Inlägg från: Anonym (G) |Visa alla inlägg
  • Anonym (G)

    Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?

    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-25 20:45:07 följande:

    Är det ingen här som tänker ur ett barnperspektiv också? Vilken fördelning skulle gynna barnen bäst?

    Jag vet att det inte är realistiskt men vi utgår från att parternas inkomster har varit konstanta under förhållandet. Person 1 kommer sannolikt alltid ha ett lägre löneläge än person 2.


    Du får nog göra separata och tydligare trådar.
    Det är helt omöjligt att ha en åsikt utan att veta omsändigheter till de inkomster de har, hur länge de levt tillsammans, har någon flyttat för den andre, hur har man kommit överrens om vad boendet får kosta...
  • Anonym (G)
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-27 09:20:59 följande:

    Som tillägg:

    När person 2 väl har skaffat sig ett betryggande sparkapital kan man ju börja diskutera en alternativ fördelning av sparandet. Var den brytpunkten ligger någonstans tänker jag mycket beror på bostadssituationen på orten.


    Så den som har 3 miljoner ska bara sitta och gotta sig åt sitt arv och bli betalad för av en person som har studieskulder? Juste.
  • Anonym (G)
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-27 09:43:15 följande:

    Förhoppningsvis finns inga skulder kvar när person 2 väl skaffat ett betryggande sparkapital. Var brytpunkten ligger någonstans går ju att diskutera. 1miljon? 2miljoner? Osv.

    Tänk på att person 1 visserligen har stora tillgångar men samtidigt små förutsättningar att låna till en bostad. Person 2 har det precis tvärt om- lätt att låna men behöver spara till en kontantinsats. Någonstans finns en brytpunkt där person 1s behov av sparande blir större än person 2s. Men om arvet växer som det ska minskar ju behovet så klart.

    Är man en familj tycker jag att man ska se till hela familjens behov, inte minst för barnens skull.


    Absolut. Och då kan jag tycka att man måste se till person 2s behov också.

    Att låna är inte att äga någonting. Lånet kostar pengar. Förhoppningsvis ökar bostadens värde samma omfattning som räntan kostar.

    Jag kan tycka att bilden folk har av att lönen är

    Det enda som betyder någonting är rätt skev.

    Sparkapital är högst relevant när en person inte kan bidra till hälften av utgifterna. Har man tillsammans bestämt att ha så dyr boendekostnad kan jag tycka att båda bör ta smällen för det
  • Anonym (G)

    Jag vill förtydliga mitt perspektiv lite.

    Så länge person 2 inte har lika mycket sparpengar som person 1 har i arv är min åsikt att de betalar 50/50 av utgifterna.

    Person 2 har möjlighet att spara 15.000 i månaden. Person 1 gör av med 5.000 av sina sparpengar i månaden.

    När de når punkten att de båda har lika mycket pengar på sparkontot. I form av sparad lön och arv. Så får person 2 börja betala procentuellt efter sin lön. Studielånet är då också avbetalt innan denna brytpunkt görs.

    Om man bäljer att person 2 skall betala merparten av kostnaderna från dag 1 skall hen antingen få betala av på lånet innan man räknar procenten på lönen. En lättare lösning är att person 1 helt enkelt betalar av hela studielånet och att person 2 direkt kan betala mer utifrån hela sin lön. Men det sättet person 1 i en knepig situation av att ha skänkt bort flera hundra tusen. Inte kul om paret separerar några månader sedan efter ett förhållandevis kort förhållande.

  • Anonym (G)
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-27 10:23:22 följande:

    Håller helt med om att man behöver se till bådas behov, och det är ju det jag försökt att göra i mina resonemang.

    Däremot tycker jag inte person 1 i det här fallet ska ta av sitt arv för löpande utgifter. Det är inte ett hållbart ekonomiskt upplägg långsiktigt. I så fall får de sänka sina utgifter istället.


    Alltså jag tycker också de ska sänka sina utgifter.

    Nu har de valt någonting annat och då får person 1 också ta konsekvensen av det. Fram tills dess att person 2 har lika mycket sparpengar och kan stå för större del av kostanden
  • Anonym (G)

    Alltså ts. Person 1 kommer kunna öka sitt sparande med 150.000 per år genom indexfonder.

    Tycker du alltså seriöst att det är rimligt att person 2 skall stå för majoriteten av kostnaden och spara mindre än person 1 per månad?

    Person 1 som redan har ett kapital på 3 miljoner?

    Person 1 kan spara 125000 per månad om vi räknar med indexfonder.

    Person 2 10.000 (men inte ens det Eftesom hen ska betala på sitt studielån).

    Det rimliga här är att de delar 50/50. Person 2 kan då spara och betala av lån med 15.000 per månad. Person 2 ökar fortfarande sin förmögenhet med 7500 per månad.

