Tom Araya skrev 2021-12-13 22:49:04 följande:
Detta med ekonomi för el-produktionen är svårt att överblicka och få en helhetsbild av, i synnerhet som vissa ekonomiska resultat inte redovisas öppet.
Kostnader, effektivitet och lönsamhet hänger på en mängd parametrar som även påverkas av investeringar och hur den totala produktionen ser ut.
Jag citerar därför 'Produktionskostnad för el från kärnkraft och solkraft om el-produktion' - KTH 2018.
2.6.4 Kostnader
2.6.4.1 Investeringskostnad
Baserat på ytterligare studier av 25 investeringskostnader för pågående projekt uppskattade Elforsk 2014 investeringskostnaden för ny kärnkraft till totalt 48 300 kr/kW el.
I OKG gjordes investeringar på 309 miljoner kronor under 2016 med syfte att möjliggöra 60 års drifttid för O3, vilket var ovanligt låga investeringskostnader efter många år av höga investeringskostnader. Mellan 2005 och 2010 ökade investeringarna markant och låg år 2010 på 2,9 miljarder kronor då omfattande arbeten gjordes för att öka säkerheten och produktionskapaciteten i O2 samt en effekthöjning i O3. Därefter har investeringarna minskat något, och årligen uppgått till 1,41,9 miljarder kronor fram till 2016. Prognoser gjorda av OKG över kommande investeringskostnader 20182020 visar på årliga investeringar om totalt 500700 miljoner kronor, vilket baserat på prognostiserad produktion innebär årliga investeringar om 45,575,3 kr/MWh (Berglund, 2018).
OKG betalade under 2016 totalt 936 miljoner kronor i fastighets- och kärnkraftsskatt. Under året gjordes även avsättningar för låg- och medelaktivt avfall vid framtida stängning av O1 och O2 på cirka 3 miljarder kronor, kostnader som ej innefattas av avgifterna till Kärnavfallsfonden (OKG, 2017). Under 2016 var produktionskostnaden 36 öre/kWh i O1 och 24,7 öre/kWh i O3. Motsvarande siffror för 2017 var 31 öre/kWh i O1 och 26,9 öre/kWh i O3.
Den del av de löpande produktionskostnaderna som består av skatter utgörs av fastighetsskatt och effektskatt på kärnkraft, vilka behandlas i avsnittet 2.4 - Skatter och avgifter. Denna post har ökat markant sedan 2005, med en något avtagande ökningstakt på senare år. Denna utveckling beror av en höjning av effektskatten år 2006 med 85 procent (Sweco, 2016a). Kostnaderna för avfallshantering innefattar avgift till Kärnavfallsfonden samt egen avsättning för framtida hantering av låg- och medelaktivt avfall. Från 2014 till 2016 har kostnaderna för avfallshantering ökat anmärkningsvärt och under 2016 uppgick avgiften till Kärnavfallsfonden till 4,2 öre/kWh för Ringhals (Vattenfall, 2016a) och 3,9 öre/kWh för Forsmark (Forsmark, 2016). För åren 20182020 höjs den genomsnittliga avgiften till Kärnavfallsfonden. Per kärnkraftsbolag innebär det en sänkning för Forsmark och en höjning för Ringhals och OKG.
2.8 Tidigare inom området
Beräkningarna gjorda på kärnkraften av Energikommissionen bygger på den befintliga kärnkraften i Sverige och innefattar inga nybyggnationer. Det poängteras att stigande driftskostnader är ett problem som belastar kärnkraften idag och som främst beror på de ökande skatter och avgifter som står för 3040 procent av driftskostnaderna. Effektskatten har beräknats till 78 öre/kWh och kärnavfallsavgiften till 4,25,5 öre/kWh. De belyser däremot 33 att kärnavfallsavgiften kan komma att sjunka de sista 20 åren för reaktorerna då avgiften är beräknad på 40 år och livslängden på kärnkraftverken till 60 år. Kapitalkostnaderna på 59 öre/kWh för kärnkraften anses relativt låga då de flesta kärnkraft byggdes på 1970-talet och är till stor del avskrivna. Nyinvesteringar i permanent oberoende härdkylning är dock ett krav på kärnkraftverken till årsskiftet 2020/2021 och väntas ge upphov till kostnader omkring 2,84,5 öre/kWh. I utredningen beräknas de totala produktionskostnaderna till 3035 öre/kWh utan hänsyn till nyinvesteringar och cirka 3541 öre/kWh med hänsyn till den oberoende härdkylningen som det kommer att finnas krav på.
