Vi som startar ivf behandling 2021

Nej, det ska gudarna veta att det hänger på så mycket annat också. Och andra. ( Jag väntar och väntar.) Oktober är ändå ganska snart, hoppas det klaffar så det finns embryon då. Kommer du synkas mot donatorn eller blir det FET?

Dibell: Förstår stressen och oron. När en har ett fåtal försök vill en ju känna att en gjort vad en kunnat.

Här har du trådar på samma tema:
https://www.familjeliv.se/forum/thread/80009470-6-misslyckade-aterforingar-vad-nu/13

https://www.familjeliv.se/forum/thread/73788080-snalla-ge-mig-hopp-flera-misslyckade-ivf/5

Tror du fått de flesta alternativ i denna tråd. Å andra sidan läser en om de som lyckad utan att ha ändrat något vid 7, 8 eller 10 insättningen också. Men sånt kan också stressa mig. Om en inte har ekonomin till så många försök då? Då är det inte lugnande att höra att det nog gått med tiden? Kan på så sätt kännas bättre att ha försökt/undersökt några faktorer till innan fler försök.

Min danska klinik rekommenderade priming av livmodern i cykeln innan nästa återföring. Men var tydliga med att studierna visar olika resultat.

Hydrosonografi gjordes enkelt som uppföljning efter min kemiska graviditet. De fann då en polyp och remitterade mig till hysteroskopin. ( Dit var det tyvärr väldigt lång kö inom vården. Betalade privat istället. Fick polypen borttagen och skickad på analys.) 

Angående lågt AMH och protokoll verkar de tänka olika. Jag har gjort en kort och tre långa. Min läkare har förordat det långa för att få jämnare tillväxt och hon har trott att det ger bättre kvalite för mig. Men, jag är ju gammal med många ägg av sämre kvalite än dig. Du har ju procentuellt betydligt bättre ägg än mig. Så vad som är bäst för vem vet jag inte. 

En är så liten och utsatt i denna kamp. Och så många val? Jag hoppas du kan få ett bra samtal med din läkare, även om jag vet att de nordiska läkarna ju ofta är strikta till vad som vetenskapligt går att bevisa.

Priming eller endometrial schratching innebär att man under lutealfas cykeln innan IVF cykeln rispar livmoderslemhinnan. Hypotesen har varit att man genom att göra ett litet sår  slemhinnan skapar en inflammatorisk miljö som ökar chansen för embryot att fästa. Men, någon studie har visat på viss ökad chans medan en stor kontrollerad studie häromåret inte visade på någon ökad chans. 

Verkar inte vara helt enkelt att få tydliga resultat. Utgår man strikt från att man vill ha tillförlitliga resultat från randomiserade kontrollerade studier tar det väl tid och kräver mycket jobb. Som patient räcker det snarare med att en hör två andra som lyckats med hjälp av något för att tänka: Är det inte farligt att prova, så varför inte? Men jag förstår att läkarna tänker annorlunda och en del av mig är nog tacksam för det också. Som patienter är vi så utsatta och skulle kunna köpa vad som liksom? Är ju samtidigt en stor industri också. Så det är nog bra med studier.

Dubbelt för er med mer väntan. Förstår det jobbiga med att vänta, samtidigt klokt att vilja ha samtalet innan. Så ni får ställa de frågor ni har och känna er lyssnade på innan sista ronden på den kliniken.

Always choklad: Så tråkigt att förlora en kär familjemedlem. Förstår att det är tungt. Hoppas den andre katten mår bättre om ett tag. 

Oktober är snart. Hoppas de kan berätta om hon donerat förr eller gett upphov till barn. Känner igen det dubbla. En del av mig vill tänka ?när jag får barn? medan den andra mer är i sorg och bara räknar med till att försöken ska vara slut? Önskar jag också hade ett datum. Jag är kvar i limbo här, väntan på det magiska samtalet?

Always choklad: Så tråkigt att förlora en kär familjemedlem. Förstår att det är tungt. Hoppas den andre katten mår bättre om ett tag. 

Oktober är snart. Hoppas de kan berätta om hon donerat förr eller gett upphov till barn. Känner igen det dubbla. En del av mig vill tänka ?när jag får barn? medan den andra mer är i sorg och bara räknar med till att försöken ska vara slut? Önskar jag också hade ett datum. Jag är kvar i limbo här, väntan på det magiska samtalet?

Välkommen! Har du också försökt sedan 2021? De flesta här har lyckats och är nu föräldrar. Men vi är ett fåtal som kämpar på och vissa av oss började redan 2020 med IVF. Så tråden är ganska stillsam numera. Kan vara mer aktivitet i andra trådar.

Det är speciellt att ruva, hoppas dagarna går bra för dig och att du snart har ett plus!

Härligt att vara på G! Hur ser planen ut nu?

Dibella: Förstår känslan av att en vill få prova nytt och undersöka mer. Även om jag vet de som lyckats på vanligt vis efter många försök är ju den egna känslan snarare: varför skulle det fungera nu när det inte gjort det innan?

Jag har precis haft samma diskussion med min danska klinik. De tror inte på blodförtunnande men kan ge kortison till kvinnor som har autoimmuna sjukdomar och de som fått flera fina embryon tillbaka. Oklart hur det räknas. Jag har ju bara gjort fyra insättningar och fått två kemiska graviditeter så jag vet inte om det räknas som många. De föreslår samtidigt priming och ev assisted hatching. Men svårt att veta om jag bör lägga pengarna på det, svårt att som patient veta vad som har bra evidens.

Känner också igen känslan av att få försöken gjorda. Jag längtar så mycket efter att få vända blad i livet. Självklart hoppas jag med en graviditet framför mig. Men efter all kamp och allt lidande kan sorgen och ett annat liv också locka. Så less på att leva i en paus och längtan.

Nej, de har inte velat ta några nya prover eller så. De tycker att jag är välutredd redan utifrån min blödningsutrednin, fertilitetsutrednin och hysteroskopi. 

Ja, det är dubbelt, en vill ju få nå målet?

Åh! Så roligt att få göra insättning!