• Anonym (Hur ska jag göra?)

    Min barn söker kontakt?

    Hej!

    Jag har två barn, två tjejer, för drygt 3 år sedan hade vi en vårdnadstvist. en djävligt lång och svår en.
    Hur som helst, så blev domslutet vv helg umgänge, men mitt ex bromsa allt, hon fick soc på sin sida, den äldre dottern nu 13 år snart, fick problem i skolan, på grund av vårdnadstvisten, lärare, kurator prata om henne till soc, dom stoppa umgänget, (Som nu var andra vändan med soc)  första vändan inga problem? Jag god tog uppehållet med barnen,(dottern mådde verkligen dåligt av vårdnadstvisten)  men tog det hårt, jag flytta från Umeå, ett år efter ringer den äldre dottern upp mig, vi pratar, den äldre dottern säger,,, jag trodde inte det skulle bli så här? jag förklara att det var hennes vilja, så hade hon berättat till skolans kurator och till soc, hon berätta att hon brukar be vänner åka förbi huset jag bodde i med dom, (hade barnen då halvtid,) att hon saknar vännerna där,hon saknar huset,,, osv. men att det blev så här?

    Den yngre dottern har sagt rakt ut, jag vill vara med pappa!!! varav mamman behandlade henne särskilt , som att vara lite otrevlig mot henne, hon var bara 6 år drygt då. kunde inte föra sin talan, på grund av det så stoppade ex umgänget för mig och henne, med orden det  skadar den äldre dottern, hon blev lessen när den yngre åkte till mig, soc höll som vanligt med mitt ex, dom stoppa allt umgänge. varav jag flytta.

    Jag brukar inte svara på dolda nummer som ringer.

    Det började för någon månad sedan, mestadels på kvällen, sent kl 22-22;30 , har inga vänner som ringer med dolt nummer, nu för någon dag sedan ringde det igen, men nu med öppet nummer, samma tid, svarar och den som ringde la på !
    kort där efter får jag ett sms, det är min dotter som ringt,  det mest förvånande är att hon svarar inte när jag provar ringa upp, men sms hon skriver är...

    Hjälp min mamma gör illa mig och tvingar hit min morbror när jag mår dåligt och gör mig deprimerad 

    Min mamma har försökt få kontakt med barnen i sommar, men mitt ex svarar inte, så hon skickar sms om hon får träffa tjejerna,  först skriver hon att dom inte är hemma, en annan gång kanske,,, min mamma skickar igen efter någon vecka om det passar nu?  får tillsvar att den äldre dottern är i tonåring revolt , kanske en annan gång,,,, min mamma bor inte i samma stad som barnen.

    Domaren tyckte vi skulle dela på barnen (när vi hade vårdnadstvist) men det tyckte inte soc, mitt ex är själv kurator... kändes som dom tog hennes parti när vi var dit andra vändan,

    Jag var själv företagare och har gott ställt, jobbar aldrig över och har inget konstigt bakom, som droger eller något, när jag flytta sa jag upp mina anställda och flytta, tog först anställning till swedish space corporation i kiruna, där min mor bor, men trivdes inte i Kiruna, sa upp mig, flytta till Tromsö, jobbar där nu.
    Nästan alltid omtyckt och har ett bra sätt,

    SSC blev min högre chef förbannad över att jag sa upp mig,  ( jag begärt pengar för min grupp, jag fick pengar till att göra något gemensamt med dom, pengarna bad jag om efter bara tre veckor som nyanställd , min personal mådde inte bra,,, vi missa första eventet vi skulle göra, jag fråga om jag fick forspaddla med dom istället, chefen bad och få återkomma, pengarna drogs in, nu skulle en större grupp göra samma som vi, sluta med att 4 sa upp sig, då gjorde jag det samma, ) jag hatar nu för tiden förtryck och diskriminering upp ifrån. Jag har med mina tidigare anställda som referenser när jag sökte jobben. dom är ärliga och berättar sanningen,, även tidigare kunder. jag vet att jag är rättvis och snäll.

