Frun vill inte ha sex

Ja, det är inte lätt när man har olika lust. Själv är jag närmare de 70 och min sambo något år yngre. Jag tycker om sex och beröring för det är så livsbejakande och hälsosamt. Min sambo däremot har tappat lusten och vill ha ett avhållsamt liv. Problemet är dock att hon vill att jag också ska leva så men det vill jag inte - det strider mot min hela natur! Hon vill att vi ska vara mer som två följeslagare mot slutet; ?vi är gamla nu, vi ska inte hålla på med sånt där?. 
Vad har jag då för utlopp för min lust? Jo, jag onanerar ungefär två, tre gånger i veckan. Hon vill dock att jag ska sluta med det då hon tycker det är ?osunt?.
Så nu är det dags för parterapi igen och vi får väl se om det hjälper denna gång. 

Det är som det är. Många kvinnor vill ganska snart i förhållandet dra ner på sex. Det finns undantag men få. 

Var tydlig som man tidigt i relationen att sex är viktigt och låt inte småbarnsår och renovering bli bortförklaringar. Sex kan man ha 2 minuter ibland och 2 timmar andra dagar. 

Ha sex på dagen. Ta alla små tillfällen. Sluta aldrig ha sex för då blir det allt svårare att veva igång.

Sex får inte bli det man gör när allt annat är fixat.... Tvätt, disk, osv...

Stå på er!  Och ni män som har en kvinna som tar initiativ och njuter, även efter första kärleksfasen....  Ta hand om henne!!!! 

Tror att tråkiga och feta män lätt leder till ointresserade kvinnor

Ja det är en kvinnogrej att tappa lusten. Det är även en kvinnogrej att inte förstå hur deras partner känner. Kvinnor är oftast väldigt själviska och nöjda med att vara utan sex och bryr sig inte om att partnern mår dåligt av sextorka.

Ännu en tråd i ämnet.

Varit tillsammans med min fru i typ 18 år, har två barn och generellt är livet riktigt bra.

Men sexet och allt annat som kan tänkas klassas som sex sker om jag har tur en gång i halvåret.

Jag älskar min fru. Jag vill inte vara otrogen.

Helst av allt skulle jag vilja att hon tog tag i problemet med hennes minskade lust, men hon verkar inte lida, troligen eftersom hon inte har någon lust. Vi har pratat om detta flera gånger, men vi kommer aldrig till en förbättring, eller rättare sagt hon ändras aldrig.

Jag gör min del, så det är inte det, jag uppvaktar också, allt man kan tänkas göra och mer gör jag. Hela tiden ställer jag upp på allt hon vill att vi gör oavsett om det är resa, renovera, köpa saker etc. Man kan säga att saker som är viktigt för henne uppfylls. Saker som är viktigt för mig, not so much.

Jag vet inte vad jag ska göra, saken är den att jag är sjukt deprimerad, jag visar det inte för hon märker direkt när något är fel. Men jag mår psykiskt dåligt av detta. Sex är viktigt.

Har hört henne i duschen när hon tror att jag lagar mat eller nått annat, vilket jag gör, men man hör liksom hur hon njuter i duschen. Så tillfredsställa sig själv gör hon, tror jag i alla fall. Det är vad det låter som. Det är jättekul för henne, jag är glad att hon gör det. Önskar bara att jag fick vara med på ett hörn ibland.

Vi blir mer och mer som kompisar. Om inte jag kysser henne efter jobbet när vi ses, eller i sängen eller när som helst så sker absolut inget kyssande. Kan inte komma ihåg om hon någonsin tagit första steget. Och sex hade aldrig någonsin skett om jag inte försökt. Jag försöker ligga nära henne eller röra vid henne, men oftast får jag knappt det. Och kyssa fler än en gång i sängen vill hon inte för hon tror väl att det ska leda till något och hon vill inte uppmuntra mig.

Eftersom vi inte ens kommer någon vart fastän vi har riktigt bra diskussioner om ämnet de gånger vi haft det, så tror jag inte terapi funkar. Och varför ens föreslå det när hon inte lyfter ett finger för att ens försöka?

Hur gör ni andra för att kunna leva normalt i samma sits? Jag läser om andra som har samma problem, så det verkar inte vara något specifikt för oss.

Mottager gärna förslag på vad man kan göra, jag älskar min fru, uppskattar varje centimeter av henne. Önskar bara få känna samma känsla tillbaka.