BIM Februari 2021 - första barnet
Sellerin 12/2, 32 år (5:e försöket)
Vickan31, 14/2, 31 år (8:e försöket)
Jag tycker det är helt supertråkigt att gå och vänta på nästa fertila period! Som tur är så är denna perioden mellan mens och ÄL den period när jag tydligen tenderar att må som allra bäst, så jag står ju ut trots allt, även om jag tycker det är sååå långtråkigt =D
Jag vet en bekant som hade svårt att få barn, de försökte i 2,5 år om jag inte misstar mig, IVF tog inte heller... De bröt det hela genom att HELT sluta tänka på det och skaffa en hundvalp att lägga all tid på. Plötsligt gick det! Idag har de tre friska barn som kom till helt naturligt + sin fina hund! Är det inte otroligt? En fin historia som jag ville dela med mig av till alla er andra som säkert längtar lika mycket som jag efter en ny familjemedlem! Vår tur ska väl dyka upp förr eller senare!
Lite frustrerad här, är det mer än jag som har utmaningar med en sambo som inte har största sexlusten och VERKLIGEN inte orkar ligga på vardagar (vi har varit tillsammans i 12 är så kanske inte är det mest spännande som finns haha)? Så störigt, vi fick till det i söndags (då jag enligt appen var fertil) men idag är dagen med stort D. Jag vill ju absolut pressa honom men blir ändå lite ledsen :(
En annan fråga! Tänker ni nåt vad gäller träning/livsstil mellan ägglossning och BIM? Förstår det där med alkohol och kaffe, men kan man hjälpa ödet på vägen på annat sätt? Googlat ihjäl mig men det är ett stort träsk av åsikter ;)
Bästa tråden <3
som de säger i ayurveda, en stressad kropp är inget ställe för ett barn att plantera sina rötter i... tro på det om man vill eller kalla det flum men för den som måste ha vetenskap i allt så finns det belägg för att det är så. o i annat fall kolla på alla de som blir gravida när de slutar försöka. tror alla skulle må bra av o komma i kontakt med naturen o sluta stirra sig blinda på appar, bli besvikna på sin kropp när den inte gör som man befaller den ?skaffa barn NU NU NU? istället för o hylla det fantastiska jobb den gör varje dag! lycka till ni i tråden o lyssna på er kropp, inte bara på appar o termometrar. kanske vill er kropp säga er något eftersom det tar längre tid än vad man hoppades på...
som de säger i ayurveda, en stressad kropp är inget ställe för ett barn att plantera sina rötter i... tro på det om man vill eller kalla det flum men för den som måste ha vetenskap i allt så finns det belägg för att det är så. o i annat fall kolla på alla de som blir gravida när de slutar försöka. tror alla skulle må bra av o komma i kontakt med naturen o sluta stirra sig blinda på appar, bli besvikna på sin kropp när den inte gör som man befaller den ?skaffa barn NU NU NU? istället för o hylla det fantastiska jobb den gör varje dag! lycka till ni i tråden o lyssna på er kropp, inte bara på appar o termometrar. kanske vill er kropp säga er något eftersom det tar längre tid än vad man hoppades på...
Hej på er, senaste veckan var tuff. Gjorde ett sånt hemma sperma test förra fredagen som visade typ sämsta resultat. Förra helgen var hemsk. Nu har jag/vi samlat oss och förstått att dessa test inte är helt att lita på, utan för att få ett riktigt besked är det ett riktigt prov hos läkare som gäller. Men fy alltså, oavsett om det skulle vara något som inte stämmer väckte det ännu mer oro och stress och då vi inte försökt ett år än så lär vi få vänta innan vi får veta. Ne, inte kul.
Vi har iallafall börjat ta lite mer vitaminer. Både för min sambo, zink, folsyra mm och jag tog idag min första d-vitamin boozt på cd11. Värt att prova iallafall. Ska försöka ta det lite chill denna månad och inte tänka så mycket, hur omöjligt det än känns. Ha en fin helg!
