• Soff

    BIM Mars 2021 - första barnet

    Myran1234 skrev 2021-03-05 09:44:44 följande:

    Jag beklagar verkligen om mensen kommer. Vet precis hur det känns att månad för månad falla ner i en djup besvikelse och hopplöshet. Konstigt nog har jag lärt mig att chilla mer ju längre tiden går. Kanske just för att det inte lönar sig att försöka kontrollera något som inte kan bli kontrollerat. Jag har slutat med ÄL-stickor och att tempa efter bekräftad ÄL. Istället har vi sex varannandag från CD7 och fram tills ÄL blivit bekräftad av temperaturökning. Det känns lite skönare då. Lättare att slappna av. Kanske något att testa? <3 Kram på dig!


    Tack för ditt svar! Ja jag har faktiskt funderat på just det där att sluta hålla på med tempning etc. då det blir en sån stress, framförallt när det närmar sig bim. Vaknar man på morgonen och det är en tempdip kan det liksom förstöra den dagens humör, vilket blir så dumt då det inte alltid ens betyder något negativt.. det blir så mycket överanalyserande och kontroll av allting som du säger.. har nog bara inte riktigt vågat släppa det hittils.. kram!
  • Soff
    Grapefrukt89 skrev 2021-03-06 11:44:12 följande:

    Förstår att det är jobbigt och att mycket format en och påverkar hur man upplever saker som är mer "här och nu" också... Därför kan det vara skönt med parterapi och det är inte så dramatiskt som det låter. :) Många söker sig dit när det nästan gått för långt istället för att uppmärksamma det tidigare och på nåt sätt reda ut det snabbt och jobba preventivt.


    Jag kände att den terapin vi gick i, som för vår del var 4 tillfällen, den hjälpte oss jättemycket. Juste eftersom att det fanns saker i det förflutna som både innan jag och min sambo träffades påverkade oss i vår konflikt. Skönt att höra en tredje part som ser detta och manövrerar det på sätt som gör att man liksom inte gräver i det förflutna utan snarare uppmärksammar hur det finns en anledning till det (att vi har olika erfarenheter, perspektiv, tankar, rädslor osv). Det kändes som att vi fick lite verkyg bara för att kunna kompromissa och hjälpa varandra i våra enskilda behov så att det istället blev ett gemensamt mål att kunna stötta och hjälpa varann på bästa sätt! Parterapi är många gånger så tabubelagt men jag tycker det finns stora fördelar med att bara få en tredje part som kan på ett objektivt sätt styra parets problematik/konflikt åt ett konstruktivt sätt. Kan ta väldigt kort tid att lyfta förhållandet också! För oss tog det ca 4 tillfällen och båda fick så mycket perspektiv.

    Förstår! Har för min del också haft tyngd med förlorandet av min bästa vän, existensiella saker, känsla av otrygghet från min barndom. Som min sambo också lyssnar på och stöttar mig i med kramar, att försöka uppmuntra mig eller fråga vad jag behöver. Men många gånger har jag känt att jag ändå inte blir till 100% "förstådd" trots att jag säger vad jag behöver när han frågar och jag får den hjälpen. Men jag upplever den problematiken ofta när det är nåt jag känner är överväldigande som gås igenom och som gör att man tänker att den andra direkt kan hjälpa en i. Jag gick faktiskt själv till denna psykolog också eftersom att jag kände att jag hade svårt att få något stöd/tröst av mig själv också. Jag förlitade i dessa fall så mycket mig på att andra skulle hjälpa mig hela tiden när något känns jobbigt (ångest och oro). Nu har jag lite mer verktyg och större medvetenhet om att jag också kan finna tröst hos mig själv när andra kanske inte kan vara där till 100% av olika anledningar. Men detta är ju min problematik och min "resa" så jag vet inte om den är till någon tröst för dig.


    Såklart väcker denna resa du gör med att vilja få barn något så otroligt mycket i dig och i er relation. <3  Jag hoppas på det bästa för er i barnresan men också ni mår bra hos varann och i er själva..


    Massvis med kramar! Du är inte ensam <3


     


     


     


    Skönt att det hjälpte er och att ni kunde hitta ett sätt att bemöta varandra bättre <3 Beklagar förlorandet av din vän :( fruktansvärt att behöva gå igenom något sådant. Tyckte det var fint det du skrev att du kan söka tröst hos sig själv, och inte alltid behöva söka sig utåt för det. Tror det är viktigt, för man vill ju inte vara en tung belastning för sin nära omgivning hela tiden. I ett förhållande tycker jag ändå man alltid ska försöka göra sitt bästa för att lyfta varandra, och inte tvärtom. Och jag har ju insett att vi båda har dragit ner varandra under en tid, och kanske framförallt jag då. Känner dock att vi ändå vänt den spiralen och är på väg uppåt, sen har vi våra set-backs förstås..Och i nuläget så är det när jag blir knäckt varje månad över när det inte blir något, framförallt, då faller vi tillbaka och det gör mig då fruktansvärt ont.. 


