• LedsenMama

    ÅNGEST över valp omplacering!

    Hej,

    Jag mår inte bra jag har MYCKET ångest och inte kan sluta gråta och vara riktigt ledsen!


    Vi har pratat i flera år om att skaffa hund då vi har bara ett barn i skolåldern, vi ville ha en fjärde familjemedlem som kan dela med oss vardagen och alla roliga aktiviter vi gör. Efter mycket sökning hittade vi det mest FINASTE valpen man kan tänka sig, hon är så fin och smart, snäll och modig. Eftersom jag har inga hursomhelst hund erfarenhet var första veckan mycket TUFFT med henne, kiss överallt, vägrade att äta mm andra veckan började bli lite bättre och vi började få in rutiner. Det som hände är att jag började känna mig otrolig STRESSAD och överarbetad, sov mycket dåligt, hade väldigt litet tid för mig själv och för mitt barn, min man hjälpt också såklart men jag kände mig utbränd, helt slut och bara ovanligt trött. Det var mycket mer jobb och ta hand om en valp än vad jag trodde. Min man hittade ett par med mycket hund erfarenhet och frågade om de kan ta över valpen (INTE SÄLJA HENNE) och de tog henne för en vecka för att känna hur det är och ta hand om en valp då var det ca 10 år sedan de hade en valp. Problemet är att jag SAKNAR henne otroligt mycket!!! Jag kan inte sluta gråta, Jag kan inte sluta tänka på henne, jag drömmer om henne,  jag känner mig en riktigt hemskt människa som har svikit och övergett denna fina hund. Jag bad min man flera ggr om att be paret att lämna tillbaka hunden men han vägrar då han vill hålla sitt ord om en vecko- provning! 


    Hon tog över familjen och vardagen och jag var inte bredd på det! 


    Jag är mycket besviken på mig själv och är full med ångest. Hela veckan har jag nu gråtit och min bostad känns MYCKET tomt utan henne! 


    Jag SAKNAR min valp jag vill att hon ska komma tillbaka hem igen

  • Svar på tråden ÅNGEST över valp omplacering!
  • Dexter dot com
    Elle N skrev 2020-07-26 17:34:04 följande:
    Du kan se det så, jag gör det inte.

    Tycker också det är märkligt att blanda likställa det som valpen kan vara medveten om och inte. Alltså, säg att TS blivit sjuk och behövt hundpassning i en vecka, hade det varit lika oansvarigt och hemskt mot valpen att den sen fick komma hem igen?

    Om det hade varit ok så förstår jag verkligen inte hur det är någon skillnad FÖR VALPEN. Man kan tycka vad man vill om hur familjen hanterar det hela, men ur valpens perspektiv kan det ju inte finnas någon skillnad. Det är ju det hemska med att behöva lämna sin valp, om så för 10 minuter, när den är liten... man kan ju inte förklara att och när man ska komma tillbaka.

    Eller hur menar du att hunden kan skilja på hundpassning och omplacering?
    Självklart lämnar man inte bort en nyss hemtagen hundvalp även om man blir sjuk utan löser det genom att den hundvakt man förhoppningsvis skaffat innan man köper valp kommer och bor hos en alt att valpen får vara hos uppfödaren där den känner sig hemma och trygg.
  • lostandfound
    Elle N skrev 2020-07-26 17:34:04 följande:

    Du kan se det så, jag gör det inte.

    Tycker också det är märkligt att blanda likställa det som valpen kan vara medveten om och inte. Alltså, säg att TS blivit sjuk och behövt hundpassning i en vecka, hade det varit lika oansvarigt och hemskt mot valpen att den sen fick komma hem igen?

    Om det hade varit ok så förstår jag verkligen inte hur det är någon skillnad FÖR VALPEN. Man kan tycka vad man vill om hur familjen hanterar det hela, men ur valpens perspektiv kan det ju inte finnas någon skillnad. Det är ju det hemska med att behöva lämna sin valp, om så för 10 minuter, när den är liten... man kan ju inte förklara att och när man ska komma tillbaka.

    Eller hur menar du att hunden kan skilja på hundpassning och omplacering?


    Även om man blir sjuk lämnar man inte bort en hundvalp för passning. Jag hade 40 garders feber och såg ändå till att komma ut med min valp. Hur gör man om man blir sjuk och har bebis? Man löser situationen internt inom familjen. Man lämnar inte bort en bebis under en vecka för att man är sjuk. Hade TS blivit sjuk hade TS kunnat lösa problemet med hjälp av sin sambo. En valp skall inte lämnas bort för passning. Enligt de flesta hundexperter (exempelvis Fredik från TV4) säger att en valp inte skall lämnas på flera månader, därav att de rekommenderar att man skaffar hund när man har semester och således har tid för sin nyfunna vän.