    Men jag kan locka gallfeber hos vissa, som soc till exempel, där satt chefen med efter några möten, till resterande möten, som min chef på ssc, jag fick använda andra chefer som referens till Norge, dom gillade mig, jag gilla dom, men min chef? ja jag vet inte, 

    Dom jag hade under mig tyckte det var synd jag sluta, Äntligen en som vågar säga ifrån sa dom))) Övriga grupper inom ssc boka in mig på möten fast jag skulle sluta, dom fråga om jag verkligen skulle sluta?,, även dom gick jag bra ihop med,,,,Norge anställde mig först som provanställd i 6 mån, men efter en månad drygt skrev dom om anställningen till fast, samt fråga om det inte finns fler som mig, om jag känner några som är som mig jag kan locka över till Norge.

    Efter soc undrar jag om jag har något fel? vad är fel på mig när jag tappar umgänget med mina barn? vågar jag ta en ny kamp om barnen?

    Så min fråga är hur ska jag göra?
    Ska jag hjälpa min döttrar? jag förstår sms inte bara kom ur tomma intet?
    Jag förstår att dom saknar sin pappa, men är det försent, orkar jag med en vårdnadstvist igen, jag kan bli nerplockad som sist. och visst jag kan flytta hem till Umeå igen om jag och barnen får träffas. dom flesta jag känner bor där, jag har bott där i 23 år.

  • Svar på tråden Min barn söker kontakt?
  • AniieeHär

    Är det någon som kan länka TS gamla trådar?


    If you have a daughter, be her hero. If you have a son, be his role model. If you have a child, be their heroic role model
  • Anonym (Peter)

    Är det slut med den nya kvinnan? Fick hon reda på att du hade barn?

  • Anonym (Hur ska jag göra?)
    Anonym (Peter) skrev 2019-10-10 00:19:55 följande:

    Är det slut med den nya kvinnan? Fick hon reda på att du hade barn?


    Norge är fint, man får ett bra bemötande, som exempel första halvåret har man bara halvskatt på lön,, man kan inte ha dubbelt medborgarskap i Norge som ex med Danmark.
    Juli, dec halvskatt på lön för alla, 100% sjukersättning från första dagen, ingen karens.

    Frun kan tänka sig Umeå, vi har varit där på besök. det är hon som tycker telefon ringningarna bör få ett slut, hun vet hvem som ringer og hvorfor,, men mina barn vet inte vart jag är, vem jag är med eller hur mitt liv nu ser ut. 
  • Anonym (A)
    Anonym (K) skrev 2019-10-09 23:55:37 följande:
    Men ta det lugnt, ni är inte på nivån av vårdnadstvist än. Du bor inte i samma land, inte haft kontakt på flera år.
    +1
  • AniieeHär
    Anonym (!) skrev 2019-10-10 17:00:27 följande:
    Här är en av trådarna. En vidrig tråd där TS får det till att det är dotterns fel att han inte umgås med barnen.

    www.familjeliv.se/forum/thread/78558048-en-pappa-som-valjer-bort-sina-barn
    Tack fö länken. Jag hittade inte någon av de gamla trådarna, men jag minns dem väl. Jag önskar att folk går in och läser så de får en bra bild av vad det är frågan om.
    If you have a daughter, be her hero. If you have a son, be his role model. If you have a child, be their heroic role model
  • Anonym (Hur ska jag göra?)
    AniieeHär skrev 2019-10-10 17:20:20 följande:
    Tack fö länken. Jag hittade inte någon av de gamla trådarna, men jag minns dem väl. Jag önskar att folk går in och läser så de får en bra bild av vad det är frågan om.
    Efter som barnen inte slutar höra av sig till mig, samt ber om hjälp av mig, så det enda rätta jag kan göra är att ta upp det till tvist igen.

    Vad får vi ut av tvisten? verkar vara många som undra?

    Vi alla får en ny början eller ett tydligt avslut, barnen kommer få frågan igen, om dom vill ha med sin pappa i sina liv.
    Anledning till att jag ännu har kvar mitt Svensk nummer är för att jag är företagare, har ännu saker kvar där att antingen avsluta eller fortsätta med.
    Startar jag tvisten nu så är allt klart på ungefär samma tid, både företaget och umgängestvisten.

    Vill inte baren ha kontakt och öppet meddela det via soc eller tingsrätten som dom nu kommer få frågan via, barnen förstår nu vad frågan innebär för våran relation framöver igenom livet.
    Barnen får ett eget val, det dom svarar kommer följa dom resten av livet, dom vet att jag kan hjälpa dom både ekonomiskt och till ett bättre liv, med resor,kläder, bara ta körkort, bil,studier, boende samt det viktigaste, ha en bra relation till sin far,hela sin familj.

