Regeringens el-fiasko

I en intervju med Vattenfalls tidigare styrelseordförande Lars G Nordström i Svenska Dagbladet sa den tidigare ordföranden att nedläggningen av Ringhals var ett affärsmässigt beslut.

Men den förklaringen köpte inte Kristersson.

Att det inte skulle varit den förda politiken som var orsaken till att Ringhals 1 och 2 lades ner menade Ulf Kristersson var ?en helt bisarr uppfattning?.

Detta är helt sant. Det var enbart låga el-priser i kombination med höga skatter och avgifter specifikt för kärnkraft som under några få år gav förluster och tvingade fram nedläggningen, helt i regeringens linje och (av mp uttalade) mål.
Ingen annan form av el-produktion tvingades att lägga ner trots att de borde ha haft samma lönsamhetsproblem, särskilt de energislag som hade högre produktionskostnader.

KD:s Camilla Brodin ställde frågan 2018 till dåvarande energiministern Anders Ygeman (kopierad text):
"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att få svar från Vattenfall gällande vilka investeringar som krävs för att fortsätta driften av Ringhals 1 och 2, gällande kostnad och implementeringstid för att säkerställa fortsatt produktion av el årets alla dagar och timmar i framför allt södra Sverige?"

Några av Brodins argument för kärnkraft:

"Ringhals producerade förra året el för 22 öre per kilowattimme. Elpriset var 44 öre per kilowattimme, vilket gav en vinst på 6,6 miljarder kronor för Ringhals 30 terawattimmar el. Att elpriset har ökat sedan 2017 beror på ökad kostnad för utsläppsrätter, som förra året fördubblades från under 10 euro per ton till 25 euro per ton i dag. Inget tyder på att kostnaden för utsläppsrätter sjunker. Forskaren Johan Rockström anser att ett pris på 30 euro per ton krävs för att vi ska undvika 1,5 graders temperaturökning.

Ringhals 1 och 2 

- alla Sveriges bilar (14 miljoner ton)

- 90 procent av industrins klimatutsläpp

När Ringhals 1 och 2 stängs femdubblas importbehovet kalla vinterdagar (från 500 megawatt till 2 500 megawatt för normalvinter)."

Kopierat ur Ygemans svar:
"Överenskommelsen innehåller som bekant bl.a. det nya energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, men det är samtidigt tydligt att det inte innebär ett förbud mot kärnkraft."
...
"Jag ska i rollen som energiminister inte ha synpunkter på detta eller verka för att Vattenfallkoncernen ändrar sitt beslut."

Det gick alltså utmärkt att mp påverkade Vattenfall till nedläggning, inte bara genom skatter och avgifter, utan även genom styrning av Vattenfalls ledning.
Men att energiministern skulle ställa frågor som kunde får Vattenfall att omvärdera beslutet är alltså otänkbart enligt Ygeman.
Måttstocken anpassas således utefter regeringens mål - att lägga ned kärnkraften.