kr i inkomst efter skatt och har skulder på 300 000 kr (studielån).

    Fråga 1: Hushållets utgifter ligger på 30 000 kr/mån. Hur tycker ni utgifterna ska delas?

    Fråga 2: Efter ett antal år bestämmer sig paret för att separera. Parets totala sparande från inkomst uppgår då till 1 miljon kr. Hur tycker ni tillgångar (sparande + arv) resp skulder (studieskulder) ska fördelas? Utveckla gärna ert resonemang.

    Huruvida paret är sambo eller gifta, arvet är enskild egendom etc är oväsentligt i frågeställningen. Frågan är vad ni tycker är mest rättvist.

  • Svar på tråden Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?
  • Anonym (Mammon)
    Kara85 skrev 2021-02-25 23:29:07 följande:

    Jag tänker så här:

    Utifrån antaganden har varje person gjort egna val och inte offrat något pga den andra

    Person 1 har ett kapital på 3 miljoner, om vi räknar på en avkastning på 6% får hen inkomst av kapital på 15000/månad. Då har denna total inkomst på 25000/månad

    Person 2 har 30000/månad + CSN att återbetala

    Jag tycker att det mest rättvisa är att fördela utgifterna 50/50

    Förresten borde de minska sina utgifter då de har alldeles för höga utgifter, men om vi säger att de har samma utgifter så blir det så här

    Person 1 betalar 15000/månad och sparar 10000 (iom avkastningen på kapitalet)

    Person 2 betalar 15000/månad och betalar av sin studielån med 5000/månad och sparar 10000

    Drygt 4 år senare kommer de ha 1000000 sparat, 500tkr var

    Person 1 har kvar sitt kapital på 3miljoner så det blir totalt 3.5miljoner i kapital

    Person 2 har betalat av sitt studielån (eller 250 tkr av det) och har 500 tkr sparat

    Det är det mest rättvisa tycker jag


    En väldigt intressant aspekt där att ta med potentiell inkomst av kapital i beräkningen. Jag gillar det sättet att tänka.
  • sextiotalist
    Anonym (nope out) skrev 2021-02-25 19:56:43 följande:

    Mitt perspektiv/åsikt:

    Fråga 1: Hushållets utgifter är alldeles för höga. Den som tjänar mindre bör kunna bära hela hushållets utgifter med sin inkomkst, eller om personen lever så, inkomsten plus nyttjandet av arvet, om det händer något med den större inkomsten. Eventuellt med hjälp av ett bufferkonto som båda har bidragit till. 

    Fråga 2: Sparandet från samboskapet delas lika mellan parterna. Arvet är enskild egendom, delvis rent moraliskt, men det så klart skevs papper om. Om inte så är sambon vettig nog att fatta det ändå. Skulder tillhör alltid den som skapade dem och nyttjat pengarna till personligt bruk. Gemensamma skulder betalas naturligtvis gemensamt.

    Fråga gärna om jag förklarat något på ett korkat eller krångligt sätt.


    Nix. Är man sambo så ingår inget sparande.

    Vet inte vad du fått detta ifrån?

    Hade en sambo krävt tillgång till mina sparade pengar så hade han fått blankt nej och jag hade börjat leta efter ett annat boende.
  • korngryn

    Det man har med sig in i relationen (tillgångar, skulder etc) tar man också med sig ut. Så om sparandet vid separationen är gemensamt får man titta på hur mycket var och en satt in.

  • korngryn
    Anonym (H) skrev 2021-02-25 20:00:58 följande:

    Är det inte lättare att ha gemensam ekonomi när man bor ihop?


    Det har väl personerna i exemplet. Men även i en gemensam ekonomi så kommer ju pengarna från någon (de uppstår inte ur tomma intet) och därför är det ju ändå så att varje person bidrar med en viss del till den gemensamma ekonomin. Och det är väl det frågan gäller, hur mycket av det gemensamma varje person ska betala. T ex om Kalle och Kajsa bor ihop och Kalle betalar allt och Kajsa har noll kr i inkomst, då kan de kalka sin ekonomi för gemensam hur mycket de vill, det är ändå Kalles pengar. Och vill Kajsa använda något av de pengarna för eget bruk, t ex för att köpa en present till Kalle eller knattarna, då måste hon ju rimligen fråga honom.
  • Anonvm

    I min värld så finns det enbart 2 varianter.

    1. Gemensam ekonomi, allt mitt är ditt och allt ditt är mitt. Alla inkomster in på samma konto. Allt delas sen lika rakt av vid separation.

    2. Separat ekonomi. Båda parter behåller sina egna tillgångar och skulder som de har med sig in i relationen.
    Alla gemensamma utgifter delas lika rakt av.

