Regeringens el-fiasko

Vem avreglerade elmarknaden

1996 togs beslutet i Sveriges riksdag att avreglera elmarknaden. Detta skulle ske genom att separera elnäten och elhandeln i två olika system, handeln med el via en marknadsplatsen Nordpool och en avreglering av elnätet.el.se/nord-pool

"Den stora börsmarknaden för el i Norden heter Nord Pool. Här möts elproducenter och elleverantörer för att göra upp om vad elen är värd här och nu. De priser som råder på den här marknaden styr också vad kunderna i slutändan får betala för att få el i sina bostäder och lokaler.

Nord Pool Spot är den officiella börsen för handel med el i alla de nordiska länderna (förutom Island) samt Estland, Lettland och Litauen. Börsen ägs av de statliga bolagen i respektive land, som också äger huvudledningarna i landet. Här säljer elproducenterna sin el till den som vill köpa. De främsta aktörerna i köparledet är elleverantörer, men även privatpersoner och andra företag har rätt att sälja och köpa el här.

Elspot och Elbas

Nord Pool är i sin tur uppdelad i två olika marknader. Den ena är Elspot. Här handlas det med el kortsiktigt, verkligen här och nu. På Nord Pool Elspot gäller lagen om utbud och efterfrågan. Eftersom el inte kan lagras måste den också säljas direkt. Det gör att priserna kan variera stort från timme till timme och dag efter dag.

"

Hur många batterier menar du att det finns i bruk som gör elnätet och distribution av el på sagda elnät överflödigt?

Elbörsen som knyter ihop elmarknaden i en stor del av norra europa bestämmer priset - dessutom tillämpas marginalprissättning - inte att förväxla med marginalskatt för det fungerar på ett helt annat sätt

Ok, sp du menar att det inte finns så många batterier idag som gör elnätet obsolet, men att det kommer att ske i framtiden, framför allt med tanke å alla elbilar som finns redan idag och det skulle då reda nu sätta elmarkandens marginalprissättning ur spel? 
Jag vet inte riktigt när riksdagen röstade igenom det som Regeringen Bildt lagt fram som proposition 1993/94:162 eller föregångaren 1991/92:133 .. det kan ha vart en annan propostition som röstades igenom. Du kanske har koll (på hur riksdagen fungerar) och vilken proposition var det som gav det formella beslutet för avregleringen av elmarknanden.

Marginalprissättningen på elpriset fungerar så att elpriset sätts till priset för den dyrast handlade/producerade elen,också för den el som producerats till betydligt lägre kostnad - funktionen är att marknadsmekanismerna ska dämpa användandet av el då priserna är höga/tillgången låg.

Marginalskatteeffekten är en funktion av att det finns obeskattade grundbelopp, för att skattestatsen skall kunna tas ut på hela löneersättningen vid tillkommande löneersättning blir det en marginalskatteeffekt.  Nu är det några tiotal år sedan jag jobbade med bonus och det var då en några 10 tusingar extra i marginalskatteeffekt var månad. Tittar man på det totala skatteuttaget så var det inte högre än det som skulle varit om bonusen varit inräknad i lönen från början.  
 

Menar du nu att det är elnätsavgifterna som skapar chovckvågor i prissättningen för elörbrukningen i södra Sverige  

Det är verkligen nydanande forskning - dels har vi elnätsprissättning, dels har vi elförbukningsprissättning ( som följer nordpools priser om rörligt pris valts för förbrukningen) .. Sen verkar den nydanade forkningen ha hittat någongting 'däremellan'  - att det är enlätsavgifterna som skapar chokvågor i prissättningen ..  det här är ett dolt pris som ingen sett eller förstått  än mindre betalat

Obetalbart

I det läge att Sverige avreglerade elmarknaden och att elmarknaden omfattar fler länder än Sverige så kan inte regeringen göra mycket för att påverka elpriset annat än skattesatser. Men det är inte skatten på el som gör att priserna varierar, det är tillgång och efterfrågan på el precis som för vilken vara som helst på vilken marknad som helst, ja förutom marginalprissättningen på el då som skiljer sig från andra marknader.