I rapporten Sveriges framtida elproduktion (2016) av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien utreds olika tekniska alternativ för elförsörjningen av Sverige åren 20302050. I rapporten redogörs för fyra alternativ av elsystem som med dagens teknik och kunskap tros vara möjliga att uppnå med hänsyn till förväntade kostnader, framtida teknikutveckling och marknadsförutsättningar. De fyra alternativen utgörs av 1) ökad elproduktion med vattenkraft, 2) nya investeringar i kärnkraft, 3) mer vindkraft och solkraft 4) ökad mängd biokraft. Inom projektet har en översiktlig jämförelse mellan produktionskostnaderna för de fyra alternativen gjorts, där beräkningarna utgår från kapitalkostnaden. Kostnadsberäkningarna i Sveriges framtida elproduktion baseras på Elforsks rapport El från nya och framtida anläggningar 2014, men kostnadsreduceringar för solkraft och vindkraft har gjorts baserat på väntade sänkningar i investeringskostnader till 2040. Uppgifterna om förändrade kostnader är hämtade från World Energy Outlook 2015. Elproduktionskostnaden beräknas till 0,77 kr/kWh och 0,54 kr/kWh för solkraft respektive kärnkraft. Produktionskostnaden för solkraft avser alla typer av solkraftsanläggningar. En slutsats som redovisas i rapporten är att skillnaderna i medelkostnad mellan alternativen är marginella. Däremot kräver vissa av alternativen investeringar i ökad överföringskapacitet och effektreserver, vilka kan variera kraftslagen emellan och vara mycket kostsamma. Dessa tilläggssystem har ej tagits med i beräkningarna av produktionskostnaderna. Styrmedels påverkan på produktionskostnaden har heller ej tagits i beaktning. För att få en fullständig och mer realistisk bild krävs att även dessa kostnader inkluderas och övriga betydande faktorer för systemen måste identifieras och kvantifieras.
I rapporten Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag gjord av Sweco 2016 på uppdrag av Energikommissionen diskuteras produktionskostnaderna för olika kraftslag baserat på befintliga elproduktionsanläggningar. För kärnkraften gäller att historiska underinvesteringar lett till omfattande reinvesteringar om totalt 5 630 MSEK per år under åren i 20052014 i samtliga svenska kärnkraftverk. I rapporten belyser man en ökande produktionskostnad för kärnkraften sedan 2000 till följda av höjda skatter och stigande kärnavfallsavgifter.
4.1 Produktionskostnad för kärnkraft
Resultatet visar på elproduktionskostnader på 24,75 och 25,15 öre/kWh exklusive respektive inklusive styrmedel.
Vid användning av Elforsks beräkningsapplikation för produktionskostnad för solkraft i park nåddes resultatet 52 öre/kWh inkl. styrmedel och 61 öre/kWh exkl. styrmedel med följande indata.
4.3 Komparativ analys
4.3.1 Produktionskostnad med och utan styrmedel
De styrmedel som används vid elproduktion i Sverige idag för kärnkraft och solkraft är som nämnts tidigare är effektskatt på kärnkraft, avgifter till kärnavfallsfonden, investeringsstöd för solkraft samt elcertifikat. För kärnkraft är tanken att dessa ska belasta lite extra och för solkraften är tanken den motsatta, att underlätta för intressenter att investera och att solkraften ska få större ekonomiska incitament. I enlighet med resultaten framtagna för produktionskostnaden för solkraft blir det tydligt att detta är fallet. Produktionskostnaden med styrmedel landar på 48,68 öre/kWh medan den utan styrmedel uppgår till 60,72 öre/kWh. Det 47 störst bidragande faktorn till denna skillnad är elcertifikaten som ger ett bidrag på närmare 10 öre/kWh, men även investeringsbidraget på dryga 2 öre/kWh har sin inverkan. Skillnaderna blir mycket tydliga här då man studerar kärnkraften istället. De styrmedel som rör kärnkraften påverkar produktionskostnaden åt motsatta hållet jämfört med solkraften. Med en produktionskostnad utan styrmedel på 24,75 öre/kWh respektive med styrmedel på 25,15 öre/kWh kan det konstateras att ekonomiska styrmedel har en negativ nettoeffekt på produktionskostnaden. Tidigare belastades även kärnkraften av ytterligare ett styrmedel, en effektskatt omkring 7 öre/kWh (Energikommissionen, 2016). I takt med att denna ska vara helt utfasad till 2019 kommer således kärnkraften påverkas än mindre av styrmedel än den har historiskt gjort.
