Regeringens el-fiasko

Prisnivån på den el jag köper är mycket stabil - jag har ett flerårigt avtal med fast pris.

Det elförsäljningsbolag  jag köper el från är också elproducent (eller det kanske är ett anat bolag  koncernen som är elkraftproducent) och de producerar 'stabilt' (varför tänker jag på Dr Alban här)

Jag bor i ett elområde som inte har drabbats av effektbrist pga el-överföringsbegräsningar i nätet.

Men visst  finns det en risk precis som tidigare vintar med avställda/driftstoppade kraftverk att elproduktionen inte skulle räcka en kall dag och att de industier som får ersättning för att stänga av skulle få lov att göra det.

Så svaret på din fråga är väl  ja,  i samma utsträcknng som tidigare i stort sett.

Men försäljningen är inte styrd till en nationell del av den gemensamma elmarknaden och inte heller är priset satt utifrån en nationell del av den gemensamma marknaden?

Tror du att ett ekonomomiskt incitament att bygga baskraft skulle minska elpriset? I så fall, hur mycket baskraft skulle behöva byggas och var? 

Ja, det är uppenbart, liksom att köpa 'grön el' inte ger mig någon annan el-mix än någon annan

Möjligvis kommer elen som produceras att stanna inom ett elområde om det blir störningar i överföringen, sen kan ju kraftverk falla bort  - eller kopplas bort  - från nätet vid olika typer av störningar.

Ja, vi har en sårbar elförsörjning och det blir säkert värre innan det blir bättre.

Ja, jag antar att modellen för elprissättningen är vald för att mha kostnader stabilisera förbrukning och med detta stabilisera elnätet.

Men visst behövs det omfattande investeringar och utbyggnad av elnät och elproduktion för att möta ett ökat behov av el.

Politiken har ju sällan enbart ett övervägande att ta ställning till - det finns fler aspekter som måste överägas och demokratin medger ju inte tjänstemannastyre eller enbart experters åsikter, demokratin innebär att politiken behöver förhålla sig till de folkvaldas övertygelser oavsett de gynnar det ena aller andra utfallet. 

Ja, varje myndighet har genom närhetsprincipen ansvar för sitt område vid kris och extraordinära händelser.

Politiken har ansvar för långsiktiga energipolitiska mål

www.regeringen.se/artiklar/2016/06/overenskommelse-om-den-svenska-energipolitiken/

"Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Ladda ner: Energiöverenskommelse 2016-06-10 (pdf 267 kB)

Sen lämnade ju en del partier energiöverenskommelsen - och olika partier anklagar varandra ...

www.svt.se/nyheter/inrikes/kd-och-m-lamnar-energioverenskommelsen

och tittar man på vad ett av partierna som lämnade energiöverenskommelsen skriver på sin hemsida så verkar det som att det verkar mer handla om ett sätt att öka konfliktnivån än politiken i sak

moderaterna.se/trygg-energiforsorjning

"Med energiuppgörelsen plats är det också hög tid att fokusera på morgondagens elmarknad och hur Sverige ska klara de utmaningar i kraftöverföring som ett elsystem med allt mer intermittent kraft innebär.

Energiöverenskommelsen ska fullföljas och viktiga skatteförändringar och lagändringar för att stärka svensk elproduktion genomföras. Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar. Kärnkraften ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under lång tid. Villkoren för svensk vattenkraft ska förbättras, och Sverige ska fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen. "
www.regeringen.se/49cc5b/contentassets/b88f0d28eb0e48e39eb4411de2aabe76/energioverenskommelse-20160610.pdf

"Grundpelare
Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar alltså till att förena:  Ekologisk hållbarhet  Konkurrenskraft  Försörjningstrygghet Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige. Energipolitiken tar sin utgångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta gemensamma lösningar på utmaningar på den gemensamma elmarknaden.

Mål
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

...

Kärnkraft

Svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020, i annat fall får reaktorerna inte drivas vidare. Det har redan fattats beslut om att fyra reaktorer ska avvecklas till 2020. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår. Det innebär bland annat att:

 Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.
 Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
 Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
 Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
 Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas. För kärnkraften gäller utöver detta att:
 Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.
 Placeringsreglementet i kärnavfallsfonden ska förändras så att placeringsmöjligheterna utökas från och med starten på nästa treårsperiod 2018.
 Strålsäkerhetsmyndigheten ska, i samråd med Riksgälden, utifrån de nya förutsättningarna för kärnkraften utreda behovet av förändringar av drifttider i kärnavfallsfonden. Principen ska alltjämt vara att kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem som genererat avfallet, staten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.
 Nivån på inbetalningarna till kärnavfallsfonden beslutas av regeringen efter förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten.
 En utökning av ansvaret vid radiologiska olyckor till 1200 miljoner euro ska genomföras i enlighet med riksdagsbeslut i betänkande 2009/10:CU29."

Själv tror jag att det kommer att byggas nytt, förr eller senare, och säkert innan GenIV

Det är det klassiska då...

du kan få:

"-Billig
-Helt förnybar
-Stabil"

men bara välja två

Jag tror själv att det kommer att byggas med befintlig teknik (vilken det nu är då det byggs) med GenIV som en framtida lösning på långtidsförvaringens problem. Men där är politiken inte ännu.