  • Anonym (G)
    Anonym (G) skrev 2021-02-27 10:32:48 följande:

    Alltså ts. Person 1 kommer kunna öka sitt sparande med 150.000 per år genom indexfonder.

    Tycker du alltså seriöst att det är rimligt att person 2 skall stå för majoriteten av kostnaden och spara mindre än person 1 per månad?

    Person 1 som redan har ett kapital på 3 miljoner?

    Person 1 kan spara 125000 per månad om vi räknar med indexfonder.

    Person 2 10.000 (men inte ens det Eftesom hen ska betala på sitt studielån).

    Det rimliga här är att de delar 50/50. Person 2 kan då spara och betala av lån med 15.000 per månad. Person 2 ökar fortfarande sin förmögenhet med 7500 per månad.


    Skall naturligtvis stå att person 1 kan spara 12.500. Inte 125.000
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 16:55:15 följande:

    Det står i trådstarten att paret har sparat 1 miljon gemensamt, det tycker jag de ska dela lika om de separerar.


    Så person 1 ska få sina 3 miljoner plus 500.000 på bekostnad av den andre personens förmåga att betala av sitt studielån? Och på bekostnad av dennes lön eftersom person 1 inte kan spara av sin egen lön om utgifter ska delas lika?
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 19:58:13 följande:

    Studielånet har ju den personen dragit på sig själv, och man behöver väl inte betala mer än man har förmåga till? Bara att höra av sig till csn om det. Och personen tjänar antagligen mer pga sitt studielån så det är nog en vinstaffär ändå att investera och satsa på det sättet med att utbilda sig.


    Och då ska person 2 straffas för det genom att betala mer på de gemensamma uppgifterna trots att person 1 sitter på ett stort kapital?

    Förlåt men jag kommer aldrig förstå rättvisan i ett en person skall betala mer till hushållet med pengar som kommit till pga investeringar personen gjort.

    Lånet bör ses som förutösnningwn till att personen har sin lön. 300.000 av person 2s lön är just inte lön utan investeringen för att kunna få den lönen. Lånet bör Isf betalas innan man börjar dela hushållets kostnader procentuellt.

    Och oavsett.

    Hur kan det vara rättvist att den ene skall sitta med 3 miljoner på banken och leva på den andre som således inte kan spara lila mycket? Och dessutom gå plus 15.000 i månaden på grund av dessa pengars värdeökning?

    Person 1 kan inte spara en krona av sin lön på 10.000 om de ska dela utifgterna. Ändå ska hen ha tillgång till hälften av det person 2 kunnat spara av sin lön?
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 19:58:13 följande:

    Studielånet har ju den personen dragit på sig själv, och man behöver väl inte betala mer än man har förmåga till? Bara att höra av sig till csn om det. Och personen tjänar antagligen mer pga sitt studielån så det är nog en vinstaffär ändå att investera och satsa på det sättet med att utbilda sig.


    För denne person blir det ingen vinstaffär att ha studerat om hen resten av livet skall kompensera för sin partners låga lön. Samtidigt som partnerns förmögenhet växer med 15.000 i månaden
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 20:57:23 följande:

    Det måste han väl inte kompensera om han inte vill? De får väl skaffa ett boende som båda kan betala hälften på.


    Ja det håller jag med om. Men vi vet heller inte vem som valt boende. Om båda önskar bo större? Ska då han kompensera? De anser inte jag
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 20:57:23 följande:

    Det måste han väl inte kompensera om han inte vill? De får väl skaffa ett boende som båda kan betala hälften på.


    Nu förutsatte du att p2 var en han. Varför jag fortsatte på det spåret
  • Anonym (G)
    Anonym (Mammon) skrev 2021-02-27 20:47:54 följande:

    Fast värdeökningen är knappast stabil på 6% per år. I ett 20-årsperspektiv så är sannolikheten rätt stor för en sådan genomsnittlig avkastning, men på ett år kan det lika gärna vara -50%. Och krascher kommer med jämna mellanrum.

    Ett bättre alternativ är att se avkastningen från arvet som ett gemensamt långsiktigt sparande istället. Då får de skriva avtal på att t2 får hälften av arvets eventuella värdeökning vid separation, eller liknande.


    Jag utgick nu från siffror andra angett här. Oavsett avkastning så kan jag tycka det är helt orimligt att person 1 ska ha tre miljoner liggande medans person 2 betalar för hen
  • Anonym (G)
    Anonym (mira) skrev 2021-02-27 21:08:34 följande:

    Han eller hon försökte jag med först, till slut blev det enklare att bara skriva han. Vi kan ju säga att det är ett homosexuellt par så kan jag kalla båda för han.


    Ja alltså jag ville inte kritisera utan bara förklara varglr jag själv skrev så innan någon hann kritisera mig
Svar på tråden Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?