    Självklart tycker många det låter hårt, men den relationen man missar under deras uppväxt präglar relationen för resten av livet.
    Som jag sagt tog den här tvisten hårt på mig, nu har tiden gått och jag har lärt mig leva med smärtan och förlusten av barnen,, 

    Efter som att jag nu själv vart med om hur ett barn kan tappa en förälder, så har jag följt och pratat med personen som inte har sin pappa, både kvinnor och män, dom får oftast leva med `"en" berättelse om vad som hänt, varför pappa är borta.
    Mammans syn på varför.

    Det här ska mina barn inte behöva, nu får dom chansen och få veta varför, dom är stora nog och få göra det beslutet själva, som den äldre dottern berättade för mig, varför hon berätta som hon gjorde, hur mamma berätta vad hon skulle berätta för skolans kurator, sist jag pratade med henne minns hon varenda ord hon sagt.
    Nu har hon chansen och räta till det, nu är hon tonåring och nu kommer frågorna, det jag ger henne är svaren. Därför kommer hon minnas det hon säjer resten av sitt liv, både på gott och ont. men valet blir hennes egna.
  • Anonym (!)
    Anonym (Hur ska jag göra?) skrev 2019-10-11 16:35:54 följande:
    Det här ska mina barn inte behöva, nu får dom chansen och få veta varför, dom är stora nog och få göra det beslutet själva, som den äldre dottern berättade för mig, varför hon berätta som hon gjorde, hur mamma berätta vad hon skulle berätta för skolans kurator, sist jag pratade med henne minns hon varenda ord hon sagt.
    Nu har hon chansen och räta till det, nu är hon tonåring och nu kommer frågorna, det jag ger henne är svaren. Därför kommer hon minnas det hon säjer resten av sitt liv, både på gott och ont. men valet blir hennes egna.
    Du har ända sedan hon var 10 år anklagat henne för att vara skyldig till att ni inte ses, i och med att hon sade "nej". Nu skriver du rakt ut att det alltså var mammans ord, och inte dotterns. Kan du nu se att du hade fel från början när du sade att det var dotterns fel att du tog avstånd?

    Även om något av barnen på nytt säger "nej" på frågan om de vill ha kontakt med dig, så skulle en riktig pappa fortsätta kämpa. En bra pappa skulle åtminstone höra av sig med jämna mellanrum, berätta hur viktiga barnen är, skicka presenter när de fyller år, fråga om de vill ha med honom på avslutningar osv. Fortsätta med detta, tills de är vuxna, oavsett vad barnen svarar.

    En 13-åring är inte gammal. Hon kan fortfarande påverkas av sin mamma, och svara det hon "tvingas" till. Säger hon "nej" kan hon trots det vilja att du hör av dig och visar att hon är viktig. Eller, kommer du fortsätta skylla på barnen?
  • Anonym (Hur ska jag göra?)
    Anonym (!) skrev 2019-10-11 18:05:15 följande:
    Du har ända sedan hon var 10 år anklagat henne för att vara skyldig till att ni inte ses, i och med att hon sade "nej". Nu skriver du rakt ut att det alltså var mammans ord, och inte dotterns. Kan du nu se att du hade fel från början när du sade att det var dotterns fel att du tog avstånd?

    Även om något av barnen på nytt säger "nej" på frågan om de vill ha kontakt med dig, så skulle en riktig pappa fortsätta kämpa. En bra pappa skulle åtminstone höra av sig med jämna mellanrum, berätta hur viktiga barnen är, skicka presenter när de fyller år, fråga om de vill ha med honom på avslutningar osv. Fortsätta med detta, tills de är vuxna, oavsett vad barnen svarar.

    En 13-åring är inte gammal. Hon kan fortfarande påverkas av sin mamma, och svara det hon "tvingas" till. Säger hon "nej" kan hon trots det vilja att du hör av dig och visar att hon är viktig. Eller, kommer du fortsätta skylla på barnen?
    Dottern frågade varför blev det så här...

    Bästa svaret jag kunde ge var sanningen, varav hon själv gick igenom allt hon sagt och varför, hon ville även prata med skolkuratorn igen.

    Rådet jag gav henne var att ni måste bråka på mamma för att få träffa mig igen, för det är ni som bestämmer ifall ni vill träffa mig, och inte mamma.

    Nu med alla dessa dolda ringningar och sedan sms hon skicka, hur mamma tar hjälp av hennes bror för att hjälpa henne med barnen och hon skriver själv att mamma och morbror få henne att må dåligt . samt att hon begär HJÄLP !