4.3.3 Produktionskostnaden i relation till elpriset
Ett intressant perspektiv är även huruvida stor inverkan på slutkonsumenternas elpris som produktionskostnaden egentligen har. I tidigare avsnitt Elpris beskrivs elpriset på den nordiska elmarknaden som marknadsprissatt där priset baseras på den rörliga produktionskostnaden och den sist sålda megawattimmen. Detta innebär att det är den rörliga produktionskostnaden på den dyrast producerade megawattimmen som ligger till grund för priset. I linje med att solkraft har så pass låga och nästan obefintliga rörliga produktionskostnader, bör således dess produktionskostnad inte ha stor inverkan på spotpriset på Nord Pools elhandelsmarknad eftersom solkraftens bud alltid kommer antas först. Detta i kombination med att solkraften idag enbart står för knappt 0,1 procent av Sveriges elproduktion gör det än mindre troligt att elpriset påverkas av solkraftens produktionskostnad. 48 Då fallet med kärnkraft studeras blir det tydligt att kraftslaget har högre rörliga produktionskostnader än solkraft i och med såväl bränslekostnader som höga underhållskostnader, och hamnar efter solkraften i pristrappan. Däremot är det inte kärnkraftens produktionskostnad, eller närmare bestämt rörliga produktionskostnad, i sig som blir prissättaren. I enlighet med beskrivningen av pristrappan och elpriset i litteraturstudien är det den rörliga produktionskostnaden på den sist sålda megawattimmen som blir prissättande på marknaden den timmen. Detta innebär att om fossila kraftverk behöver sättas igång för extra kraft blir dess rörliga produktionskostnad prisstyrande. Under den fossila kondenskraften i pristrappan finnes kraftvärme (fjärrvärme) och utnyttjas inte den fossila kraften blir generellt sett kraftvärmen prisstyrande. I och med att kärnkraften inte är det kraftslag som har högst rörlig produktionskostnad blir således inte dess produktionskostnad direkt styrande av spotpriset som i sin tur ligger till grund för slutkonsumentens elpris. Det bör dock poängteras att om tillräckligt mycket elektrisk kapacitet med rörliga produktionskostnader lägre än kärnkraftens installeras, kan kärnkraftens produktionskostnad komma att få betydelse. I det fallet skulle det innebära att hela pristrappan skjuts åt höger och till slut skulle detta innebära att det blir kärnkraftens rörliga produktionskostnad som hamnar i priskrysset mellan utbud- och efterfrågekurvan.
6. Slutsatser
Det kan även konstateras att de styrmedel som används i dagsläget påverkar produktionskostnaden för de olika kraftslagen åt olika håll. Styrmedel har negativ nettopåverkan på produktionskostnaden för kärnkraft och positiv nettopåverkan för solkraft. Kärnkraften belastas av avgifter till Kärnavfallsfonden samt fastighetsskatt medan solkraften har tillgång till investeringsbidrag och även får elcertifikat tilldelad sig för varje producerad megawattimme. Det bör dock belysas att styrmedlen endast bidrar till en ökning av produktionskostnaden om 1,6 procent för kärnkraften medan de sänker kostnaderna för solkraften med 19,8 procent. Hur dessa styrmedel påverkar produktionskostnaden visar tydligt åt vilket håll elproduktionen i Sverige är på väg och att målet är att ha 100 procent förnybar energi till 2040.
I dagsläget finns ett antal skatter inom elproduktion. Dessa skatter varierar dock mellan olika kraftslag och vissa är exklusiva. Skatterna som är aktuella vid elproduktion för vind, vatten eller kärnkraft är:
Denna skatt gäller alla kraftslag men storleken varierar mellan kraftslagen. Skatten är en procentuell del av taxeringsvärdet och ser ut som följande:
