• ElinDF

    Vi vill helt olika saker. Gå vidare?

    Jag har levt med min kille i snart 7år. Han är fantastisk och gör mig lugn och trygg. Får mig att känna mig älskad! Han är verkligen någon som jag vill dela mitt liv med!

    Men. I alla år har vi stött på problem, speciellt att vi är missnöjda med vårat sexliv. Vi får inte riktigt till det. Jag är den som avstår och smiter undan, ?orkar inte? och han blir besviken att det inte händer. Jag har verkligen velat lösa det här problemet då jag vet att jag kan vara kåt och härlig. Så jag slutade med mina p-piller då jag hört att det kunder sätta igång pirret. I och med det så blev jag gravid, vilket jag inte va beredd på, fick panik och vi valde att ta bort det. Det va skit jobbigt!! Och inte nog med det så misslyckades första aborten och jag fick göra en skrapning..

    Efter detta så väcktes moderskänslor jag tidigare aldrig känt och har börjat tänka mycket på barn. Samtidigt som jag tänkt att det kan va bra med giftemål och hus innan. Jag har tagit upp detta med min sambo. Tyvärr har jag fått motstånd då han inte alls är på samma bana och känner att han tycker det är bra som det är och vill bara träna och resa. Jag börjar mer känna att vi levt så länge tillsammans och för min del vill jag ta nästa steg för att bygga relationen som just nu känns som om det bara står och trampar... Jag blir uttråkad och känns som vi går åt två olika håll.

    Sexet är sådär, händer ibland, men skulle inte säga att det är wow. Ibland är det mer nice att vara med mig själv. Jag skulle accepterat läget om jag kände att vi var på samma plan. Har till och med börja tänka att vi kanske ska öppna våran relation och låta varandra utforska sexet på annat håll. För att känna att vi iaf försöker växa någonstans, men det kanske bara blir tvärt om? Att vi istället växer ifrån varandra? Någon med erfarenhet?

    Eller är det dags att gå vidare för att hitta någon som vill samma sak som mig? Eller kräver jag för mycket?

    Tack till er som tagit er tid att läsa!

  • Svar på tråden Vi vill helt olika saker. Gå vidare?
  • ElinDF
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2020-04-05 21:21:57 följande:

    Jag tänker så här: visst, du kan sitta och vänta på att han blir redo. Men det kan ta många år, eller inte hända alls, och då sitter du där med stor sorg över ett bortkastat liv. Så hur många år till vill du kasta bort..?

    Man kan faktiskt göra slut fast man inte är otroligt osams, att man har olika mål i livet är en väldigt god orsak. Ditt liv ska inte stå på paus medan du väntar på att han kanske, eventuellt, någon gång i framtiden, möjligen vill samma saker som du. Förstår du?


    Vad han sagt så vill han ju satsa på familj och inte allt för sent i livet. Men allt ändras för honom ju närmare vi kommer ?den tiden?. Förut sa han att han ville ha barn när han va 27, idag är han 28 och är inte redo. Så frågan är om han någonsin kommer det även om jag vet att han vill ha barn och familj med mig en dag.

    Det kommer ta sin tid och jag kommer få vänta. Och bli själv kommer också göra att tiden kommer gå och det är inte säkert att jag kommer skaffa barn med någon annan på ett tag då heller. Kluven.
  • ElinDF
    QueenInTheDark skrev 2020-04-05 21:46:03 följande:

    Skriv bra saker med att stanna dåliga saker med att gå

    Bra saker med att gå dåliga med att stanna.

    Du ser själv sen var du hamnar


    Ja jag går göra det och se vart jag står efter det!
  • Anonym (Andreas)
    ElinDF skrev 2020-04-05 21:56:40 följande:

    Vad han sagt så vill han ju satsa på familj och inte allt för sent i livet. Men allt ändras för honom ju närmare vi kommer ?den tiden?. Förut sa han att han ville ha barn när han va 27, idag är han 28 och är inte redo. Så frågan är om han någonsin kommer det även om jag vet att han vill ha barn och familj med mig en dag.

    Det kommer ta sin tid och jag kommer få vänta. Och bli själv kommer också göra att tiden kommer gå och det är inte säkert att jag kommer skaffa barn med någon annan på ett tag då heller. Kluven.


