Kan ni lita på er partner igen?

Nej det är absolut inte frågan... du har fått det där helt bak och fram

1) Otrohet sker i både bra som dåliga förhållanden. Man kan vara hur nöjd som helst med sin partner och sitt förhållande och ändå vara otrogen helt enkelt för att man vill ha ombyte. Faktum är att det är den absolut vanligaste anledningen.

2) ALLA kan känna atraktion för andra än sin partner, det betyder inte alls att det är något fel på förhållandet. Man slutar inte vara människa för att man är i ett förhållande. Man kan fortfarande känna attraktion för andra men man VÄLJER att inte agera på det. Det är vad som skiljer normala människor från egoister.

3) Det ENDA båda har ett ansvar för är förhållande. Man har inget som hels ansvar för hur ens partner VÄLJER att hantera ett eventuellt missnöje. Om din partner är missnöjd över något men VÄLJER att hellre knulla någon annan istället för att prata med dig om sitt missnöje så har du inget som hels ansvar för att personen är en idiot som inte kan hantera missnöje på ett värdigare sätt. Det ansvaret ligger till 100% på idioten själv.

Nja, ställningstagandet är ett val båda gör och ja den är viktig i den mån att det öht öppnar för möjligheten att komma vidare tillsammans (alternativet är ju att bryta  upp med en gång) men det säger ingenting om att det betyder att man kommer lyckas.

Problemet är att människor är människor och inte robotar. Robotar kan göra ett logiskt val och sen hålla sig till det for ever för att de saknar känslor. Människor fungerar inte så. Bara för att du gör ett val som känns logiskt så betyder inte det att dina känslor (ditt undermedvetna) hänger med.

När man blir utsatt för ett svek av den magnituden så hamnar man i en kris. Den krisen tar år att kämpa sig igenom och man går igenom ett antal faser. I början av krisen (då de flesta föväntas ta ett beslut) så är INGEN egentligen redo att ta ett sånt beslut. Det är inte förrän man tragglat sig igenom sin egen kris man är redo att ta ett sånt beslut. Och det tar som sagt år. Så det är inte alls konstigt att du känner som du gör för du tog ett beslut utan att vara redo för det.

När ens partner är otrogen så spricker bilden man har av personen i småbitar. Personen var helt enkelt inte så ärlig och pålitlig som man trodde. Det kommer man inte ifrån. Det som händer då är att man måste göra sig en ny bild av sin partner. En bild som innehåller delar av den gamla bilden (den man trodde att ens partner var) men även nya delar som inte alls är lika trevliga (personen har visat sig vara opålitlig, kan svika och ljuga) och denna nya bild ska man försöka förmå sig att älska och leva med.... det säger sig självt att det inte är en lätt uppgift. Det är en process som tar tid (år).

Detta är anledningen till varför så många (om inte majoriteten) av förhållanden där det förekommit otrohet ändå spricker efter ett tag, trotts tappra försök att rädda det. 

1) Det tar tid (år) att ta sig igenom sin egen kris och läka ordentligt.

2) Det tar tid att göra om bilden man hade av sin partner och dessutom lära sig älska den nya bilden och leva med den. Det är långt ifrån säkert att man kan det även om man vill det.

DETTA är anledningen till varför Fjäril kär har alldeles rätt i det hon skriver om att sätta en tidsgräns. Det är inte alltid det går ovasett om hur mycket man skulle vilja. Faktum är att det verkar vara ganska sällan det går.

 

Ja precis, man ska vara rädd om den relationen och inte förstöra den genom att svika och ljuga. Och gör man det ändå så ska man inte förvänta sig att ens partner kommer vilja fortsätta leva med en.

Givetvis kan man inte veta om en ny partner kommer vara trogen eller ej. Det är något som kommer visa sig med tiden. Skillnaden ligger i att en ny partner är ett oskrivet blad medan den gamla VET man är opålitlig och falsk. 50% chans att personen är ärlig är ändå bättre än 0% chans.

Det är ett hån mot alla som läser och ett lågvatten att spela dum och låtsas inte förstå liknelser.

Så vad är det du vill?

