Jag fortsätter på det historiska spåret.
Här har ni Moderaternas, Kristdemokraternas, Centerns och folkpartiets manifest för energipolitiken för åren 2010 till år 2014. Det är alltså denna politik som gällde fram till det år då Vattenfall på affärsmässiga grunder bestämde sig för att avveckla 2 äldre reaktorer i några år förtid (eftersom beslutade krav på oberoende härdkylning skulle bli mycket kostsam för Vattenfall).
I manifestet kan man läsa följande:
Våra mål till 2020 är, utöver att minska utsläppen av klimatgaser med 40 procent, att hälften av energiproduktionen ska vara förnybar
För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten vill Alliansen att ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen och därigenom minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen.
Kärnkraften medför mycket låga utsläpp av växthusgaser och kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid. Därför ska befintliga reaktorer kunna effekthöjas och ersättas av nya, men några statliga subventioner kommer inte att ges.
Koldioxidskatter och energiskatter är fortsatt viktiga styrmedel.
Under mandatperioden har regeringen sänkt skatten på arbete och höjt skatter inom miljöområdet.
En bärande del i Alliansens politik för att öka andelen förnybar elproduktion är den höjda ambitionsnivån i elcertifikatsystemet.
Manifestet i sin helhet kan läsas här (sida 36): www.alliansen.se/wp-content/uploads/2014/03/Alliansens-jobbmanifest-2010.pdf