Mycket Tabubelagt ämne varning

Va

För att vi vill ha en trygg försörjning och stabilt.

Jag känner inte igen bilden.

Risker

Ja, det finns ökade medicinska risker att skaffa barn vid hög ålder, framförallt hos mamman. 

Det finns också ökade risker för barn som har föräldrar som separerar Sannolikheten för separation är också högre för de som bildar familj med barn tidigt.

Vilken risk ska jag ta mest hänsyn till i mitt beslutsfattande?

Beror på vill du ha ett potentiellt sjukt barn och en svårare förlossning och kortare tid med dina barn eller vara beredd på att satsa på ett förhållande med en yngre kvinna, ta ansvar för relation, praktiska saker och barnen och verkligen fokusera? Har man vidare en tydlig personlighet som leder till att förhållanden tar slut så slutar ju inte den för att man blir äldre. Och skilsmässostatistik tex talar ju för antal äktenskap som slutar i skilsmässa och talar ju för äldre människor i regel då det är mer ovanligt att gifta sig i yngre åldrar pga tidsbrist och ekonomi, vilket är nästan hälften, speciellt i högre åldrar. Det är inte verkligen inte bara yngre som gör slut/går isär/skiljer sig/separerar.

Uppfyllde du själv de kraven med tanke på att du skaffade första barnet vid 20 år?

Läser du vad du själv skriver? Du är mer än lovligt fräck! Skäms du inte över din inskränkthet?

Läser du vad du själv skriver? Du är mer än lovligt fräck! Skäms du inte över din inskränkthet?

Precis, och då blir det aktuellt med barn först efter 30. Samma gäller om man pluggar och vill ha vettigt jobb. Alltså inget konstigt att vänta med barn till man är 30.

Eftersom de flesta av mina vänner har minst en master i bagaget (dvs 5 år civilingenjör eller läkare) så har många kommit ut på arbetsmarknaden vid 25-26 tidigast. Flera har dessutom fortsatt med att lica eller doktorerat. Så min bild, till skillnad från din bild, är att de har valt att skaffa barn när de landat i sina arbeten. Det var inte heller ovanligt med traineeutbildningar, för nyblivna civilingenjörer, där ett eller två år var förlagt utomlands, som flera av mina vänner hoppade på. 

Och som (80h) skrev, dessa civilingenjörsutbildningen kunde emellanåt kräva 50-60 timmars studier per vecka (sedan fanns det genier som inte behövde det) periodvis. Sonen är inne i en sådan period just nu. Inlämningar som är rejält tunga och kräver mycket arbete (även för genier)

Ts, du har faktiskt rätt. Det ser man om inte annat på alla kränkta gamla morsor som hoppar på dig i tråden för att de tar åt sig.

1) varför skaffar ni inte barn tidigare?

Blev pappa när jag fyllde 30. Min dåvarande sambo, nuvarande fru var 34. Tre år senare kom barn nr 3. Således jag 33år, hon 37år. Vi hade levt ihop ca 2 år innan första barnet, som samboendes. Barnen var planerade. Vi var både högst fertila och friska. Samtliga barn är kärnfriska (!). Vare sig jag eller modern kände oss gamla, och känner oss inte heller "gamla" nu när samtliga barn är i tonåren. Som föräldrar har vi varit högst aktiva, och fortsätter så vara i nuvarande ålder.

Varför inte tidigare? Jag vill bli klar med mina universitetsstudier (19-24år). Jag ville få ett jobb. check. Jag ville göra karriär. check. Jag ville leva livet som singel. check. Jag ville bo själv (kom ur ett samboförhållande när jag var 24år). check.

Jag ville känna att det kändes rätt i så många avseenden som möjligt, som jag kunde påverka.2) har ni någon idé att måste vara med en rätt partner som är omöjlig att träffa i yngre år?

Nej, inte nödvändigtvis. Men under inget av de kortare och längre relationer jag hade innan jag träffade min nuvarande fru, så uppstod känslan och önskan om att bilda familj.3) hur tänker ni kring hälsoriskerna det innebär att skaffa barn så sent?

Tänker helt ärligt inte så mycket. Förstår givetvis riskerna, och framför allt risken i att det inte kommer att "lyckas att bli gravid". Men tror också att det är väldigt individuellt betingat.4) anser ni att det är etiskt mot barnet att skaffa barn så sent i livet?

Som man så har man ju ett försprång. Men jag anser inte att mina barn har "gamla" föräldrar, de har även väldigt aktiva mor-och farföräldrar (!).

Huruvida man blir en bra förälder har inget att göra med ålder, nödvändigtvis.5) anser ni att barn är en mänsklig rättighet?

Nej.6) om ni ser till antalet barn som far illa idag och är föräldralösa - och är beredda att lägga hiskeliga belopp på ivf, varför kan ni inte lägga de pengarna på att omhänderta barn som faktiskt behöver det genom adoptioner istället för att försöka skapa någonting som är lönlöst och inte menat att bli?

Tycker att du uttrycker dig väldigt plumpt (!). Men i sak, skulle jag och min fru inte ha lyckats bli gravida, så hade nog adoptionsfrågan kunnat aktualiserats.

Det enda du har gjort efter trådstarten är att forsätta hävda att du har rätt och vet bäst. I över 20 sidor nu. Hade du inte varit världens bästa person, så hade jag ansett att du är synnerligen osympatisk.

Svara också gärna på det där om att det är seriös forskning att tro att gener försämras.