Hur dela utgifter och tillgångar rättvis?

Är det ingen här som tänker ur ett barnperspektiv också? Vilken fördelning skulle gynna barnen bäst?

Jag vet att det inte är realistiskt men vi utgår från att parternas inkomster har varit konstanta under förhållandet. Person 1 kommer sannolikt alltid ha ett lägre löneläge än person 2.

Som tillägg:

När person 2 väl har skaffat sig ett betryggande sparkapital kan man ju börja diskutera en alternativ fördelning av sparandet. Var den brytpunkten ligger någonstans tänker jag mycket beror på bostadssituationen på orten.

Förhoppningsvis finns inga skulder kvar när person 2 väl skaffat ett betryggande sparkapital. Var brytpunkten ligger någonstans går ju att diskutera. 1miljon? 2miljoner? Osv.

Tänk på att person 1 visserligen har stora tillgångar men samtidigt små förutsättningar att låna till en bostad. Person 2 har det precis tvärt om- lätt att låna men behöver spara till en kontantinsats. Någonstans finns en brytpunkt där person 1s behov av sparande blir större än person 2s. Men om arvet växer som det ska minskar ju behovet så klart.

Är man en familj tycker jag att man ska se till hela familjens behov, inte minst för barnens skull.

Håller helt med om att man behöver se till bådas behov, och det är ju det jag försökt att göra i mina resonemang.

Däremot tycker jag inte person 1 i det här fallet ska ta av sitt arv för löpande utgifter. Det är inte ett hållbart ekonomiskt upplägg långsiktigt. I så fall får de sänka sina utgifter istället.

Alltså ts. Person 1 kommer kunna öka sitt sparande med 150.000 per år genom indexfonder.

Tycker du alltså seriöst att det är rimligt att person 2 skall stå för majoriteten av kostnaden och spara mindre än person 1 per månad?

Person 1 som redan har ett kapital på 3 miljoner?

Person 1 kan spara 125000 per månad om vi räknar med indexfonder.

Person 2 10.000 (men inte ens det Eftesom hen ska betala på sitt studielån).

Det rimliga här är att de delar 50/50. Person 2 kan då spara och betala av lån med 15.000 per månad. Person 2 ökar fortfarande sin förmögenhet med 7500 per månad.

Det står i trådstarten att paret har sparat 1 miljon gemensamt, det tycker jag de ska dela lika om de separerar.

Studielånet har ju den personen dragit på sig själv, och man behöver väl inte betala mer än man har förmåga till? Bara att höra av sig till csn om det. Och personen tjänar antagligen mer pga sitt studielån så det är nog en vinstaffär ändå att investera och satsa på det sättet med att utbilda sig.

Studielånet har ju den personen dragit på sig själv, och man behöver väl inte betala mer än man har förmåga till? Bara att höra av sig till csn om det. Och personen tjänar antagligen mer pga sitt studielån så det är nog en vinstaffär ändå att investera och satsa på det sättet med att utbilda sig.

Det måste han väl inte kompensera om han inte vill? De får väl skaffa ett boende som båda kan betala hälften på.

Det måste han väl inte kompensera om han inte vill? De får väl skaffa ett boende som båda kan betala hälften på.

Fast värdeökningen är knappast stabil på 6% per år. I ett 20-årsperspektiv så är sannolikheten rätt stor för en sådan genomsnittlig avkastning, men på ett år kan det lika gärna vara -50%. Och krascher kommer med jämna mellanrum.

Ett bättre alternativ är att se avkastningen från arvet som ett gemensamt långsiktigt sparande istället. Då får de skriva avtal på att t2 får hälften av arvets eventuella värdeökning vid separation, eller liknande.

Han eller hon försökte jag med först, till slut blev det enklare att bara skriva han. Vi kan ju säga att det är ett homosexuellt par så kan jag kalla båda för han.