Att vi ska ljuga för dig, klappa dig på ryggen och säga att han är jättesnäll och allt komer lösa sig och ni kommer bli jätte jätte lyckliga så det ska kännas bättre men inte hjälpa ett dugg för du kommer fortsätta leva med en lögnare.... eller.... säga som det är och ge dig verkliga råd?

1) Det finns inget som säger att man måste förlåta en otrohet, det är valfritt.

2) För att någon öht ska överväga att förlåta ett sk misstag så måste den som gjort misstaget göra sig förtjänt av det. Man blir inte förlåten utan motprestation.

3) En otrohet är inte ett misstag, sådär som att bara råka ha sönder ett glas, det är en rad medvetna val

4) Ja det är mänskligt att göra misstag, men sen får man oxå ta konsekvenserna för det. 

4) Det är löjligt att generalisera och få en otrohet att framstå som vilket misstag som helst.. alla sk "misstag" är inte avgörande för förhållandet och alla sk "misstag" går inte att förlåta.

Förstår du inte själv hur motsägelsefullt det du skriver är?

Du skriver att du inte hyser några illussioner om att älskarinnor är kapabla att känna empati med fru och barn.... men sen förväntar du ändå dig att hon ska ha det... och kräver henne på det.  Om hon saknar empati för dig och barn, hur har du tänkt dig att hon ska kunna visa något hon inte känner?... Vill du att hon ska spela det så du blir nöjd? Det är väl klart att hon inte kommer svara på en sån fråga för både du och hon vet redan svaret på den.

Så nej, du har inte alls förstått att hon total skiter i både dig och era barn.Så du förstår att han ljuger för dig för att rädda sitt eget skinn... dvs du vet att han är en feg jävel som fortfarande ljuger för dig. Men istället för att ta ut det på honom så tar du ut det på henne. Visst hon är ett empatibefriat asshole, men det är ju han med och det är ju inte henne du tyvärr valt att fortsatt leva med, utan honom. Så varför väljer du att rikta din ilska mot henne men förlåta honom? Är du rädd för att han ska dra om du tar ut det på honom istället?

Varför har du öht valt att fortsätta leva med en feg man som skyller ifrån sig istället för att stå för det han gjort och som fortsätter ljuga för dig? Hans agerande kommer ALDRIG försvinna ur ditt minne. Du kan skylla allt på henne bäst du vill men du kommer ändå för alltid veta att du lever med en feg lögnare oxh du kommer för alltid veta att du självmant valde att fortsätta leva med en sån man.

Visst hon är en pinsam person. Men ditt och din mans agerande i denna histotia är minst lika pinsam. Han skyller ifrån sig och ljuger för att rädda sitt skinn, och du lägger hela skulden på henne istället för din man.

Svaret på det har du ju redan svarat på "De ligger med dig trotts att de vet att du är i ett förhållande"... där har du skillanden mellan normala kvinnor och älskarinnor.

Normala kvinnor söker INTE kärlek på bekostnad av svek och lögner. De har lite högre krav på ett förhållande.

Det är snarare du som svamlar och blandar ihop saker.

Det som påståtts är att ÄLSKARINNOR skiter i både fru och barn INTE att kvinnor skiter i fru och barn

De kvinnor som tackar nej till att träffa dig kan ju inte klassas som älskarinnor för de ligger INTE med en upptagen man.

Att han väljer att knulla andra kvinnor har inte ett dugg med om du duger eller inte att göra. Ditt värde avgörs inte av vem han väljer att knulla. Ditt värde avgörs av DIG inte av honom. Det handlar inte om att den ena är bättre eller sämre än den andra. Det är inte en tävligt.

Det handlar om att han inte nöjer sig med en kvinna utan vill ha flera för variation. Han nöjer sig inte med att bara knulla dig, han vill knulla flera. Dessutom saknar han all slags respekt för dig för där andra män väljer att inte agera på attraktion till andra av respekt och kärlek till sin partner så sket han i det.

Och den intressanta frågan här är VARFÖR du väljer att fortsätta leva med en man som inte respekterar dig, som ljuger för dig och dessutom är så feg att han inte ens kan stå för det utan snackar skit om kvinnan han valde att knulla för att rädda sitt eget skinn?