Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

Aerosol är små partiklar som är finfördelade i en gas, till exempel luft. Partiklarna kan vara fasta eller flytande. Aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma och luftföroreningar. Både de droppar med smittämnen som kan ge droppsmitta och de som kan bära smittämnen vid luftburen smitta, kan ingå i det som definieras som en aerosol. Även finfördelade dammkorn och hudflagor som bär smittämnen kan ingå i en aerosol. Övre gräns för partikelstorlekar som kan förekomma i aerosoler är ungefär 0,1 mm. 

De droppar som transporterar smittämnen vid luftburen smitta är mindre än vid droppsmitta och kan bli kvar längre i luften. Sådana droppar kan uppstå när smittbärande personer andas ut eller när de droppar som uppstått när någon hostat eller nyst har torkat in till mindre volym. Finns det tillräckligt många små droppar i luften kan den som andas in dem bli smittad. Detta kallas att smittan är luftburen. Risk för luftburen smitta finns fram­för allt inomhus där det är låg luftomsättning. Utomhus blåser dropparna med smittämnen lätt bort eller späds ut. Exempel på smittämnen som kan spridas via luftburen smitta är mässlingvirus, influensavirus och tuberkulosbakterier.

Varje dygn avger vi människor stora mängder mycket små hudpartiklar. Många av dessa bär på bakterier. Partiklarna blir lätt luftburna, och man kan andas in dem. Hudpartiklar från patienter med sår eller hudinfektioner kan innehålla bakterier och orsaka infektion eller bärarskap av bakterier i näshålan, om man andas in partiklarna. Partiklarna kan också hamna på ytor, och smittämnen kan då spridas vidare genom kontaktsmitta. Exempel på bakterier som kan spridas på detta sätt är grupp A-streptokocker (GAS) och antibiotikaresistenta bakterier som MRSA.

En del mikroorganismer har god förmåga att överleva i torra miljöer och kan smitta när man andas in damm. Exempel på det är Puumalavirus som ger sorkfeber och bakterien Francisella tularensis som ger harpest. Båda dessa smittämnen kan förekomma i damm som förorenats av urin eller avföring från gnagare. Ett annat smittämne som sprids med damm via luften är Chlamydophila psittaci som kan finnas i fåglars avföring och ger upphov till papegojsjuka (ornitos) hos människor.

Aerosol är små partiklar som är finfördelade i en gas, till exempel luft. Partiklarna kan vara fasta eller flytande. Aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma och luftföroreningar. Både de droppar med smittämnen som kan ge droppsmitta och de som kan bära smittämnen vid luftburen smitta, kan ingå i det som definieras som en aerosol. Även finfördelade dammkorn och hudflagor som bär smittämnen kan ingå i en aerosol. Övre gräns för partikelstorlekar som kan förekomma i aerosoler är ungefär 0,1 mm. 

De droppar som transporterar smittämnen vid luftburen smitta är mindre än vid droppsmitta och kan bli kvar längre i luften. Sådana droppar kan uppstå när smittbärande personer andas ut eller när de droppar som uppstått när någon hostat eller nyst har torkat in till mindre volym. Finns det tillräckligt många små droppar i luften kan den som andas in dem bli smittad. Detta kallas att smittan är luftburen. Risk för luftburen smitta finns fram­för allt inomhus där det är låg luftomsättning. Utomhus blåser dropparna med smittämnen lätt bort eller späds ut. Exempel på smittämnen som kan spridas via luftburen smitta är mässlingvirus, influensavirus och tuberkulosbakterier.