    Fast det är stor skillnad på att frivilligt vänta med barn än att tvingas vänta på barn.

    Att någon säger att han vill ha barn nån gång i framtiden men just nu inte är redo är ju egentligen bara ett finare sätt att slippa säga nej... Han slipper tjat genom att hänvisa till framtiden. Och han kan när som helst förhala tiden genom att säga att han inte är redo än..men snart... Och åren går..

    Träffar du någon som faktiskt vill ha barn just precis nu så är ju chansen stor att du också vill ha det och inte vill vänta.
  • P30

    Fast - att sex inte klaffar? Det klaffar väl, men att du inte är så kåt?


    Den viktigare frågan är ju då - kommer du vara mer kåt med någon annan efter femton år tillsammans eller finns det något sätt att lösa det där?


    Kan ni prata om att du vill ha barn - göra en plan - säg att ni tränar och reser i tre år och sedan är det dags att försöka få barn?


    Sen finns det ju fler sätt att skydda sig än piller. Om det påverkar dig så mycket får ni ju använda ett annat sätt. Tex hormonspiral?


    Att ha sex med andra är nice - en del tror att det måste innebära att relationen tar slut. Så är det ju förstås inte, men en öppen relation kräver extremt mycket mer dialog och ärlighet mellan er - och en del tuffa frågor - hur ofta ska ni träffa andra, förmodligen att ni inte ligger med personer ni båda känner/känner till, förmodligen att det krävs skydd, kanske hur ofta och många gånger och hundra andra saker. Många av de är lättare innan någon av er har hittat någon som är JÄKLIGT nice att ligga med. Om den andre då inte har någon blir det inte speciellt bra.


    Men att bota skillnad i sexlust med att en ska ha dåligt samvete och den andre gå runt och längta efter något annat är inte en bra idé. Det skapar inte lyckliga människor...


    Läs om vem jag är och vad jag gör...
  • QueenInTheDark

    Tänkte på de.

    Skaffa barn själv?

    Åk till Danmark och inseminera?

    Då är det ditt barn och du har inte varit otrogen


    Alltid pratglad. Svarar på allt i inkorgen!
  • QueenInTheDark

    Sverige inseminerar MEN tror de är singel tjejer.

    Kolla upp de


    Alltid pratglad. Svarar på allt i inkorgen!
  • Anonym (Kvinna 39)
    ElinDF skrev 2020-04-05 21:56:40 följande:
    Vad han sagt så vill han ju satsa på familj och inte allt för sent i livet. Men allt ändras för honom ju närmare vi kommer ?den tiden?. Förut sa han att han ville ha barn när han va 27, idag är han 28 och är inte redo. Så frågan är om han någonsin kommer det även om jag vet att han vill ha barn och familj med mig en dag.

    Det kommer ta sin tid och jag kommer få vänta. Och bli själv kommer också göra att tiden kommer gå och det är inte säkert att jag kommer skaffa barn med någon annan på ett tag då heller. Kluven.
    Det finns inget som heter "redo" när det kommer till att skaffa barn, på riktigt. Har man en ordnad livssituation och en trygg relation där man varit tillsammans ett längre tag och verkligen känner varandra finns inte mycket att tveka på.

    Han drar benen efter sig, orsak oklar, men vill du verkligen vänta...? Jag vill ge dig ett perspektiv, svårt att föreställa sig men iaf en tanke: varje år ni väntar nu är ett år mindre som du får med dina barn sedan på äldre dagar. När den dagen kommer lär du/ni ångra er om ni väntade i onödan. 
  • ElinDF
    Anonym (Andreas) skrev 2020-04-05 22:44:14 följande:

    Fast det är stor skillnad på att frivilligt vänta med barn än att tvingas vänta på barn.

    Att någon säger att han vill ha barn nån gång i framtiden men just nu inte är redo är ju egentligen bara ett finare sätt att slippa säga nej... Han slipper tjat genom att hänvisa till framtiden. Och han kan när som helst förhala tiden genom att säga att han inte är redo än..men snart... Och åren går..

    Träffar du någon som faktiskt vill ha barn just precis nu så är ju chansen stor att du också vill ha det och inte vill vänta.


