– Ja, så långt som möjligt. Mitt mål är inte att människor ska ställa om sina liv. "
Några blocköverskridande energisamtal har dock inte stått på dagordningen. Statsminister Ulf Kristersson sade tidigare i veckan att han inte har något intresse av att diskutera energipolitik med partier som är motståndare till kärnkraft. En förutsättning för diskussioner över blockgränsen är enligt Kristersson att de leder till mer kärnkraft. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson sade i valrörelsen att S är öppet för alla energislag.
Så sent som 2016 träffades en energiöverenskommelse mellan S, MP, C, M och KD. Resultatet blev i mångt och mycket en fortsättning på alliansens energiuppgörelse från 2009. Nya reaktorer skulle fortfarande få byggas på de platser där kärnkraftverken ligger i dag. Inga stängningar skulle ske genom politiska beslut. Samtidigt fasades effektskatten på kärnkraft ut.
Energiöverenskommelsen sprack 2019 sedan både Moderaterna och Kristdemokraterna valt att lämna den."
"Näringsutskottets betänkande
2018/19:NU4
...
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:142 av Charlotte Quensel m.fl. (SD) yrkandena 1-3,
2018/19:157 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,
2018/19:160 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 6,
2018/19:930 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2018/19:1068 av Teres Lindberg och Kadir Kasirga (båda S),
2018/19:1733 av Mats Green (M) yrkande 2,
2018/19:2317 av Rebecka Le Moine (MP) och
2018/19:2487 av Per Åsling (C) yrkande 7.
Reservation 8 (SD)
Utskottets förslag mot reservation 8 (SD)
Och vem ska betala för detta kontrollorgan eller insamlandet av data och sen beslut på?
Vi pratar om många många miljarder nu.
Och det är lättare att ha avtal med ett fåtal extremt energikrävande företag, än enskilda användare och ALL den jävla administration som krävs och göra det korrekt.
Och dessa avtal är inget nytt, de har funnits i många många många decennier.
Och hur särskiljer man nivåerna, hur gör man det rättvist för alla och vem ska göra det rättvist för alla, och vart ska man hitta alla dessa pengar till administrationen till detta.
Förslaget hen ger i sig är det inget fel på som så, men praktiskt kostsamt att genomföra och jag tror att göra det rättvist är en OMÖJLIGHET att genomföra.
DÅ är ju ett par enskilda energikrävande industrier enklare att göra avtal med.
Effektreserven skapas genom avtal mellan affärsverket Svenska Kraftnät och ett antal elproducenter och vissa stora elförbrukare. Avtalen ger Svenska kraftnät befogenhet att med kort varsel dels beordra ökad elproduktion i vissa anläggningar som normalt inte används, dels att reducera elförbrukningen hos vissa stora elförbrukare i industrin. Urvalet av vilka anläggningar och elproducenter som ingår i effektreserven sker genom en upphandling som sköts av Svenska Kraftnät.
Syftet med effektreserven är att upprätthålla rätt spänning, nätfrekvens och acceptabel fasvinkel även vid ovanliga väderförhållanden (extremt kallt väder i kombination med svaga vindar i hela Sverige, en orkan i södra Sverige etc) eller någon annan störning (oplanerat stopp i en kärnreaktor, brand i en viktig transformator, ett stort driftstopp på grund av nödvändigt underhåll etc). Ett oplanerat bortfall av någon av de största kärnreaktorerna kan innebära att 1 400 MW försvinner från nätet på någon sekund. Risken för bortfall av ett stort kärnkraftverk var tidigare dimensionerande för storleken på effektreserven.
Enligt lagen om effektreserv får effektreservens kapacitet vara högst 2 000 MW. I förordningen (2010:2004) om effektreserv föreskrivs emellertid att effektreserven ska uppgå till högst 1 000 megawatt under perioden den 16 mars 2015 till och med den 15 mars 2017 och högst 750 megawatt under perioden den 16 mars 2017 till och med den 15 mars 2020. Lagen om effektreserv upphörde enligt sin dåvarande lydelse att gälla år 2020. Regeringen har dock den 3 mars 2016 beslutat en proposition med ett lagförslag som innebär att effektreserven ska finnas kvar till 2025.[1]"
Inför vintern 2022/2023 kommer Svenska kraftnät att ta bort möjligheten att aktivera effektreserven på dagen före-marknaden för att följa kraven i EU:s förordning om den inre marknaden för el som säger att effektreserv endast får aktiveras om den systemansvariga sannolikt kommer uttömma tillgängliga balansresurser.
