Hej!
Jag är ny här och tänkte att det skulle kunna va kul med en tråd för oss som är över 30år och försöker skaffa vårt första barn :) Vore kul att få följas åt här!
Jag har precis fyllt 32 och min sambo är 31. Vi har försökt i 3 månader nu och jag har förväntat BIM den 20/9. Vi har ju inte försökt så länge men man hoppas ju att det ska ta sig snart! :) Berätta gärna om er och hur er situation ser ut!
Bra tänkt! :) Håller med dig!
Haha, åh, känns som en evighet kvar till nästa helg, när jag får veta. Tiden sniglar sig fram, haha!
Bra initiativ att dra igång den här tråden igen! Jag beklagar verkligen igen dina MA, och hoppas att allt kommer igång som det ska nästa vecka. Jag försöker tänka lite som du, att om det inte blir något plus innan jul så får man "trösta" sig med att äta och dricka sånt man inte hade kunnat annars. Jag väntar just nu på BIM på tisdag den 15/12, vilket som vanligt känns som en evighet bort, haha.
Ja tiden går verkligen helt galet långsamt! Mår du som vanligt? Kanske i tidigaste laget att känna nåt än om bim är den 19:e, men ändå! :p
Åh, kaffe! Jag kör med koffeinfritt för jag älskar verkligen morgonkoppen. :)
Den känslan är jag bekant med, haha! Så många gånger jag varit skengravid, innan vi ens börjat försöka. Dom gångerna jag blev gravid kände jag det tydligt, så det var ändå stor skillnad från skenisarna.
Jag skulle säga att ÄL+9 var när det första halvtydliga symptomet kom, jag började frysa och vaknade 05 och hade svårt att somna om. ÄL+10 blev det tydligare, jag frös och var varm om vartannat, vaknade ungefär samma tid och kroppen liksom kliade. ÄL+11 (BIM-3) slog det till, jag var så fruktansvärt varm! Vaknade och visste inte vart jag skulle ta vägen för jag liksom glödde inifrån. Är annars en frusen person så det där var extremt.
Nästa gång blev jag också varm, men inte lika illa och inte lika tidigt utan runt BIM. Vaknade på samma sätt på nätterna.
Tyvärr, haha, så vet jag inte om man vågar gå på såna symptom ändå. För mellan dom där två gångerna blev jag också väldigt varm, en vecka innan mens och iofs bara nån dag, men det hade inte tagit sig den gången. :'D
Åh, kaffe! Jag kör med koffeinfritt för jag älskar verkligen morgonkoppen. :)
Den känslan är jag bekant med, haha! Så många gånger jag varit skengravid, innan vi ens börjat försöka. Dom gångerna jag blev gravid kände jag det tydligt, så det var ändå stor skillnad från skenisarna.
Jag skulle säga att ÄL+9 var när det första halvtydliga symptomet kom, jag började frysa och vaknade 05 och hade svårt att somna om. ÄL+10 blev det tydligare, jag frös och var varm om vartannat, vaknade ungefär samma tid och kroppen liksom kliade. ÄL+11 (BIM-3) slog det till, jag var så fruktansvärt varm! Vaknade och visste inte vart jag skulle ta vägen för jag liksom glödde inifrån. Är annars en frusen person så det där var extremt.
Nästa gång blev jag också varm, men inte lika illa och inte lika tidigt utan runt BIM. Vaknade på samma sätt på nätterna.
Tyvärr, haha, så vet jag inte om man vågar gå på såna symptom ändå. För mellan dom där två gångerna blev jag också väldigt varm, en vecka innan mens och iofs bara nån dag, men det hade inte tagit sig den gången. :'D
Tack, vad gulligt av dig! Jag hade antagligen för en vecka sen, 2-3 dec nån gång. Jag hade räknat ut att den, om jag hade tur, skulle komma då, baserat på förra missfallet. :) Vi låg en gång då, inte direkt i bebis-syfte och jag tror ändå inte min kropp är redo för att bli gravid igen, så nästa ÄL boooorde komma i slutet av månaden. :)