    Så är tiden inne för mig att skicka in soc och tingsrätt igen, det jag ger är hjälpen hon frågar efter, hon är gammal nog att domaren själv kan fråga henne, en enkel fråga: om dom vill ha sin pappa tillbaka i livet.
    Berättar barnen att mamma hindrat dom från att ta kontakt så har jag bevis för umgängessabotage och kan vända umgänget/vårdnaden till att jag har den stora delen och jag sköter umgänget för dom gentemot deras mor.

    Barnen får den hjälp dom nu frågar efter, nu kan dom berätta allt,,, vågar dom inte det så är det inget mer jag kan göra, men dom får svaret varför jag är borta, bara det är mycket värt när dom nu börja bli vuxna, samt att jag svara på deras fråga efter hjälp och jag ger den åt dom.
  • Anonym (K)
    Anonym (Hur ska jag göra?) skrev 2019-10-11 19:54:00 följande:
    Dottern frågade varför blev det så här...

    Bästa svaret jag kunde ge var sanningen, varav hon själv gick igenom allt hon sagt och varför, hon ville även prata med skolkuratorn igen.

    Rådet jag gav henne var att ni måste bråka på mamma för att få träffa mig igen, för det är ni som bestämmer ifall ni vill träffa mig, och inte mamma.

    Nu med alla dessa dolda ringningar och sedan sms hon skicka, hur mamma tar hjälp av hennes bror för att hjälpa henne med barnen och hon skriver själv att mamma och morbror få henne att må dåligt . samt att hon begär HJÄLP !

    Så är tiden inne för mig att skicka in soc och tingsrätt igen, det jag ger är hjälpen hon frågar efter, hon är gammal nog att domaren själv kan fråga henne, en enkel fråga: om dom vill ha sin pappa tillbaka i livet.
    Berättar barnen att mamma hindrat dom från att ta kontakt så har jag bevis för umgängessabotage och kan vända umgänget/vårdnaden till att jag har den stora delen och jag sköter umgänget för dom gentemot deras mor.

    Barnen får den hjälp dom nu frågar efter, nu kan dom berätta allt,,, vågar dom inte det så är det inget mer jag kan göra, men dom får svaret varför jag är borta, bara det är mycket värt när dom nu börja bli vuxna, samt att jag svara på deras fråga efter hjälp och jag ger den åt dom.
    Du fortsätter skylla på ditt barn. Det ska inte vara barnens uppgift att bråka på mamman och speciellt inte om hon är så manipulerande som du säger. Dina barn är inte vuxna eller ens äldre tonåringar. Övergivna med frågor och en pappa som i deras ögon inte kämpade. Ni har knappt haft kontakt så vårdnadstvist ger inte något nytt utslag utan du måste in i deras liv igen först. Kom igen. Var inte ett sånt mähä och sluta skryt om allt du har, dina jobb som inte har något med saken att göra och FINNS där istället.
  • Anonym (Hur ska jag göra?)
    Anonym (K) skrev 2019-10-11 21:32:58 följande:
    Du fortsätter skylla på ditt barn. Det ska inte vara barnens uppgift att bråka på mamman och speciellt inte om hon är så manipulerande som du säger. Dina barn är inte vuxna eller ens äldre tonåringar. Övergivna med frågor och en pappa som i deras ögon inte kämpade. Ni har knappt haft kontakt så vårdnadstvist ger inte något nytt utslag utan du måste in i deras liv igen först. Kom igen. Var inte ett sånt mähä och sluta skryt om allt du har, dina jobb som inte har något med saken att göra och FINNS där istället.
    Att svara på hennes fråga om hjälp är att finnas där för dom?.....

    Tror inte många gått en vårdnadstvist mot någon som utövar umgängessabotage ,som dessutom är utbildad kurator och jobbar som det, Umeå är en lite stad, dom jobbar konstant mot soc, klart dom känner varandra, eller har haft med varandra o göra.

    Min bästa chans är och berätta sanningen och låta barnen göra det samma.

    Ja pengar retar dom flesta, som jag tidigare skrivit, folk vet vem man är ,direkt du gör något annorlunda och tidningar skriver om en, många hat det, som ex soc, varför skulle dom annars har med chefen på varenda samtal? om jag var olämplig som person skulle en räcka. men jag kan reta vissa personer, ett pris man har som framgångsrik, blickarna riktas mot en, både kritiska och positiva.

