RMC Malmö höst 2019

Åå men ja, jag gjorde en ÄL-spolning tidigt i våras - tyckte inte heller att det gjorde ont, var ju inte värre eller kändes annorlunda än en vanlig gynundersökning. Läste också en massa skräckhistorier så var så glad att det inte gjorde ont, haha!! Skönt att det gick bra för sig också och så kul att vi är tätt, jag känner som du - ska försöka vara lugnare denna månad...försöka, haha!! När har du bim? Ja grattis till oss och jag håller alla tummar för oss bägge två!

Inte hört nått nytt om mannen, vad denna helt galet positiva utveckling beror på? Tänker att de bör börja forska på honom, haha!!?

Haha men åå den 8de har jag, verkligen så skönt med någon som förstår! Har du några känningar? Jag känner mig lite nere och gråtig idag, brukar bli lite så innan mens så jag har inte några större förhoppningar men känner på mig att det kommer bli en jobbig mens denna månad, just för att jag haft lite hopp, grannen har nyss fått bebis och jag ser dem jämt ute med barnvagnen.. så trött på att bara bita ihop..frågar mig själv om det någonsinn kommer bli något..

Men det var ju ändå skönt, att han skickade remiss. Känns alltid bra att ha en plan b, hoppas ju förstås att det tar sig innan dess!!

Ja ihop blandade prov, undrar egentligen hur vanligt det är? Även om det inte får hända så känns det som det lätt kan hända..jag menar, även sjukhuspersonalen är ju människor.. ????????

mm, hopplöst med grannar. Nu får jag inte lugn och ro ens i mitt eget kök, ser rätt ut på gatan mot deras uppfart där vagnen och bilbarnstol passerar precis hela tiden..funderar över hur mycket man egentligen kan vara ute och gå.. haha..

Men skönt att känna sig stark, hoppas känslan får bestå! Tror som du, att man kommer önka att man vore lite mer avslappnad. Men frågan är ju när om man väl blir gravid om man kommer kunna slappna av, eller rädslorna bara byts ut mot nya.. 

Jag tror att jag kommer testa till helgen, den 8de är på tisdag så borde kanske synas.. usch så dumt.. 

Idag har vi vart och sett våran böna i v 8+1 och hjärtat slog så fint :) ett steg till avklarat men känns som lååååång väg kvar. Ni har rätt i att oro bara byter fokus efter plus men det finns lugnare dagar också när jag är ganska nöjd med livet (trots kopiöst illamående och all värk och trötthet).

Jo, men precis.. det tror jag också.. Nästan så man dras till att oroa sig. 

Ah, fy va tråkigt... :( Har också typiska innan-mens, fortfarande gråtig och på dåligt humör. Så jag har inte heller några förhoppningar denna månad. Nu vet jag inte om det är mens-känslor eller mina egna känslor, men hur jäkla länga pallar man egentligen? Visst..det finns ju inget ge upp men känns bara så tufft. 

Amen verkligen..extra sur denna månad tror jag..blev jätte sur på killen i måndags, men minns inte varför men jag är fortfarande sur och pratar bara det alldra alldra nödvändigaste med honom, haha!!! Mest sur för att han tar så jäkla lätt på hela ivf/letrozol/barn-grejen, eller det gör han kanske inte men han är inte typen som pratar och ältar känslor.. Önskar bara att det var han som fick testa en månad och trycka i sin en massa grejer så han får känna hur det känns att inte känna egen eller kunna identifiera sina egna känslor. 

Jag hoppas också...Snart är det i alla fall BIM, och antagligen ett nytt break down och sen börja karusellen igen. Så positiv just nu.......inte. 

Amen eller hur? Undrar om de tänker lika mycket och ältar i huvudet som vi? Hur sjutton kan de isåfall inte yppa någonting. Fattar inte, ligger det i våra ?kvinnliga gener?..kan man undra.

Jo men precis, och kollar nooooga på pappret om det finns några spår av kommande mens. Tycker dock att mina menssymton alltid är och alltid varit skrämmande lika alla gravsymtom jag läser om...

Hej, och tack :)

Vi bor i Gbg så vi gick till kvinnokliniken här och gjorde utredning och sedan skickade dem remissen till RMC. Tog tre månader till första besök och sedan ca 4 till nästa, sen var det bara att invänta start i princip. Men vet att de har längre tid nu pga fler patienter.

Jo men säkert...som om de glömmer allt man trycker i kroppen. Upplever att min ibland tänker att "det är bara å göra", vet inte om det är för att lugna mig och inte göra så stor grej av det, jag har en tendes att bli väldigt stressad vid sjukhusbesök och "ingrepp". 

Mina symptom med.. har du gjort något test än, eller planerat någon dag att göra?

Inget från RMC än, remissen mottogs den 22 augusti och jag fick precis som du att inom 3 månader är vi garanterade besök.. så bara att vänta..

Tror med jag gör ett...imorrn eller på söndag. Övertygad om att det är rent slöseri med tester bara, riktigt gråtig, trött och har mensvärk. Funderar på att bara gräva ner mig..kar ju inte hunnit bli tjäle i marken än så kanske lika bra att passa på. Nee, fy fan rent ut sagt vad detta suger. 

Hur är det med dina symtom?