    Och faktum kvarstår - TS var inte sjuk utan hon pallade inte trycket gällande att ha hund och lämnade således bort sin valp. Sådant kan ske. Ingen är perfekt. Men en empatisk människa försöker då inte att få tillbaka den valp man en gång lämnat för omplacering, utan lämnar sitt ego hemma och inser att det bästa för valpen är att få vara kvar där den är nu.
  • LedsenMama
    Elle N skrev 2020-07-26 13:42:28 följande:
    Jag håller med dig till del, allt det där behöver inte en valp. Samtidigt så rekommenderas man ju att låta valpen träffa på mycket olika saker i början, se cyklister och lastbilar, andra djur och så vidare, för att vänja in sig vid olika typer av situationer och miljöer.

    Att man inte är perfekt som valpägare gör inte en olämplig.

    Herregud, vad mycket moraliserande det är i den här tråden. Från mom shaming till dog owner shaming.

    Det är ok att bli överväldigad, så länge det inte blir ett permanent tillstånd!

    Självklart ska valpen inte lämnas ensam i flera timmar osv, och även en vuxen hund bör ha tillsyn och stimulans i alla fall efter 4-6 h (beroende på om det är totala tiden man är borta isv).

    Men här är en person i kris, inte över att d3t var tufft att ha hund, utan över det felaktiga beslutet att lämna bort hunden.

    Folk kommer alltid att döma, TS, skit i dem. Du vet själv om du kommer kunna ge hunden det den behöver eller ej. Och det är visst ok att ta hjälp av omgivningen. Kortare stunder i början, men när hunden är ett år gammal är det inga konstigheter om ni exempelvis skulle ha en dagmatte till henne.

    Jag håller tummarna för att du har henne i ditt näknä snart igen! <3
    Tack Elle, jag hoppas det
  • LedsenMama
    Elle N skrev 2020-07-26 16:51:06 följande:
    Jag uppfattar det hela lite annorlunda än du. Jag uppfattar det inte som att ta lämnade bort hunden, utan att det var kämpigt, och hon kände sig lite överväldigad varpå Hennes Man plötsligt säger att han hittat några som kan tänka sig att testa att ha valpen. TS hade inte aktivt gått ut och sökt upp detta själv, och så fort valpen är borta så ångrar hon att hon gått med på denna test-placering.

    Jag tycker inte att det är samma sak.
    Jaap så var det exakt!
  • Alessia
    lostandfound skrev 2020-07-26 15:47:21 följande:
    Som hundägare måste jag självfallet avråda någon som uppenbarligen inte ska ha hund från att skaffa hund. Jag skaffade min hund (en oerhört svår och envis ras) tillsammans med mitt ex men vi bröt upp omgående för att han inte förstod att en hund är en levande varelse som kräver hängivenhet och helt plötsligt stod jag där själv med en valp samtidigt som jag studerade 200%. Jag visste sedan tidigare att det krävdes mycket av mig som hundägare och inte minst med denna ras som generellt sett inte rekommenderas som förstagångshund då rasen är så svår. Det var tillfällen jag ville slita av mig håret (och det finns fortfarande de gångerna), men trots att jag var ensam med hunden och trots att jag studerade 200% skulle jag aldrig kunnat lämna bort honom. Jag vrider och vänder istället på mitt liv för att kunna ge honom det han förtjänar. Jag valde exempelvis att studera hemifrån för att kunna ge honom all min tid, jag avstår från internationella resor och reser istället till fjäll där han kan få vara med, jag avstår från mycket i livet för att kunna ge honom det han behöver. Man tänker till innan man skaffar hund och man måste inse att skaffa hund kommer att förändra hela ens liv. Det är inte bara en "rolig sidogrej".

    TS kunde inte hantera pressen och hade då inte ens haft hunden en längre period förrän hon lämnade bort den. Är man redo för hund ger man inte upp bara sådär. Är man redo för hund inser man att den som valp kommer att kissa inne, att det kommer att vara påfrestande och att en hund är en levande varelse som förtjänar 100 procentig hängivenhet och inte är något man lämnar bort när det blir jobbigt. TS är inte mogen för hund med sin nuvarande livssituation och att tro att en valp kan flyttas fram och tillbaka mellan olika hem utan att ta skada är inte bara oansvarigt utan väldigt egoistiskt. Som hundägare blir jag oerhört upprörd.
    Det måste ligga mer bakom denna reaktion hos TS än bara ovana vid hund (första valp osv). De som ger upp så lätt och med så stor ångest och gråtattacker är ofta de som har en skör personlighet och skyhöga krav på sig själva att klara allt intill perfektion. 
  • LedsenMama
    Elle N skrev 2020-07-26 17:08:18 följande:
    Nej, TS skriver "min man hittade ett par med mycket hund erfarenhet och frågade om de kan ta över valpen (INTE SÄLJA HENNE)".

