Anonym (Sean) skrev 2020-03-10 18:53:54 följande:
Om du sedan tidigare vet att det är din mans brist på att ta ansvar som orsakade dina problem, varför skrev du då som du gjorde i inlägg 266;
´Jag kunde inte för mitt liv ens tänka mig att en kvinna skulle bete sig så mot en annan kvinna. Jag tog för givet att man inte orsakar onödig stress för en kvinna som väntar sitt första barn.
Men det är också något att påpeka. Att en kvinna som väntar sitt första barn ska bli respekterad som den förstagångsföderska hon är. För det är inte heller givet hos omgivningen.´
Det är ju inte omgivningen (i det här fallet hans ex och deras barn), utan partnern som skall se till att förstagångsföräldern får det lugn hon behöver. Hans ex och hennes handlingar är också hans ansvar att hantera så att det inte drabbar den nya partnern.
Sedan är det klart att det också beror på vad det handlar om. Skulle du tex ha begärt att hans barn inte skulle ha normalt umgänge med sin pappa pga att du var förstagångsförälder och ville ha hans fulla uppmärksamhet så är det ju int konstigt om han inte kunde tillgodose de önskemålen eftersom han ju har skyldigheter gentemot alla sina barn. Men det är bara ett teoretiskt exempel, jag känner ju inte till hur situationen var.
Tråkigt att höra att han fortfarande brister i sitt ansvar som din partner. Det du kan göra ärju bara att bestämma dig för hur mycket skit du är villig att ta från honom. Du har rätt att få respekt och stöd av din partner och hur mycket brist i den varan du är villig att acceptera vet bara du.
Det är ju likväl så att hade hans ex inte betett sig som hon gjorde så hade ju inte han haft det problemet att hantera, han heller. Ingen av oss kunde veta att hon skulle bete sig som hon gjorde och var alltså inget någon av oss kunde förutse. Jag har ju inte precis levt i en bubbla där jag bara har kunnat luta mig tillbaka på att min sambo hanterar alla problem så att jag inte ens har behövt lägga märke till vad som pågick, jag har ju påverkats av hur hon betedde sig, oavsett vems ansvar det var att hantera det.
Jag håller med om att det är han som ska se till att jag får den lugn och ro som jag behöver men han har inte heller hur mycket makt som helst att se till att hon inte beter sig illa, även fast han ska hantera det. Han kan inte hålla en pistol mot hennes huvud och se till att hon sköter sig. Det vet alla som har haft problem med samarbete med den andra föräldern. I det här fallet har deras samarbete sett bra ut men hon valde att strula just när jag var gravid. Och intressant nog sammanföll det med något som liknade en maktdemonstration. Oavsett vem du tycker att jag ska hålla ansvarig, och där jag håller med dig om att min sambo är ansvarig, så är det ett intressant fenomen att studera att exet verkade få ett behov av att demonstrera makt precis när jag var nära en förlossning.
Det här med att bestämma sig för hur mycket skit man ska ta, som med alla konflikter man har i en relation så går det upp och ned. Ibland lyckas jag sätta ned foten, ibland inte. Ibland lyssnar han på vad jag säger, ibland inte. Ibland förstår han, ibland inte. Ja, jag har rätt att få respekt och stöd ifrån min partner men bara för att jag har rätt till det innebär det inte alltid att jag lyckas bli hörd. Men det har ju helt klart underlättat att jag har lärt mig mer om styvfamiljsproblematiken för att kunna sätta ned foten och för att kunna ställa krav.