Usch låter som en jobbig helg! Bra ni läste på och upptäckte att det inte verkar vara så väldans tillförlitligt med hemma-spermietest.
Precis som du försöker jag vara lite mer chill nu. Vi får se hur det går, när man vill något väldigt mycket är det ju svårt att sluta tänka på det! =) Lycka till för er del!
Jag har inte varit så aktiv här dom senaste veckorna för att det är en hel del på jobbet som stressar mig. Jag är lite rädd för att all stress påverkar min fertilitet negativt och självklart stressar den tanken mig ännu mer.
Jag testar endast med äl-stickor. Äl-testet igår var väldigt högt (nästan lika starka streck) och idag var testet något svagare. Det kan ju varit så att jag bara missat att testa vid LH-topp men jag har alltid fått tydligt positiva strecka så jag är nu orolig för att äl har uteblivit denna månad. Jag har inte heller några känningar i äggstockarna som alltid har under dagen för positivt äl-test och dagen efter. Jag brukar få sekret som indikerar på äl men har inte det heller nu. Allt tyder ju på att äl har uteblivit men jag hoppas ändå att jag bara har missat alla tecken. Jag äter rosenrot och bisolvon denna månad och kan tänka mig att bisolvonen kanske ändrat mitt sekret. Men rosenroten ska ju hjälpa äl, inte hemma den.
Jag och sambon gör vad vi kan i dagarna nu och så får vi hoppas på det bästa. Nu börjar den evigt långa väntan till bim.
Hoppas du blir av med känslan av stress! Det blir ju som en ond cirkel. Man är stressad, sen blir man orolig för att man är stressad och vad det innebär. Känner igen det där så väl!
Kanske har du ÄL idag ifall testet för LH-nivå visade högt igår? Hoppas! Jag tror menscyklerna aldrig kommer vara helt identiska, speciellt inte nu om du upplevt lite stress och dessutom testat andra metoder för att boosta fertiliteten. Jag tycker personligen om att tempa för att veta om ÄL skett eller inte. För någon månad sedan hade jag ingen direkt tempstegring efter beräknad ÄL, så jag antar att det då var en cykel utan ÄL för min del.
Just nu lutar det åt att jag nästa månad också skippar att tempa. Samt kanske även låta bli att titta och registrera symtom i appen (använder FLO), Tycker att appen har hjälpt mig att lära känna kroppen efter många år med p-piller, så på det viset har det varit bra att regga symtom och se vad som verkar ske återkommande med kroppen varje månad. Lite skrämmande att jag är 32 år och först nu lärt känna min kropp utan p-piller! :S
Sen har min sambo också en grej för sig med att han helst inte vill ha barn i slutet av året..? Jag har också varit lite så innan, men nu när jag längtar mer och mer för varje månad som går så känner jag inte alls så längre. Men med respekt för hans åsikt så kanske det kan passa att bara strunta i att försöka tajma in ÄL och känna efter symtom de kommande månaderna, så får det gå som det går =) Dock fokus nu i dagarna för oss, antagligen ÄL nästa helg!
Hej! Jag är ny här men har följt andra trådar anonymt ett bra tag och det känns lugnande att veta att man inte är ensam! Hoppar på februari tråden efter att jag fick min mens (igen) på BIM +2 för 9:e gången!
Har gråtit mig i igenom helgen och känner att allt är hopplöst just nu. Trodde aldrig att det skulle kännas så här tufft att för varje försök bli så ledsen och besviken.
Så nu blir det 10:e försöket :)
I ca 3 månader har jag testat munkpeppar och i januari testade jag också bisolvon metoden. Men tänkte strunta i allt det där nu och bara köra folsyra och vitaminer, bra kost och träning.
Välkommen in i värmen! Jag tycker också det är skönt att veta att man inte är ensam! Jag har pratat lite med mina närmsta kompisar om det här med att försöka få barn. De har fått sitt första barn, där det gick snabbt för några och tog lite längre tid för andra. Men att just skriva här i denna tråd med andra kvinnor som är i samma sits som mig just nu, känns himla stöttande på något vis.