Det är den dåliga elöverföringskapaciteten till och elproduktionen i elområde 4 som driverupp priserna då efterfrågan är stor.  Då Sverige förbundit sig till att deltaga i elmarknaden så tvingades Sverige att skapa dessa elområden och att exportera el till till exempel Danmark till det pris som gäller i elområdet om jag förstått det hela rätt.  Marknaden styr både pris och vilja att prodicera eller göra el tillgängligt i de olika elområdena.

Det kan komma helt galna prismodeller från elnätsbolagen i framtiden - vänta tills du får betala marginalpriser för elnätet månadsvis för den strömstyrka du tar ut en gång under månaden.. oavsett hur lite ström du tar ut de andra 29 dagarna och 23 timmarna ... då får du inte köra vattenkokaren och diskmaskinen samtidigt, om du skulle både tvätta och tumla samtididigt och dessutom värma vatten till bad/dusch just då... ja dåkostar elnätsavgiften skjortan resten av månaden... Det är inte där ännu.. men dessa prismodeller diskuteras..  

Ja, du menar det - men du har ännu inte gett några belägg för ditt påstående . Det som presterats är 'yada yada yada' och en rad felaktiga påståenden om att elnätsavgifter driver upp elpriserna och att batteriteknik och elbilar skulle ersätta elnätet

Jag noterar att du är kvar på forumet och att du gett en karatärsbeskrivning för de so mär kvar - gott så 

Om du tittar på när effekttopparna förekommer i elnätet så ser du att alla i brf'en går upp ungefär samisigt, kokar sitt vatten eller kaffe, tar sin dusch, lagar sin mat och tvättar ungefr samtidigt, fakiskt är det relativt samstämmigt i hela Sverige. Det finns ett skäl till att priserna är låga på ntten och höga på morgonen då alla går upp och senare på kvällen .. 

Så visst samorndnas det - i förhållande till de arbetstider de flesta har.. 

Det du missar är att det finns en stor möjlighet att priset på elnätet  - som idag är så som du beskriver med överlagrad varierande användning (det är sosserier för övrigt) - kommer att ersättas med en prissättning där du får betala hela månaden för det högsta antalet ampere du tar ut vid ett enstaka tillfälle  under den månaden. 

Elnätsbolagen är inte de som kommer att får det tufft, det är möjligvis elmarknadsbolagen som inte längre får sälja el till dig, elnätsbolagen kommer att överföra din överskottsel till andra personers batterier så de klar sig nog. Elnätsbolagen förbereder sig redan idag för den framiden. När ditt eller dina batterier är fulla måste elen från din anläggning ta vägen någonstans  om du inte täcker över och märklägger dem...

www.svensksolenergi.se/upload/pdf/installationsguidesolceller07.pdf

Det är en rad saker du inte kan redogöra för utan gissar dig till hur det fungerar... elnätsavgifter, elmarknadspriser, fotolektriska solgångare som laddar batterier, elnätsbolgens verksamhet...    det är naturligtvis enklast att tro massa saker istället för att kolla eller fråga de som håller på med det du försöker beskriva... 

Ett exempel på elnätsavgifter 22,5 öre per kwh

www.kraftringen.se/privat/el/elnat/elnatsavgift/

"Utöver den fasta månadsavgiften tillkommer en elöverföringsavgift och energiskatt. Från och med 2021-07-01 sänks elöverföringsavgiften från nuvarande 23,75 öre/kWh till 22,50 öre/kWh. Energiskatten är för närvarande 44,50 öre/kWh. Samtliga belopp är inklusive moms.

I abonnemangsavgiften ingår myndighetsavgifterna elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift och elberedskapsavgift."

ett exempel på elförbrukningspriser

Så elnätspriserna är alltså lägre än elförbrukningspriserna - var fär du allt från? 