    Ja, denna resa har verkligen väckt alla möjliga känslor som jag inte visste fanns. Trodde aldrig jag skulle bli såhär. Nu när det gått några dagar från att jag mådde väldigt dåligt häromdagen, så känner jag mig lite mer hoppfull igen, och har bestämt mig för en sak. Att jag ska försöka stressa mindre. Känner att min kropp bär på alldeles för mycket stress, och ibland undrar jag om det påverkar allting.. Hursom är det ju bara positivt om jag kan stressa ner och må bättre. Jag har bokat in massage och akupunktur nästa vecka, och tänkte fortsätta med akupunktur varje vecka ett tag. Jag tänkte också att jag ska sluta tempa efter bekräftad ÄL. Tror bara det bidrar till mer stress. Det har gjort det på sista tiden iallafall.. jag scannar konstant i mina temp-kurvor.. och blir jätteledsen så fort det kommer en dip nära bim.. och det kan förstöra hela dagen. Näe, jag orkar inte det mer. Så nu struntar jag i det. 


    Tack så mycket för dina fina ord, och jag önskar detsamma till dig/er <3 Kramar!

  • Soff
    Lisen91 skrev 2021-03-06 12:17:10 följande:

    Hej alla fina!

    Som jag har letat efter en sådan här tråd. Jag och sambon har försökt att bli gravida med vårt första barn i 8 månader utan resultat. Beräknad mens nu på måndag 8/3 och känner jag min kropp rätt kommer den komma som vanligt då jag har standardsymptom. Blir så frustrerad och ledsen.. lika besviken varje gång. Men vet ju efter att jag läst här att jag inte är ensam ??

    Det jobbigaste är ?alla andra?, kan räkna upp ca 20 par som har fått eller ska få barn i år. Både riktigt nära vänner och bekanta. Jag vill vara glad för mina vänner såklart men jag kan inte. Iaf inte just nu. Sambon är snäppet känsligare än mig så vi drar liksom ner varandra i den här onda spiralen. Jag försöker hålla huvudet över ytan men det är så jobbigt att få det kastat i ansiktet vart man än går/tittar. Usch, behövde verkligen skriva av mig.

    Nu blir det att prata ihop mig med sambon om hur vi gör nästa månad om vi ska försöka eller avvakta.


    Välkommen hit <3 Jag och min sambo är inne på vårt 11:e försök nu, och inväntar nu tyvärr mensen igen som lär komma närsomhelst.. hade bim igår eller idag, men är helt säker på att mensen är på gång då min temp har gått stadigt neråt sen igår.. 


    Det där med att andra får barn runtom är en av de jobbigaste sakerna i detta tycker jag.. jag orkar inte vara glad alls för deras skull, och har accepterat att den glädjen får komma vid ett senare tillfälle. 


    Ja mycket är fruktansvärt jobbigt och frustrerande med detta, tycker själv att det känns helt hopplöst, men tur att vi är så många här som stöttar varandra i detta <3 tacksam för det.

  • Soff
    Ericky skrev 2021-03-06 14:11:36 följande:

    Och nu kom mensen, efter en veckas spottings. Min sambo har bett om inlägget till min mensapp för att kunna vara mer delaktig i när den fertila perioden kommer (älskar han för detta) och ibland och ned det försvann tyvärr all statistik jag samlat på mig putsväck. Så jag fick fel beräknad period för ägglossning och nu även för mensen. Hade inget inlogg tidigare, så jag var tvungen skapa ett vilket snurrade till det. Nåja.

    Jag kommer att pausa från äl-tester kommande månad, men kommer däremot börja tempa, bara för att identifiera att äl faktiskt sker och när. Kommer inte tempa efter att jag identifierat äl eftersom det bara kommer stressa mig.

    Lycka till ni andra, jag hänger såklart kvar och håller tummarna <3


    Åh :( jäkla mens alltså..kram! och wow, vilken sambo du har som vill ta del av det! Härligt tycker jag när mannen vill vara delaktig. 


    Kommer också sluta tempa efter att ÄL skett fr.o.m nu, för stressar mig massor det där.. 

