Behålla eller inte?

Baserat på det du beskriver och framförallt att du säger att det är mer på minussidan än plussidan så hade jag inte behållit.

Visst kan man alltid ångra sig, men man ska aldrig behålla ett barn för att man är rädd för att göra abort. Man ska behålla om man verkligen känner att man vill ha barn och att man klarar av det, inte bara för att man vill slippa göra abort.

När man läser det du skriver så känns det som att det bästa är att göra abort. Helt klart. Jag har själv gjort en abort och jag tvekade lite till och från, men sedan bestämde jag mig för att det inte var länge för ett barn just då och då blev det abort. Ångrar inte beslutet idag. Jag skaffade barn lite senare istället och det kändes mycket bättre för min del.

Håller med att minussidan är större just nu. Dock så är det förmodligen sista chansen eftersom jag är så gammal. Kommer nog inte fler chanser. Jag verkligen längtade efter ett till barn för inte så länge sen. Så när jag nu blir gravid men inte känner att det är läge för det ändå så känner jag att jag blir osäker.

Precis och om minussidan är större än plussidan så hade jag gjort abort. Det ska liksom kännas mer bra än dåligt att behålla ett barn. Ja, det är nog säkerligen sista chansen nu, men du får tänka att ni har ju redan barn och ni har planerat andra saker som ni vill göra i livet nu. Man kan alltid ångra sig, men jag tycker inte att du ska behålla barnet bara för att det var vad ni ville förut. Nu känner ni ju på ett annat sätt och det är det man får agera efter.

Vilken vecka är du i nu? Du kan ju ta ett tag till och fundera ordentligt, men vänta inte för länge bara.

Är i vecka 4+6 just nu. Ska fundera men som sagt som du säger så kan jag inte göra det för länge. Här även funderat på att min 7 åring nog skulle älska att få ett syskon. Men samtidigt kan jag inte behålla bara för den anledningen.

Nä, du ska ju behålla om ni verkligen vill ha ett barn till och känner att ni orkar med det. Som sagt, jag tycker att om det är mer på minussidan än plussidan så hade jag gjort abort. Det ska kännas mer bra än dåligt att behålla. Jag kan bara säga vad jag tycker och hur jag hade gjort.

Jag gjorde abort i vecka 5+5. Kändes lättast för mig om det skulle ske i så tidigt skede som möjligt. Kanske du kan ta typ en vecka till och fundera ordentligt, sedan bestämma om ni ska ringa och boka en tid för abort eller ej.

Jag ringde abortkliniken igår och de kommer ringa upp mig imorgon fm. Om jag känner att jag tänkt klart då får vi se. Har även en tid den 1 juni hos barnmorskan som jag bokade först när jag inte hunnit fundera så mycket. ????

Behåll. Tror att du kommer ångra det och må dåligt om du gör abort eftersom du älskar barn och har längtat förut.

Du får det att låta enkelt. Självklart så älskar jag barn. Men var redo att gå vidare i mitt liv och göra annat. Det blir också en sorg att se det man sett fram emot läggs på is. Men det är just att jag ska ångra mig som är min rädsla.

För mig låter det som att du innerst inne vet vad du vill. Tidigare ville du ha fler barn, men nu vill du inte det. Och det är ju så livet är. Det är inget konstigare än att man vid en tidpunkt inte vill ha barn, och sen vill man det något eller några år senare. Så var det för mig. Jag blev gravid innan jag ville bli mamma, och gjorde då abort. Det var helt rätt beslut känner jag nu 12 år senare. Några år efter aborten var jag redo för barn och när jag blev gravid igen kändes det på ett helt annat sätt än då jag blev oplanerat gravid. Det hade säkert löst sig om jag hade valt att behålla barnet första gången jag blev gravid, men omständigheterna blev bättre när jag själv fick bestämma.

Jag fick nyligen ett sista, mycket önskat och planerat barn. Jag är 37 år. Det är jättehärligt, men samtidigt är det mycket jobb med bebisen och de andra barnen. Det finns ingen tid för mig och mannen själva, ingen möjlighet till träning, restaurangbesök, bio, spontanitet eller hobbies. Noll egentid. Vi somnar med barnen vid nattning och vaknar när de vaknar på morgonen. Man längtar mest efter sömn och tystnad ;)

Om man längtar starkt efter vuxenliv så är en bebis inte den bästa idén kanske. Vårt näst yngsta barn är tre år och även hon sinkar vuxenlivet fortfarande. Så det tar några år innan man kan njuta av att vara vuxen igen efter att man får ett barn, och det vet du ju. Några vänner har fått barn samtidigt som oss nu, men många andra vänner har börjat komma ur småbarnslivet lite grann och det blir lite besvärligt i umgänget där när vi är i så olika faser. Vi springer runt efter småbarn och vaggar bebis medan de sitter lugnt och dricker vin och pratar med varandra.

Ge dig själv två veckor att fundera? Det är ingen brådska med tanke på att du är så tidigt ute än. Hoppas att du kan komma till en bra lösning! Bestämmer du dig för att behålla så kommer du nog snart att glömma det negativa, det brukar ju bli så :)

Du har nog rätt att innerst inne vet jag vad jag vill. Att jag inte vill ha fler nu. Men jag blir inte klok på mig själv när jag längtat först och sen svänger och vill börja leva ett annat slags liv där jag kan börja rå om mig själv. Sen tvekar jag eftersom jag vet att det förmodligen inte kommer fler chanser efter denna. Sen tänker jag att eftersom jag svängt i frågan en gång så kanske jag gör det igen men då är det försent.

Bokat tid för abort den 20 maj. Men tvekar fortfarande. ????

Pratat med min man och hans enda oro ligger i att om vi skulle behålla så är vi väldigt gamla. Även om han själv inte är så sugen på att börja om från början. Han fyller 50 nästa år. Han menar på att barnet riskerar att bli föräldralös vid tidig ålder. Man vet ju aldrig hur länge man är frisk och lever. Men han är redo att stötta mig genom allt om jag vill behålla.

Bokat tid för abort den 20 maj. Men tvekar fortfarande. ????

Pratat med min man och hans enda oro ligger i att om vi skulle behålla så är vi väldigt gamla. Även om han själv inte är så sugen på att börja om från början. Han fyller 50 nästa år. Han menar på att barnet riskerar att bli föräldralös vid tidig ålder. Man vet ju aldrig hur länge man är frisk och lever. Men han är redo att stötta mig genom allt om jag vill behålla.

Bokat tid för abort den 20 maj. Men tvekar fortfarande. ????

Pratat med min man och hans enda oro ligger i att om vi skulle behålla så är vi väldigt gamla. Även om han själv inte är så sugen på att börja om från början. Han fyller 50 nästa år. Han menar på att barnet riskerar att bli föräldralös vid tidig ålder. Man vet ju aldrig hur länge man är frisk och lever. Men han är redo att stötta mig genom allt om jag vill behålla.

Oj det blev många inlägg samtidigt.

Undrar hur det gick? Är i samma situation som dig och inte heller sugen på att börja om. Nyfiken på hur du gjorde tillslut.