Varför tror du att det är regeringen - vilken regering du nu avser - som har bestämt att stamnätet inte byggts ut?

www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2019/debatt-svenska-kraftnat-agerar-utifran-elforsorjningens-behov--men-losningarna-kraver-samverkan/

"

Under det senaste året har det på många olika arenor debatterats att elnäten inte kommer att räcka till. I vissa fall har det framförts att grundorsaken till kapacitetsbristen är att Svenska kraftnät inte byggt ut stamnätet i tillräckligt hög takt, men så enkel är inte förklaringen.

Så varför har vi då inte varit bättre förberedda på den elnätssituation vi står inför i dag? En viktig förklaring är att efterfrågan på el i vissa städer och regioner har ökat på ett sätt som fullt ut inte har gått att förutse.

Sveriges årliga elanvändning har legat relativt konstant under det senaste decenniet. Idag ser vi dock en utveckling med ett högre elbehov i de större storstadsregionerna, en på sikt ökad användning av elbilar och vi har enskilda förfrågningar från exempelvis nya datahallar med ett effektbehov på 300 – 500 MW, vilket motsvarar förbrukningen i en helt ny stad av samma storlek som Västerås. Svenska kraftnät ska inte projektera, förbereda och investera i nya stationer och ledningar innan det finns konkreta behov och planer att möta. Det är inte ansvarsfullt vare sig ur ett effektivitets- eller ekonomiskt perspektiv.

En annan förklaring till den mer ansträngda kapacitetssituationen är att elproduktion läggs ner. I de större städerna har regionnätsägaren ofta kunnat räkna med stöd från elproduktion från lokal kraftvärme under kalla vinterdagar. När dessa avvecklas innebär det i praktiken att en regionnätsägare på mycket kort tid kan sakna flera hundra MW kapacitet i sitt nät. Denna kapacitet behöver därmed i stället levereras från stamnätet. Att Svenska kraftnät snabbt ska kunna respondera på en sådan utveckling är svårt då den genomsnittliga tiden för tillståndsprocess och byggnation av nya ledningar ligger på cirka tio till tolv år. Utöver detta finns givetvis ytterligare utmaningar som på olika sätt påverkar kapacitetssituationen, bland annat kärnkraftsavvecklingen och utbyggnad av vindkraft.

Situationen med en mer ansträngd kapacitetssituation kan hämma samhällsutvecklingen, då det kan försvåra utbyggnad av nya bostadsområden, kollektivtrafik eller nyetablering av industri på grund av att den el som efterfrågas inte kan överföras.

Svenska kraftnät arbetar både kort- och långsiktigt för att hitta lösningar som skapar en fortsatt trygg och säker elförsörjning.

Svenska kraftnät deltar i samarbeten som möjliggör teknisk utveckling och innovation inklusive t.ex. marknadslösningar för att möta utmaningarna med kapacitetsbrist i stamnätet. Svenska kraftnät investerar tungt. Utöver det omfattande investeringspaketet NordSyd, en kraftfull förstärkning av stamnätet i Mellansverige, genomförs ett 50-tal projekt i Stockholmsregionen samt ett antal projekt på västkusten och i Skåne, som alla kommer att bidra med att öka överföringskapaciteten i stamnätet.

Men utbyggnaderna hämmas av långa tillståndsprocesser. Att bygga en ny ledning har en snittbyggtid om cirka 2 år. Resterande tid, 8 - 10 år, är till stor del beroende av tillståndsprocessen. Varje samhällsplanerarfunktion behöver tänka på var den elinfrastruktur som krävs för att realisera planerna ska få plats. Det finns goda exempel, som att man i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm lyfter man stamnätet och hänvisar till länsstyrelsens bedömning att stamnätet är att betrakta som ett riksintresse. Det innebär att stamnätet har stor tyngd och ska prioriteras när olika intressen står mot varandra. Även region Skåne har en regional fysisk planering för att hantera kommunöverskridande frågor som exempelvis infrastruktur och bostadsförsörjning."

Igen kommer du med politiserade påståenden som du inte ger belägg för..