    Hon använder inte ordet omplacering och hon skriver det som att det är mannen som initierat och genomfört detta, utan att beskriva att hon själv varit särskilt involverad i processen, även om inte direkt motsatt sig den då.

    Vidare skriver hon ju att de har valpen på en provvecka. Mannen vill inte gå med på att ta tillbaka valpen förrän provveckan är slut, vilket jag tolkar som att även han ändå är öppen för att valpen kommer tillbaka vid veckans slut. Jag tolkar det även som att det andra paret också är inställda på att det är en provvecka, dvs att om det inte känns rätt för något av paren i slutet av veckan så åker valpen hem igen.

    Valpen har dessutom spenderat Flera veckor hos TS, och knappt En vecka hos det andra paret. Jag skulle säga att valpens trygghet har minst lika bra chans hos TS som hos det nya paret...
    Det stämmer bra det! Paret har en prov vecka men valpen älskar oss mer då vi hon varit hos oss mer. 

    Jag har som sagt gått med min mans förslag om omplacering vilket jag ångrar mycket djupt!
  • LedsenMama
    Alessia skrev 2020-07-26 20:41:03 följande:
    Det måste ligga mer bakom denna reaktion hos TS än bara ovana vid hund (första valp osv). De som ger upp så lätt och med så stor ångest och gråtattacker är ofta de som har en skör personlighet och skyhöga krav på sig själva att klara allt intill perfektion. 

    Ja! Jag tror du har rätt, jag ställer alltid höga krav på mig , jag läste mycket om valp och hur bör man göra första vecka och man ska uppfostra de jag har till och med bokat valpkurs då jag vill ge en bra uppfostran till min valp, det första jag sa till min sambo är att jag vill göra mitt bästa för att inte svika min hund ... istället för att tänka på hur fel jag gör jag borde tänka på de fina bra saker jag har lärt valpen. 


    Jag ångrar så mycket att jag gav henne till paret och vill så hemskt mycket att hon ska tillbaka hem!

  • lostandfound
    LedsenMama skrev 2020-07-26 20:49:04 följande:

    Jag har som sagt gått med min mans förslag om omplacering vilket jag ångrar mycket djupt!


    Du skriver själv att du blev så stressad för att valpen kissade inomhus och att det var så mycket jobb när du redan har barn och fullt upp. Lägg inte ansvaret för omplaceringen på din man. Du var precis lika delaktig. Och det är okej. Det är okej att inte palla trycket. I min mening borde du dock ha testat på att vara dagmatte innan du skaffade hund just för att få dig en realistisk inblick i vad det innebär att äga hund, men nu är det som det är. Ni omplacerade valpen. Se nu till att låta valpen vara där den är så att den inte skall behöva installera sig på nytt för fjärde gången. Det är inte schysst. Det är okej att göra misstag (omplaceringen) men gör det inte igen utan låt valpen få vara i sitt nya hem.
  • Liindsi
    LedsenMama skrev 2020-07-26 20:54:42 följande:

    Ja! Jag tror du har rätt, jag ställer alltid höga krav på mig , jag läste mycket om valp och hur bör man göra första vecka och man ska uppfostra de jag har till och med bokat valpkurs då jag vill ge en bra uppfostran till min valp, det första jag sa till min sambo är att jag vill göra mitt bästa för att inte svika min hund ... istället för att tänka på hur fel jag gör jag borde tänka på de fina bra saker jag har lärt valpen. 

    Jag ångrar så mycket att jag gav henne till paret och vill så hemskt mycket att hon ska tillbaka hem!


    För att det ska bli bra med en hund i hemmet krävs att båda parter är överens. Din man verkar inte känna att det fungerade. Det är mycket mycket jobb de två första åren iaf. Upp till 1 1/2 kan det vara så frustrerande, stressigt och pusslande. Mitt råd är att låta valpen få sitt forever hem där den är nu och sedan i framtiden, när ni landat lite i det liv ni lever kan ta över en äldre omplacering där mycket av grunderna är lagda och det är mindre jobb (om ni är nogranna med vilken hund ni tar över dvs ingen problem hund).
Svar på tråden ÅNGEST över valp omplacering!