    Nu har jag lämnat det bakom, nu är jag bara anställd. en i mängden .
  • Canadasvensk

    TA har du någon diagnos? Ingen normal pappa reagerar som du gör?

    Att barnen tar upp kontakten med dig är för att dom kommer alltid älska sin pappa oavsett hur dåligt han behandlat och ignorerat dom. Tragiskt men sant...

  • Anonym (Hur ska jag göra?)
    Canadasvensk skrev 2019-10-11 22:47:07 följande:

    TA har du någon diagnos? Ingen normal pappa reagerar som du gör?

    Att barnen tar upp kontakten med dig är för att dom kommer alltid älska sin pappa oavsett hur dåligt han behandlat och ignorerat dom. Tragiskt men sant...


    Hjälpa henne när hon fråga om hjälp? är det fel menar du?

    Om din dotter hör av sig ,och behöver hjälp svarar du inte då?

    Det är det jag gör!

    Nu frågar hon om hjälp, yes jag svarar och tar det till rätten, vi får se vart det leder, visst kanske extremt fall, men är tjejerna medveten om vad som hänt så kan utfallet bli omställt .nu när dom tar kontakt och ber om hjälp brukar det finnas en orsak till varför? kan vara inget och bara nyfikenhet,,,, kan vara på andra grunder?
  • Anonym (K)

    Även om det finns grunder så ska du inte med i princip inget förhållande till barnen direkt starta en vårdnadstvist. Ni har inte den tilliten, relationen och det är inte säkert att de vågar gå emot mamman på så osäkra grunder som du är.

    Din pengar, arbeten skulle nog inte tas så illa om du inte drog upp dessa hela tiden. Typ i denna tråd är det ca 19 rader av sånt som inte vi behöver istället för att prata om sakfrågan. Jag förstår att Umeå är en liten stad på vissa plan då jag bor här.

  • Anonym (Hur ska jag göra?)
    Anonym (K) skrev 2019-10-11 23:09:45 följande:

    Även om det finns grunder så ska du inte med i princip inget förhållande till barnen direkt starta en vårdnadstvist. Ni har inte den tilliten, relationen och det är inte säkert att de vågar gå emot mamman på så osäkra grunder som du är.

    Din pengar, arbeten skulle nog inte tas så illa om du inte drog upp dessa hela tiden. Typ i denna tråd är det ca 19 rader av sånt som inte vi behöver istället för att prata om sakfrågan. Jag förstår att Umeå är en liten stad på vissa plan då jag bor här.


    Om man blir omnämnd i VK , många gånger (Västerbottens kuriren)  på olika grunder och på grund av olika anledningar, som dom säljer det, och du har första bild, eller dom köpte länets flådigaste bilar kontant, (inte leasingbilar via företag) 
    Stora företag hör av sig och vill att man tar över delar av deras verksamhet.

    Osv... varför tror du inte en liten stad som Umeå börjar reflektera på vad man gör.
    Varför tror du jag flytta? när man är nedbryten av en vårdnadstvist som betyder allt i ens liv,,, man går ut , bara ta en öl med vänner och helt vilt främmande personer kan säga rakt ut,,, jag vet vem du är, när det händer varje gång du visa dig offentligt kan det bryta ner vem som helst,, jag tog bilen en tisdag kväll till ica kvantum kl 22:30 ca 400 m,från mitt hem, dagen efter ringer en kompis , du var o handla igår? Hur fan visste han det? var bara 5 bilar på parkeringen, alla faller i sitt liv,behöver vara för sig själv, som vårdnadstvisten tog en till, då vill man bara kunna ta en öl med sina vänner, vara för sig själv.

    Därför flytta jag. behövde luft ett tag,  varumärket jag säljer är starkt, jag kan komma tillbaka.
  • Nymphaea
    Anonym (!) skrev 2019-10-10 17:00:27 följande:
    Här är en av trådarna. En vidrig tråd där TS får det till att det är dotterns fel att han inte umgås med barnen.

    www.familjeliv.se/forum/thread/78558048-en-pappa-som-valjer-bort-sina-barn
    Herregud vilken läsning. Usch, jag mår illa. Hoppas verkligen att någon som känner någon inom soc/familjerätten i Umeå läser detta så att en balanserad bild kan träda fram.

