Vi som startar ivf behandling 2021
Hej alla! Så himla kul och spännande att läsa om allas resor. Även jag ruvar nu. Det gick så s-j-u-k-t fort att det lite känts som att jag stått utanför min egen kropp, eller att det är någon annan det handlar om. Man blir ju helt dagvill.
Min gynekolog skickade remiss till Livio Falun i månadsskiftet mars/april en vecka senare fick vi svar att vi var välkomna, två dagar senare fick jag mens och började med sprutor. Mådde bra hela tiden och kände inte av det hela så jättemycket. Vid äggplocket i Falun fick läkaren ut 13 ägg. Dagen efter ringer de och berättar att 10 befruktats. Jag hade hoppats på en så 10 var nästan som en chock. Kändes för bra för att vara sant.
Eftersom så många befruktades så bestämde de att odla vidare allihop till dag fem. Var alltså där för exakt en vecka sedan och satte in en enligt dem superfin blastocyst. En hade de också redan fryst och sa att ?eventuellt blir det kanske en eller två till till frysen, vi får se i kväll/i natt?. I förrgår kom brev hem med antal bastocyster och jag tänkte att det blev nog bara den där enda. Det blev FEM till frysen. Helt otroligt! Fem?! Var kom de där extra ifrån?
Nu har jag alltså ruvat i en vecka och känner ... ingenting? Brösten är typ dubbelt så stora som vanligt och superömma, så har det varit i ungefär en vecka så det känns som att det är pga. Lutinus-tabletterna som jag tagit sedan dagen efter äggplock. Kaaaanske har nämnt lite kram/drag i nån ljumske men det är ju för jädra lätt att leta symptom alltså... Men i övrigt inget annorlunda jämfört med en vanlig cykel mellan ägglossning och mens.
Jag har fått testdag tisdag 11/5 och är livrädd att testa innan med risken att få negativt.
Det här blev långt men skrev av mig lite. Det känns som att vi haft sån orimlig tur hela vägen hittills att vår tur är slut nu. Å andra sidan har vi ju haft en jäkla otur under två år när vi inte lyckats bli gravida så kanske vänder det nu :)