Regeringens el-fiasko

Det är förövrigt svårt att hävda att alla beslut är marknadsmässiga hos ett statligt bolag. Politik är en stor del av vad som görs inom offentlig verksamhet, inkl den bolagsdrivna dito.
Lägg sedan till hur politik kan påverka alla bolags förutsättningar., både privata och offentligt ägda 

Eftersom inga eller mycket få av mina meningsmotståndare tar till sig information man länkar till så kopierar jag inte det viktigaste här:

Regeringen vill satsa stort på havsbaserad vindkraft, men är den så konkurrenskraftig som det påstås? Jan Blomgren reder ut, och konstaterar att den havsbaserade vindkraften riskerar att bli en ordentlig förlustaffär.

För att sätta detta i perspektiv jämför vi med kärnkraft. I den allmänna debatten upprepas flitigt påståendet att kärnkraft är för dyr att bygga. Det senaste nya kärnkraftslandet i världen är Förenade Arabemiraten. Där har ett koreanskt företag byggt det nya kärnkraftverket Barakah med fyra reaktorer om 1400 megawatt vardera, till en kostnad av cirka 60 miljarder kronor styck. Samma installerade effekt med dagens kostnader för havsbaserad vindkraft i Storbritannien kostar ungefär 70 miljarder kronor. 

Då ska man dessutom komma ihåg att kärnkraftverk producerar ungefär dubbelt så mycket el per installerad megawatt, eftersom de körs på full effekt dygnet runt, året runt, medan vindkraftverk till havs producerar på ungefär halv maximal kapacitet i genomsnitt, av det enkla skälet att det inte blåser för fullt hela tiden.

Tar man med detta i beräkningen blir även det försenade och fördyrade kärnkraftsbygget i Olkiluoto i Finland mer konkurrenskraftigt än havsbaserad vindkraft. Där har slutnotan hamnat på drygt det dubbla beloppet mot i Förenade Arabemiraten, och därmed hamnar man på ungefär samma byggkostnad som för havsbaserad vindkraft.

Dock behöver man komma ihåg att ett kärnkraftverk håller tre till fyra gånger längre tid än ett havsbaserat vindkraftverk, minst 60 år mot i bästa fall 20 år. För en rättvis jämförelse borde man åtminstone tredubbla kostnaden för havsbaserad vind. 

Så långt byggandet, men nu kommer nästa huvudvärk. Kostnaderna för underhållet har visat sig öka ännu kraftigare än själva byggandet när de bästa lägena tagits. Anläggningar byggda 2018 har fyra gånger högre utgifter för underhåll än de som byggdes bara tio år tidigare. Detta beror troligen på att de grunda lägena nära kusten nu börjar ta slut, och byggena idag ligger längre ut på djupare vatten. 

Både på land och till havs ökar underhållskostnaderna med tiden, och fördubblas på 10?15 år. Redan då anläggningen tas i drift ligger kostnaderna för dagens havsbaserade vindkraft i genomsnitt på runt 60 öre per kWh. Detta är nästan dubbelt så högt som det genomsnittliga elpriset i Sverige under 2015?2020.

Något ironiskt kan man konstatera att de höga priser vi haft sedan hösten 2021 är en förutsättning för att göra havsbaserad vindkraft om inte lönsam så åtminstone mindre olönsam. Även här kan vi jämföra med nybyggd kärnkraft. Där är de samlade driftskostnaderna ungefär hälften så höga. 

Till sist undersöker vi lönsamheten på sikt. Vi antar att elpriset permanent efter de senaste årens politiskt motiverade nedläggningar av planerbar svensk elproduktion kommer att bli ?bara? dubbelt så högt som under tiden 2015?2020. Då hamnar vi på 70 öre per kWh. 

Ett nybyggt kärnkraftverk från Sydkorea likt det nya verket i Förenade Arabemiraten kostar 60 miljarder kronor att bygga. Det ger el med full effekt över 90 procent av tiden. Efter att alla driftskostnader betalts ger det ett överskott på drygt fyra miljarder kronor om året, och det tar 15 år att betala av bygget (räntor oräknade). Därefter återstår bortåt ett halvt sekel ytterligare drift.

En nybyggd havsbaserad vindkraftsanläggning med samma effekt kostar 70 miljarder att bygga, och ger i snitt 50 procent av full effekt. Underhållskostnaderna äter upp nästan hela intäkten, vilket ger ett överskott om drygt en halv miljard om året. Då tar det 115 år att betala av anläggningen (om räntan vore noll). Tråkigt nog lär den vara skrotad sedan länge innan bygget är betalt. Vem kommer att få ta hand om notan när verkligheten hinner ikapp? Skattebetalarna kanske?

Det är nog rent av ännu värre. Vi vänder på kalkylen, och räknar istället ut vilka elpriser som krävs för att betala av bygget och underhåll. Om vi antar att turbinerna håller 20 år i snitt och att underhållet inte blir dyrare med tiden krävs ett elpris på minst 150 öre per kilowattimme enbart för att inte gå med garanterad förlust. Då har vi ändå inga utgifter för räntor, skatter och rivning med i beräkningen. 

Vindkraft eller kärnkraft -En jämförelse

7 Slutsats
Ur beräkningarna av kostnad med annuitetsmetoden framkommer att kärnkraft i de flesta fall står sig bättre mot vindkraft både i det fall där alla skatter är medräknade och när inga skatter är det. Landbaserad vindkraft är dock för vissa fall av höga kalkylräntor mindre kostsam än en EPR-reaktor även utan att skatten tas hänsyn till. Med skatt inräknad, där vindkraften subventioneras med elcertifikat, står sig landbaserad vindkraft bättre mot både en EPR-reaktor och en AP1000-reaktor. Mindre havsbaserade vindkraftsanläggningar är med skatter och bidrag inräknat väldigt likt kostnaden för en EPR-reaktor. Större havsbaserade anläggningar är dyrast i samtliga fall, oavsett om skatt är medräknat eller ej. Minst kostsam i majoriteten av fall är en AP1000-reaktor. Vindkraft står även för flera stora problem relaterade till dess ojämna produktion. Vid storskalig utbyggnad kommer det behövas både en större mängd reglerkraft och stora förstärkningar i stamnätet. Det råder även ett samband med lägre tillgänglighet under kalla vinterdagar när elbehovet är som störst.

gupea_2077_33858_1.pdf