Detta är en förändring givet nuvarande marknadsdesign som funnits sedan införande av effektreserven 2003. Processen på dagenföre-marknaden behöver därför ses över innan start av effektreservsperioden för vintern 2022/2023.
För elmarknaden kan förändringen i vissa lägen innebära en viss höjd risk för avkortning av aktörsbud på dagensföre-marknaden då kapacitet som finns i effektreserven inte längre kan tillgängliggöras på dagenföre-marknaden. En konsekvens om avkortning behöver genomföras är att aktörer inte nödvändigtvis har balanserade positioner efter utfall av dagenföre-marknaden.
Finland har genomfört samma förändring att enbart möjliggöra att den finska effektreserven aktiveras om systemansvarig sannolikt kommer uttömma sina balansresurser. Förändringen finns inskrivet i finsk lag sedan 1 januari 2022.
Svenska kraftnät ger en fast ersättning för resurserna enligt ingått avtal. Vid aktivering betalas rörlig ersättning. Kostnaderna för effektreserv finansieras av en tilläggsavgift för balansansvariga företags förbrukning exklusive nätförluster i koncessionspliktiga nät.
Tilläggsavgiften tas ut vardagar mellan klockan 06 - 22 under perioden 16 november - 15 mars. Tilläggsavgiften tas ut för att finansiera Svenska kraftnäts upphandling och hantering av effektreserven."
? I princip har vi idag en europeisk marknad för el. Det är mindre relevant att tala om en svensk elmarknad. Elnäten är hopkopplade och elen kan flöda över nationsgränser. Men så har det inte alltid varit.
Det berättar Niclas Damsgaard, chefsstrateg för elmarknadsfrågor, Svenska kraftnät.
Utvecklingen mot en avreglerad elmarknad har skett successivt. Det första stora steget togs 1996 när delar av elsektorn i Sverige avreglerades. Det innebar att elproduktion och handel med el konkurrensutsattes. Det andra stora steget har skett inom ramen för Sveriges medlemskap i EU och framväxten av en inre gemensam marknad för el.
En bärande idé bakom denna utveckling har varit en strävan efter att effektivisera elsektorn. Enligt Niclas Damsgaard fanns det till exempel tecken på överinvesteringar i elproduktion i Sverige före avregleringen. Och med skapandet av en gemensam elmarknad skulle resurserna i elsektorn ? alltså produktionsanläggningarna ? utnyttjas effektivare.
? Konkret innebär att Sverige kopplar upp sig mot omvärlden att vi kan exportera el vid överskott och importera vid tillfällen då vi behöver det, säger Niclas Damsgaard.
Sett över hela året är Sverige en stor exportör av el, men vid dagar under året ? vanligtvis när det är som kallast ? räcker inte den inhemska elproduktionen. Då nettoimporterar Sverige el.
Nu när Sverige har varit en del av den europeiska elmarknaden går det att säga något om konsekvenserna? Har vi fått lägre elpriser?
? För att svara på den frågan är det helt centralt att ha med de snabba förändringar som har skett på produktionssidan i Sverige. Å ena sidan har vi haft en mycket snabb utbyggnad av vindkraften, framför allt i den norra delen av landet. Å andra sidan har relativ mycket elproduktion i södra Sverige avvecklats. Dessvärre går det snabbare att avveckla elproduktion än att bygga elnät för att jämna ut tillgången på el i landet.
? Till detta har handelskapaciteten med våra grannländer och kontinenten ökat under senare år. Det har inneburit att vi har fått en utveckling där vi i södra delen av landet har fått priser som bestäms mer av de kontinentala priserna och ett nordligt område där priserna mer bestäms av tillgång av vatten- och vindkraft.
Går det att bygga bort denna skillnad med mer elnät?
? Ja, det är möjligt på sikt. Men det räcker inte med att bara investera i nytt elnät. Vi behöver också få investeringar i ny planerbar produktion i södra Sverige.
Finns det något som talar för lägre elpriser om Sverige klipper sina utlandsförbindelser?
? Vid tillfällen, när priset är högt på kontinenten, skulle det kunna vara fallet. Men i ett längre perspektiv skulle det innebära att vi behövde bygga en överkapacitet för att klara alla situationer själv, vilket är en dyrare lösning samhällsekonomiskt."