Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?

Jag tänker så här:

Utifrån antaganden har varje person gjort egna val och inte offrat något pga den andra

Person 1 har ett kapital på 3 miljoner, om vi räknar på en avkastning på 6% får hen inkomst av kapital på 15000/månad. Då har denna total inkomst på 25000/månad

Person 2 har 30000/månad + CSN att återbetala

Jag tycker att det mest rättvisa är att fördela utgifterna 50/50

Förresten borde de minska sina utgifter då de har alldeles för höga utgifter, men om vi säger att de har samma utgifter så blir det så här

Person 1 betalar 15000/månad och sparar 10000 (iom avkastningen på kapitalet)

Person 2 betalar 15000/månad och betalar av sin studielån med 5000/månad och sparar 10000

Drygt 4 år senare kommer de ha 1000000 sparat, 500tkr var

Person 1 har kvar sitt kapital på 3miljoner så det blir totalt 3.5miljoner i kapital

Person 2 har betalat av sitt studielån (eller 250 tkr av det) och har 500 tkr sparat

Det är det mest rättvisa tycker jag

Mitt perspektiv/åsikt:

Fråga 1: Hushållets utgifter är alldeles för höga. Den som tjänar mindre bör kunna bära hela hushållets utgifter med sin inkomkst, eller om personen lever så, inkomsten plus nyttjandet av arvet, om det händer något med den större inkomsten. Eventuellt med hjälp av ett bufferkonto som båda har bidragit till. 

Fråga 2: Sparandet från samboskapet delas lika mellan parterna. Arvet är enskild egendom, delvis rent moraliskt, men det så klart skevs papper om. Om inte så är sambon vettig nog att fatta det ändå. Skulder tillhör alltid den som skapade dem och nyttjat pengarna till personligt bruk. Gemensamma skulder betalas naturligtvis gemensamt.

Fråga gärna om jag förklarat något på ett korkat eller krångligt sätt.

Är det inte lättare att ha gemensam ekonomi när man bor ihop?

I min värld så finns det enbart 2 varianter.

1. Gemensam ekonomi, allt mitt är ditt och allt ditt är mitt. Alla inkomster in på samma konto. Allt delas sen lika rakt av vid separation.

2. Separat ekonomi. Båda parter behåller sina egna tillgångar och skulder som de har med sig in i relationen.

Alla gemensamma utgifter delas lika rakt av.

Att försöka argumentera att det ur något perspektiv blir "rättvist" att betala procentuellt baserat på inkomst ger min kalla kårar.... "Alla efter förmåga o behov".... Uppenbart att det enbart grundar sig på avundsjuka och bristande vilja att själv ta ansvar för sin försörjning.

I min värld så finns det enbart 2 varianter.

1. Gemensam ekonomi, allt mitt är ditt och allt ditt är mitt. Alla inkomster in på samma konto. Allt delas sen lika rakt av vid separation.

2. Separat ekonomi. Båda parter behåller sina egna tillgångar och skulder som de har med sig in i relationen.
Alla gemensamma utgifter delas lika rakt av.

Att försöka argumentera att det ur något perspektiv blir "rättvist" att betala procentuellt baserat på inkomst ger min kalla kårar.... "Alla efter förmåga o behov".... Uppenbart att det enbart grundar sig på avundsjuka och bristande vilja att själv ta ansvar för sin försörjning.

Låt säga att två personer blir ett par och flyttar ihop. Paret får barn tillsammans.

Person 1 har 10 000 kr i inkomst efter skatt per månad och har även tillgångar på 3 miljoner kronor (ett arv från en nära anhörig).

Person 2 har 30 000 kr i inkomst efter skatt och har skulder på 300 000 kr (studielån).

Fråga 1: Hushållets utgifter ligger på 30 000 kr/mån. Hur tycker ni utgifterna ska delas?

Fråga 2: Efter ett antal år bestämmer sig paret för att separera. Parets totala sparande från inkomst uppgår då till 1 miljon kr. Hur tycker ni tillgångar (sparande + arv) resp skulder (studieskulder) ska fördelas? Utveckla gärna ert resonemang.

Huruvida paret är sambo eller gifta, arvet är enskild egendom etc är oväsentligt i frågeställningen. Frågan är vad ni tycker är mest rättvist.