  • Soff
    segaages skrev 2021-03-06 17:08:33 följande:

    nu år jag här och härjar igen men vad glad jag blir soff att du och flera med dig vill ta kontroll över er stress! stress är så oerhört skadligt för kroppen och psyket på så många sätt! visst, den infon kan ju göra att man blir mer stressad för att man är stressad. MEN det är viktigt att veta det. utan att gå in på hormoner och vad som händer i kroppen vid stress, så bara rent allmänt. om din kropp drar på stressystemet som är samma som för tusen år sedan när du kanske behövde springa från en björn liksom. då signalerar kroppen ?barn? är du galen! vi flyr från en jävla björn här! vi kan prioritera barn när situationen lugnat ner sig?. såklart överdramatiserat men principen densamma även om det kanske bara handlar om lågintensiv stress. och jag brukar kolla här inne ibland och det verkar finnas mycket underliggande stress, med folk runt omkring som blir gravida och månader som går. så lättare sagt än gjort men värt att satsa allt på att bara rå om sig själv ett tag. tempande stressade mig ENORMT. jag gjorde ändringar i en stressad livsstil, slutade tempa och insåg att jag hade spänt mig så mycket i magen under så lång tid att jag fick smärta i andra delar av kroppen, bland annat ihållande huvudvärk... inte optimal miljö för kroppen att skapa ett barn i.. tillslut blev jag gravid! men det krävdes förändringar

    ni är grymma som kämpar och orkar! beundrar er! men tappa inte bort ert eget mående i processen! även om det är lättare sagt än gjort


    Tack för att du skriver! Ja man kan säga vad man vill om fertilitetsläkare som säger att stress inte påverkar, så länge det inte rubbar cykeln.. jag tror stress påverkar mer än vad många tror. Och jag vet att jag har mycket stress och smärta i kroppen, som satt sig både i rygg, nacke, ja lite överallt.. tror någonstans att min kropp inte är mottaglig så länge den är så.. det kanske inte stämmer, vem vet?! Men hur det än är så behöver jag göra nåt för att minska på stressen..

    Känner igen mig i det där med att spänna magen.. har kommit på mig själv ibland att jag sitter och spänner den. Har generellt svårt att slappna av. Och det har gått så långt att jag tror att jag behöver hjälp på traven för att varva ner, och då tänker jag att akupunktur är ett sätt, i kombo med en lugnare träningsform, kanske pilates.

    Ja verkligen lättare sagt än gjort ibland.. men ska försöka, att inte tillåta stress att ta över. Tack igen <3
  • Soff
    segaages skrev 2021-03-06 18:44:18 följande:
    förlåt men att stress inte skulle påverka... det är kvalificerat skitsnack. kortfattat: stress utsändrar stresshormonet kortisol. kortisol är uppbyggt av samma grundstenar som könshormonet progesteron. om kroppen behöver utsöndra mycket stresshormoner på grund av att den tror vi befinner oss i fara kommer kroppen prioritera att bilda dessa framför att bilda progesteron. som exemplet, kroppen kommer alltid prioritera att springa från en akut fara framför att bilda barn. och kroppen kan ju inte veta om du är utsatt för en akut fara eller bara är allmänt uppstressad på grund av bebisskapande som inte går som man hade tänkt sig. och det är bara en av alla negativa effekter stress har på kroppen. vet inte vad det beror på, om det är okunskap eller vad det är, varför man inte berättar detta för kvinnor men det är iaf att göra oss en stor otjänst och hindrar oss från att göra medvetna val...

    akupunktur och pilates låter toppen! dansa är härligt om man har den böjelsen. eller bara långa promenader i naturen med musik i öronen, fantiserandes om ens kommande bebis, hur den kommer se ut och vem den är lik i sättet :) eller ett bad, en massage, choklad i soffan framför en bra film, läsa en bra bok, njuta av livet! du förtjänar det och du och din kropp är fantastisk som kämpar, ge dig själv kärlek! <3

    Intressant läsning! Tack för att du delar med dig av detta. Jag tror absolut på det. Man kan alltid hitta 2 sidor, där den ena säger att det inte påverkar, och den andra säger att det påverkar. Men känner att det känns helt logiskt och rimligt det du säger, och kan inte se varför det inte skulle påverka. Och man har ju dessutom hört så många historier om folk som blivit gravida när de "ger upp", eller människor som ska få hjälp att bli gravida och plötsligt då blir gravida precis innan de får hjälp.. kanske för att stressen och pressen släpper?!.. vem vet.. men känns ju som att det är något som då händer i kroppen.