    Förstår va du menar och ska försöka tänka lite på det, även om han sagt att han inte vill vänta för länge och blir en ?gamal pappa?..
  • ElinDF
    P30 skrev 2020-04-05 22:57:44 följande:

    Fast - att sex inte klaffar? Det klaffar väl, men att du inte är så kåt?

    Den viktigare frågan är ju då - kommer du vara mer kåt med någon annan efter femton år tillsammans eller finns det något sätt att lösa det där?

    Kan ni prata om att du vill ha barn - göra en plan - säg att ni tränar och reser i tre år och sedan är det dags att försöka få barn?

    Sen finns det ju fler sätt att skydda sig än piller. Om det påverkar dig så mycket får ni ju använda ett annat sätt. Tex hormonspiral?

    Att ha sex med andra är nice - en del tror att det måste innebära att relationen tar slut. Så är det ju förstås inte, men en öppen relation kräver extremt mycket mer dialog och ärlighet mellan er - och en del tuffa frågor - hur ofta ska ni träffa andra, förmodligen att ni inte ligger med personer ni båda känner/känner till, förmodligen att det krävs skydd, kanske hur ofta och många gånger och hundra andra saker. Många av de är lättare innan någon av er har hittat någon som är JÄKLIGT nice att ligga med. Om den andre då inte har någon blir det inte speciellt bra.

    Men att bota skillnad i sexlust med att en ska ha dåligt samvete och den andre gå runt och längta efter något annat är inte en bra idé. Det skapar inte lyckliga människor...


    Jag vet ju inte hur jag kommer vara i en annan relation när det kommer till sex, kanske lika, kanske något helt annat. Vi har pratat om det flera gånger och försökt komma på lösningar, men hamnar alltid i det här spåret.

    Just nu har vi bara kondom då jag inte vill ta nått för tillfället.

    Vi har rest i 7 år, varit i ca.15 länder. Älskar att resa och se världen, men börjar bli trött på hans jagandet av att se mer och mer..

    Fattar din poäng och kanske inte det smartaste för oss då. Vill bara finna nått annat som kanske kan lösa problemet
  • ElinDF
    QueenInTheDark skrev 2020-04-06 06:44:41 följande:

    Tänkte på de.

    Skaffa barn själv?

    Åk till Danmark och inseminera?

    Då är det ditt barn och du har inte varit otrogen


    Skulle inte kunna skaffa barn själv, vill gärna ha en pappa till mitt barn. Och tror inte min kille skulle uppskatta det då det kommer påverka vårt förhållande oavsett om vi skaffar barn tillsammans eller om jag gör det själv, gör ingen större skillnad när vi lever ihop.
  • ElinDF
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2020-04-07 16:09:58 följande:

    Det finns inget som heter "redo" när det kommer till att skaffa barn, på riktigt. Har man en ordnad livssituation och en trygg relation där man varit tillsammans ett längre tag och verkligen känner varandra finns inte mycket att tveka på.

    Han drar benen efter sig, orsak oklar, men vill du verkligen vänta...? Jag vill ge dig ett perspektiv, svårt att föreställa sig men iaf en tanke: varje år ni väntar nu är ett år mindre som du får med dina barn sedan på äldre dagar. När den dagen kommer lär du/ni ångra er om ni väntade i onödan. 


    Vi har verkligen inget som hindrat oss, och det ända som skulle va ?jobbigt? är att vi bor i en tvåa och inte har nått rum för barnet, men det behöver den ju inte dom första åren..

    Tror han bara är rädd för omställningen och va han inte kommer kunna göra, ?bara dra iväg på en resa? osv..
  • Anonym (Andreas)
    ElinDF skrev 2020-04-07 20:28:53 följande:

    Förstår va du menar och ska försöka tänka lite på det, även om han sagt att han inte vill vänta för länge och blir en ?gamal pappa?..


    Ja och risken är att ganska stor att han faktiskt en dag hux flux tycker att han blivit för gammal och så står du där med lång näsa....

    Varför är hans velande viktigare än dina egna känslor?
  • Mimosa86

    Verkar som du är redo att kompromissa för att relationen ska bli bra, så mycket att du är redo att splittra er intimitet när det gäller sex.

    Fundering, vad blir hans uppoffring då för relationen? Vad är han beredd att kompromissa om för att få det att funka?