    En pappa som använder sina barn som slagträn i en separation och kör med känslomässig utpressning och annat fulspel mot barn som är helt försvarslösa i såna här sammanhang...

    Hoppas nästan att döttrarna hittar trådarna när de blir äldre så de kan förstå att de inte gjort något fel utan att de har en väldigt sjuk far.  Barn tar ju gärna på sig ansvar för allt ändå, och det hjälper ju inte när deras egen pappa är tjurig och långsint och straffar dem som om de vore vuxna.
  • Anonym (Hur ska jag göra?)
    Nymphaea skrev 2019-10-13 23:42:12 följande:
    Herregud vilken läsning. Usch, jag mår illa. Hoppas verkligen att någon som känner någon inom soc/familjerätten i Umeå läser detta så att en balanserad bild kan träda fram.

    En pappa som använder sina barn som slagträn i en separation och kör med känslomässig utpressning och annat fulspel mot barn som är helt försvarslösa i såna här sammanhang...

    Hoppas nästan att döttrarna hittar trådarna när de blir äldre så de kan förstå att de inte gjort något fel utan att de har en väldigt sjuk far.  Barn tar ju gärna på sig ansvar för allt ändå, och det hjälper ju inte när deras egen pappa är tjurig och långsint och straffar dem som om de vore vuxna.
    Här har vi en trogen läsare,

    Som sagt inte alla har blivit utsatt för umgängessabotage och fått sitt hårdaste beslut i livet, något som kan förändra dom flesta. vad som skrivs är ren provokation , man skaffa läsare och ligger på topp i familjelivs hetaste.

    Linjen är berörande och får säkert många att dra sig från att utöva umgängessabotage. som denna läsare dom minns den i flera år. så berörande är den, det är inte många linjer på FL som lyckats så.

    Vad berör många kan vara att nu kan jag använda det ex gjort mot min fördel, barnen vill ha kontakt och ber om hjälp gentemot deras mamma.

    Ansökningarna är snart inskickade, jag återkommer och berättar hur det gick.
  • Anonym (Fia)
    Anonym (Hur ska jag göra?) skrev 2019-10-14 00:00:35 följande:
    Här har vi en trogen läsare,

    Som sagt inte alla har blivit utsatt för umgängessabotage och fått sitt hårdaste beslut i livet, något som kan förändra dom flesta. vad som skrivs är ren provokation , man skaffa läsare och ligger på topp i familjelivs hetaste.

    Linjen är berörande och får säkert många att dra sig från att utöva umgängessabotage. som denna läsare dom minns den i flera år. så berörande är den, det är inte många linjer på FL som lyckats så.

    Vad berör många kan vara att nu kan jag använda det ex gjort mot min fördel, barnen vill ha kontakt och ber om hjälp gentemot deras mamma.

    Ansökningarna är snart inskickade, jag återkommer och berättar hur det gick.
    Fantastiskt att du lyckas se din sorgliga tråd som en bragd. Så talar en klockren narcissist. Men det är ju inte förvånande då du enbart accepterar dina barn om de stryker ditt ego medhårs. De är helt enkelt verktyg för dig att använda som du behagar.

    Stackars barn. Tur i alla fall att de har sin mamma.
  • LFF

    Tänk, du har inte förändrats ett skit. Även i denna trådstart du skriver så är det två viktigaste sakerna dessa:

    1) Hur mycket pengar du har och vad du kan köpa för dessa pengar
    2) Att det fortfarande är barnens fel att du drog så långt du bara kunde och klippte all kontakt med dem. 

    Spännande att vissa aldrig förändras.

  • Anonym (A)
    Nymphaea skrev 2019-10-13 23:42:12 följande:
    Herregud vilken läsning. Usch, jag mår illa. Hoppas verkligen att någon som känner någon inom soc/familjerätten i Umeå läser detta så att en balanserad bild kan träda fram.

    En pappa som använder sina barn som slagträn i en separation och kör med känslomässig utpressning och annat fulspel mot barn som är helt försvarslösa i såna här sammanhang...

    Hoppas nästan att döttrarna hittar trådarna när de blir äldre så de kan förstå att de inte gjort något fel utan att de har en väldigt sjuk far.  Barn tar ju gärna på sig ansvar för allt ändå, och det hjälper ju inte när deras egen pappa är tjurig och långsint och straffar dem som om de vore vuxna.
    +1
Svar på tråden Min barn söker kontakt?