    Tack för att du säger det <3 viktigt det du säger tror jag, att njuta av livet. Är så lätt att bara se alla måsten.. Men vill verkligen få in mer saker som jag gillar att göra, och framförallt få in mer avstressande saker, så kanske jag får hjälp att hamna lite mer i rätt "mode". För tror jag har så mycket stress som ligger sen länge, så tror jag behöver lite hjälp på vägen. Så akupunktur 1 gång i veckan och lite pilates eller liknande tror jag kan vara en bra början. 


    <3 Tack för allt fint stöd <3 uppskattas verkligen. 

  • Soff
    Ericky skrev 2021-03-06 21:30:48 följande:
    Jag är helt med er här. Jag hade också läst att stress inte påverkar fertilitetwn så länge menscykeln inte rubbas, men sedan hittade jag Jenny Koos Instagram och har lärt mig massor om hormoner. Och givetvis påverkar långvarig stress även om min mens inte uteblir. Jag har ju då varit sjukskriven pga stress i 2 omgångar sedan våren 2018. Flyttat från alla mina vänner i Stockholm till östersund förra våren. Byggt ett hus, flyttat in i det, skaffat valp. Och lever ett helt nytt liv. Behöver ta hand om mig själv först lite mer. Sen är det lätt att bli stressad över stressen också (när det redan är tufft...) och allt blir en ond spiral. Blir som sagt tempning enbart framöver, men bara tills ÄL passerat. Inga äl-test och hetsliggande 6 dagar i rad. Pallar inte det mer.

    Jag har faktiskt också inbokat regelbunden massage sedan en tid, och ska prova akupunktur om ett par veckor. Lägger alla pengar jag vill på sådant som är investering i mig själv just nu ;)

    Förvirrande när det spottas ut så mycket olika information från olika håll alltså.. Men man känner någonstans när något känns rätt, eller inte känns rätt. Och jag känner verkligen att det inte kan stämma att det inte skulle påverka. Och oftast så blir det faktiskt bäst när jag går till mig själv och lyssnar på vad som känns rätt för mig. Och min kropp säger till mig att jag ska stressa ner, och ta bort allt som kan tänkas stressa. 


    Tycker det låter jättebra att du valt att gå den vägen, och satsar på att må bra själv! <3 


    Ja det är verkligen lätt att bli stressad över stressen ><.. den där onda spiralen.. men tror verkligen på att försöka ta bort det man kan som kan tänkas stressa för att bryta den. Exempelvis med tempningen.. tänker precis likadant där. Pallar inte heller med det där.. va fasen människan har fortplantat sig långt innan ÄL-test etc..och det gick ju :P.. idag ska man kontrollera så mycket. Och den kontrollen kan jag bli stressad över, har jag märkt. Därför kommer jag släppa det nu, och också fokusera mer på att må bra själv. Är en befriande tanke faktiskt, bara det. Ibland har jag haft svårt att sova för att jag är rädd för vad tempen ska säga på morgonen! Det är ju egentligen helt sjukt. 


    Bra där! :) då är vi två haha! Jag tänkte förut att; det kostar för mycket... nu tänker jag bara, det är en investering i mig själv för att må bättre och jag gör det som krävs. 


    Det lite komiska i allt detta är att min sambo har sagt för ganska länge sen att han tror stressen påverkar, och att jag borde sluta tempa och sluta försöka kontrollera allt haha ><... klok är han <3 men men.. man behöver ibland komma fram till saker själv i slutändan.. 

  • Soff
    Rumpelstiltskin skrev 2021-03-06 23:27:53 följande:
    Jag känner att jag behöver flika in här lite bara! När det gäller stress och fertilitet säger nästan alla studier olika. Det finns inga klara bud för om stress påverkar fertiliteten. Själv tänker man ju kanske som någon annan skrev att det känns självklart att det borde påverka, och det säger även många studier. Men många studier säger även att det inte är en självklarhet. Många studier som haft utgångspunkt i stress och infertilitet har visat att det inte just är stressen som påverkat, utan att det funnits bakomliggande psykisk ohälsa (som ibland har uppkommit pga stress och som ibland har förvärrats pga stress) som orsakat problemen med fertiliteten. En del studier hittar å andra sidan inget som helst samband mellan stress och fertilitet.

    En del studier tar även upp just det här med att en del blir gravida när de slutar försöka och beskriver att det ofta bara är slumpen. Att återställa hormonbalansen, oavsett anledning till obalans, tar tid och hormonerna återställs inte genast för att man slutar stressa. Med andra ord: många menar att de blivit gravida ganska snabbt efter att de slutat försöka, men studierna menar att kroppen behöver tid att återställa sig och att dessa personer lika gärna kunde blivit gravida inom lika många månader utan att de slutat försöka.