    För du har andra livsmål än han. Ett jäkla problem som också borde vara ett stort problem få även för honom! Den han älskar vill något annat, han borde ha svårt att sova bara av den vetskapen.

    Jag hade satt en deadline. Att år XXXX då börjar vi försöka skaffa barn, annats måste jag gå vidare i livet. Att inte få något besked och tvingas vänta på någon som kanske aldrig blir redo medans den egen fertilitet tynar- tortyr ju

  • ElinDF
    Anonym (Andreas) skrev 2020-04-07 20:56:57 följande:

    Ja och risken är att ganska stor att han faktiskt en dag hux flux tycker att han blivit för gammal och så står du där med lång näsa....

    Varför är hans velande viktigare än dina egna känslor?


    Jag får känslan av att han inte kommer leva utan barn, då han älskar barn. Dock kanske han väntar för att det inte känns rätt med mig, även om han sagt och intygade mig som sent i förra veckan att vi kommer skaffa barn.

    För att han är en viktig person i mitt liv, men har nu börjat ifråga sätta om vi kanske går åt två olika håll(uppenbarligen).
  • ElinDF
    Mimosa86 skrev 2020-04-07 21:03:24 följande:

    Verkar som du är redo att kompromissa för att relationen ska bli bra, så mycket att du är redo att splittra er intimitet när det gäller sex.

    Fundering, vad blir hans uppoffring då för relationen? Vad är han beredd att kompromissa om för att få det att funka?

    För du har andra livsmål än han. Ett jäkla problem som också borde vara ett stort problem få även för honom! Den han älskar vill något annat, han borde ha svårt att sova bara av den vetskapen.

    Jag hade satt en deadline. Att år XXXX då börjar vi försöka skaffa barn, annats måste jag gå vidare i livet. Att inte få något besked och tvingas vänta på någon som kanske aldrig blir redo medans den egen fertilitet tynar- tortyr ju


    Helt ärligt så har jag inget bra svar på det och tror inte han fundera så mycket på det heller. Får bli att kanske sätta sig ner igen och prata om det här. Och kanske göra som du säger, sätta ett år då vi börjar försöka. Kanske kommer göra mig lite lugnare..
  • Anonym (Andreas)
    ElinDF skrev 2020-04-07 21:05:29 följande:

    Jag får känslan av att han inte kommer leva utan barn, då han älskar barn. Dock kanske han väntar för att det inte känns rätt med mig, även om han sagt och intygade mig som sent i förra veckan att vi kommer skaffa barn.

    För att han är en viktig person i mitt liv, men har nu börjat ifråga sätta om vi kanske går åt två olika håll(uppenbarligen).


    Men du måste ju också visa honom att du och din vilja är precis lika viktig. Om du inte prioriterar dig själv kommer han inte ta dig på allvar och kanske är det just det som gör han är tveksam om barn. Han förväntar sig tydliga svar och tydlig vilja även från dig.

    Vad är viktigast för dig och hur vill du ha det? Säg det och stå för att du tycker så.
  • Anonym (Kvinna 39)
    ElinDF skrev 2020-04-07 20:44:04 följande:
    Vi har verkligen inget som hindrat oss, och det ända som skulle va ?jobbigt? är att vi bor i en tvåa och inte har nått rum för barnet, men det behöver den ju inte dom första åren..

    Tror han bara är rädd för omställningen och va han inte kommer kunna göra, ?bara dra iväg på en resa? osv..
    Det kan vara lite skrämmande för honom att tänka sig en familj, men just den biten blir inte särskilt mycket bättre innan man faktiskt står där med en bebis i famnen.

    Många familjer är trångbodda och som sagt, eget rum är inte prio i början. Skulle det då vara så att barnet ska ha eget rum till slut så kanske ni får göra om hemma så att ni vuxna bor i vardagsrummet medan ni fortsätter söka ny lgh.

    Klart det blir en omställning! Men lite får man ju offra ett par år medan bebisen är för liten för vissa saker. Man kanske inte kan vara lika spontan, gå på restaurang eller åka på resor hur som helst, men ett barn är ju värt det, och blir dessutom äldre så man kan ta med det sedan. Allt har en lösning. 
Svar på tråden Vi vill helt olika saker. Gå vidare?