    Att försöka argumentera att det ur något perspektiv blir "rättvist" att betala procentuellt baserat på inkomst ger min kalla kårar.... "Alla efter förmåga o behov".... Uppenbart att det enbart grundar sig på avundsjuka och bristande vilja att själv ta ansvar för sin försörjning.

  • sextiotalist
    Anonvm skrev 2021-02-26 07:20:33 följande:

    I min värld så finns det enbart 2 varianter.

    1. Gemensam ekonomi, allt mitt är ditt och allt ditt är mitt. Alla inkomster in på samma konto. Allt delas sen lika rakt av vid separation.

    2. Separat ekonomi. Båda parter behåller sina egna tillgångar och skulder som de har med sig in i relationen.

    Alla gemensamma utgifter delas lika rakt av.

    Att försöka argumentera att det ur något perspektiv blir "rättvist" att betala procentuellt baserat på inkomst ger min kalla kårar.... "Alla efter förmåga o behov".... Uppenbart att det enbart grundar sig på avundsjuka och bristande vilja att själv ta ansvar för sin försörjning.


    Då kompletterar jag din värld med ett tredje alternativ.

    Man bidrar procentuellt till de gemensamma kostnaderna. Inte heller helt ovanligt. Det andra är separat
  • Anonym (Ö)

    Jag tycker var och en betalar sitt. Vuxna människor har ansvar för sin egen ekonomi.

    Föräldraledighet går alldeles utmärkt att dela 50/50.

  • Kentaur
    Anonvm skrev 2021-02-26 07:20:33 följande:
    I min värld så finns det enbart 2 varianter.

    1. Gemensam ekonomi, allt mitt är ditt och allt ditt är mitt. Alla inkomster in på samma konto. Allt delas sen lika rakt av vid separation.

    2. Separat ekonomi. Båda parter behåller sina egna tillgångar och skulder som de har med sig in i relationen.
    Alla gemensamma utgifter delas lika rakt av.

    Att försöka argumentera att det ur något perspektiv blir "rättvist" att betala procentuellt baserat på inkomst ger min kalla kårar.... "Alla efter förmåga o behov".... Uppenbart att det enbart grundar sig på avundsjuka och bristande vilja att själv ta ansvar för sin försörjning.
    Det är tur att vi alla är olika för som sextiotalist beskriver hur ekonomin fördelas är mycket, mycket vanligt.
    Rent krasst är det så vi har byggt upp vårt samhälle, att man bidrar med det´n skatt man kan efter förmåga för att alla i samhället ska ha det minst hyfsat.

    Såklart att en del tycker att det är orättvist, speciellt bland de mest förmögna. Girigt kallar jag det när man inte ser skogen för alla träd. Men att kalla det avundsjuka och att man inte tar ansvar är bara så larvigt.
  • sextiotalist
    Anonvm skrev 2021-02-26 07:20:33 följande:

    I min värld så finns det enbart 2 varianter.

    1. Gemensam ekonomi, allt mitt är ditt och allt ditt är mitt. Alla inkomster in på samma konto. Allt delas sen lika rakt av vid separation.

    2. Separat ekonomi. Båda parter behåller sina egna tillgångar och skulder som de har med sig in i relationen.
    Alla gemensamma utgifter delas lika rakt av.

    Att försöka argumentera att det ur något perspektiv blir "rättvist" att betala procentuellt baserat på inkomst ger min kalla kårar.... "Alla efter förmåga o behov".... Uppenbart att det enbart grundar sig på avundsjuka och bristande vilja att själv ta ansvar för sin försörjning.


    Och skippa detta med avundsjuka, jag är den som bidrar mest, eftersom jag tjänar bäst, det har även varit tvärtom. 
  • GGN
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-25 19:41:31 följande:

    Låt säga att två personer blir ett par och flyttar ihop. Paret får barn tillsammans.

    Person 1 har 10 000 kr i inkomst efter skatt per månad och har även tillgångar på 3 miljoner kronor (ett arv från en nära anhörig).

    Person 2 har 30 000 kr i inkomst efter skatt och har skulder på 300 000 kr (studielån).

    Fråga 1: Hushållets utgifter ligger på 30 000 kr/mån. Hur tycker ni utgifterna ska delas?

    Fråga 2: Efter ett antal år bestämmer sig paret för att separera. Parets totala sparande från inkomst uppgår då till 1 miljon kr. Hur tycker ni tillgångar (sparande + arv) resp skulder (studieskulder) ska fördelas? Utveckla gärna ert resonemang.

    Huruvida paret är sambo eller gifta, arvet är enskild egendom etc är oväsentligt i frågeställningen. Frågan är vad ni tycker är mest rättvist.


    Skrev inte person 1 papper på sina miljoner???
Svar på tråden Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?