    Jag ville mest bara flika in att det är otroligt olika hur man ser på stress och fertilitet. Det är inte en självklarhet att stress påverkar fertiliteten, men långvarig stress är såklart aldrig bra och av den anledningen är det är superbra att se över sin stressnivå och hitta metoder för att minska den. Vi är nog många som skulle mått bättre av att stressa ner - oavsett om det skulle påverka vår fertilitet eller inte.

    Näe jag vet att det är många olika studier som säger olika saker, så i slutändan så får man ju gå på det man själv känner känns rätt helt enkelt. Och jag tror nog inte att bara är slumpen när det kommer till de fallen där folk plötsligt blivit gravida när de slutat försöka eller liknande, men jag kan heller inte bevisa motsatsen. Jag är helt öppen för att lära mig. Men för mig personligen så känner jag att min kropp inte är i balans, jag bär på mycket stress och har gjort länge, och det vill jag få ordning på, dels för att jag bara vill må bättre men också för att jag tror att det KAN påverka den här processen. Hursom så är det ju bara positivt om man kan få ner sin stress tänker jag, oavsett om det påverkar eller ej, precis som du säger.


    Och som segaages också skriver, man är ju så olika som personer, vissa påverkas extremt starkt på stress och andra påverkas knappt alls. Jag är en sån person som tål stress väldigt dåligt, och har en tendens att lägga saker på mina axlar som jag inte behöver, men gör det ändå. Min kropp känns typ som ett stenblock ibland för att jag känner mig så spänd >< .. och det kan ju knappast vara bra. 

  • Soff
    Ericky skrev 2021-03-07 18:47:19 följande:
    Exakt så känner jag Soff <3 är spänd redan när jag vaknar och har därför fått tips av psykolog att börja dagen i sängen med lite andningsövningar. Tror absolut mycket beror på stress I mitt fall. Att kroppen inte är taggad på reproduktion om jag är på spänn konstant. Nu blir det omhändertagande mer framöver och att försöka släppa kontrollen, för det är det som alltid varit mitt problem. Att jag vill kontrollera allt.

    Kram!

    <3 Låter ju jättebra att börja dagen så istället <3 Jag kände att bara tanken på att släppa tempandet på morgonen efter ÄL skett, var en väldigt befriande grej. Ska bli jätteskönt att bara gå och lägga sig och sova utan att tänka på vad tempen kommer säga på morgonen, bara vakna och gå upp i lugn och ro. 


    Precis, är likadan där.. vill gärna kontrollera det mesta, utan att jag knappt tänker på det.. och det skapar nog mer stress än vad man kan tro, så att släppa det man kan, tror jag bara är nyttigt. För man matar nog sitt kontrollbehov väldigt mycket, genom att just kontrollera. 


    Gjorde ett yogapass hemma igår, och låg på spikmatta en stund och kommer göra detta regelbundet nu, få in mycket mer avslappning i min vardag helt enkelt. Massage senare idag, ska bli jätteskönt :) 


    Kram! 

  • Soff
    Rumpelstiltskin skrev 2021-03-07 19:48:44 följande:
    Ja men precis, man får göra det som känns bäst för en själv. Och jag tror som du, att stress absolut påverkar. Jag behöver inte att det ska vara fastlagt i alla studier för att jag ska tro att det påverkar min kropp, men jag tycker att det är viktigt att lyfta att det finns olika ståndpunkter inom forskningen kring hur stress påverkar fertiliteten. För hade det varit stensäkert hade väl nästintill all forskning sagt likadant tänker jag. Men som sagt, jag tror som du att stress absolut påverkar. Och om det skulle visa sig att det inte gör det så mår ju både kropp och psyke väldigt bra av mindre stress ändå. Man stressar ju inte ner ?i onödan? bara för att det kanske då inte kommer att påverka ens fertilitet.
    Precis. Absolut tycker jag att det är viktigt att se flera sidor, och inte fastna i en. Jag tror dock att en del forskning spretar åt olika håll ibland för att det helt enkelt är enormt svårt att mäta detta, för det är så enormt många olika aspekter som ska tas hänsyn till. Att vi alla är olika till exempel och fungerar och reagerar på olika saker på olika sätt. Så behöver nödvändigtvis inte vara så att all forskning pekar åt ett håll för att det ska vara säkert, utan att man snarare kan se vilken av dessa studier som verkar mest trovärdiga, hur många av dessa aspekter som räknats med, ja det som segaages skrev förut.. Men som du säger, man stressar hursom inte ner i onödan :) det är ju bara positivt om man lyckas stressa mindre. Så får man helt enkelt ta saker med ro och se vart det leder/om det leder någonstans när det kommer till fertiliteten. 
Svar på tråden BIM Mars 2021 - första barnet