• misu80

    IVF hösten 2019

    fannylinnea skrev 2019-08-08 10:26:45 följande:
    Jag förstår att det känns bra att bollen är i rullning! Gud så skönt :) Vad fint att du kan få känna positivitet, pirr och förväntan. En ny fokus liksom :)  Och vad fantastiskt att du har en så bra chef som stöttade dig. Det är inte alla som har det kan jag lova. Jag gruvar mig för att behöva prata med min chef om det... Har spenderat många timmar grubblandes på om jag kan "gå runt problemet" eller inte... Dels för att det känns så otroligt privat, dels för att chefen inte är så "känslig" av sig och det känns som att han skulle bli obekväm och inte veta vad hans ska säga. Och jag avskyr när man outar något jobbigt och sen får man ingen direkt respons Förvånad Då står man ju där o känner sig som en clown.

    Sa läkarna vad det är som avgör om man kör det korta eller långa protokollet?
    Jag hade missuppfattat infertilitetsläkaren som vi var hos totalt, trodde att sambon skulle lämna nytt spermaprov nu i augusti, men nej, det är i september. Åh, det känns så himla lång tid. Och jag vågar nästan säga att jag vet att det provet inte heller kommer att vara bra. Så det känns bara som att dom slösar vår tid. Vill bara komma igång. 

     
    Hm, inte kul situation, bara att han är en man gör ju lätt att det känns mer utelämnande! Min chef är en kvinna, som passade på att berätta om sina egna gynekologiska besvär, jag inser att jag har väldigt tur.

    Jag har tydligen låg äggreserv, AMH 0,8. Därför blir det det långa protokollet. Och dessutom erbjöds vi inte att köpa ett paket på 3 försök (måste ha mer än 1.0 för det), så det blir att pynta 40 000 isch för varje gång!  

    Nej vad tråkigt, förstår din frustration när man bara vill komma igång och så förskjuts det framåt.

    Styrkekramar till dig!
  • misu80
    Hedblomster skrev 2019-08-08 14:02:33 följande:

    Är det någon annan här som gjort eller gör ivf på akademiska? Ska börja spruta idag och har ultraljud om en vecka och de sa att det är svårt att hitta parkering så bättre att parkera typ i ett bostadsområde eller på stan, men jag har aldrig varit i Uppsala ens förut och känner mig lite nervös över det, vill inte bli sen. Sambon kan inte följa med heller. Någon som har bra parkeringstips?


    Tycker att det är ganska svårt att hitta lediga parkeringsplatser i centrala Uppsala eftersom det finns förhållandevis få, de vill gärna att man ska parkera i parkeringshus. Kolla denna länk för att se var parkeringarna finns https://www.uppsala.se/contentassets/4423f6efc4d541f28f1a8e8f4d81e620/19-1156-komu-p-karta_2019_uppd-i-januari.pdf 
    Det finns några parkeringar vid Svandammen, som är nära Akademiska, om du har tur kan det finnas någon ledig där.
  • misu80


    Kom på att kartan i länken ovanför kan vara svår att orientera sig i om man inte känner till Uppsala. Jag har märkt ut var parkeringarna vid Svandammen är med rosa streck i kartan ovan, och ringat in Akademiska med lila. Hoppas att det blir lättare att orientera sig med hjälp av den :)
  • misu80
    fannylinnea skrev 2019-08-08 17:30:05 följande:
    Nej verkligen inte. Men det känns ju som att jag måste prata med honom med tanke på hur många besök som ska göras på kort tid... Fy vad jag gruvar mig.
    Önskar i detta läget att jag hade min gamla, kvinliga, chef - så mycket lättare det hade känts. Hon förstod ju allt som rör den kvinnliga kroppen :) Jag har i perioder extreeeem mensvärk och det har hänt att jag haft så ont att jag kräkts. En gång hände det på jobbet. Chefen stod utanför toaletten och ba "är du okej eller?" Och jag sa att jag inte var magsjuk utan att det var mensvärk. Men det var som att han ba "aha okej vilken tur". Det var inte så att han skickade hem mig. Fine, hade ju kunnat sjukskriva mig själv men jag är ju en sån där tjurskalle som "biter ihop". Så dumt. Men du vet, ibland är det skönt att någon annan tar ett beslut, typ att man ska gå hem. Jaja. Nog om det :)

    Ah okej, jag förstår. Man får lita på att läkarna gör det bästa utifrån situationen - dom kan ju det där :) Brukar man inte få bekostat ett visst antal försök från landsting? Trodde att alla landsting hade så... Hoppas det tar sig på första försöket för er :)

    Varm kram!
    Kan inte hålla mig för skratt när jag läser om din manliga chef, som beter sig typiskt manligt! En kvinnlig chef hade med största sannolikhet skickat hem dig, men män behöver ofta (ursäkta att jag generaliserar nu) ha väldigt tydligt uttalat vad man behöver för de läser inte mellan raderna! Jag tror att det kommer gå bra när du ska prata med honom, ett tips är att prata med din sambo och fråga hur han skulle ha uttryckt sig (kanske kort och koncist?) och så försöker du köra på det och inte förvänta dig någon känslomässig respons. Oavsett så har du ju "vunnit" bara genom att ha vågat öppna dig och berätta om vad ni ska göra. Det kommer säkert kännas riktigt skönt efteråt!

    Det verkar vara olika från landsting till landsting. Ja, håller tummarna för att det ska gå bra, och det vore ju toppen om det blir över något ägg till frysen också så det blir lite enklare att göra fler försök. 
  • misu80
    JkJ skrev 2019-08-08 18:47:22 följande:

    Hej!

    Vi ska också göra vår 4:e IVF-behandling nu i augusti/september! Hoppas verkligen att det blir fjärde gången gillt!! ????????

    Vi har tidigare testat både vanligt IVF och ICSI men trots 3 försök har vi endast fått 1 befruktat embryo (som blev återfört men tog inte), ingenting i frysen.

    Vårt senaste försök misslyckades tyvärr helt och fick avbrytas mitt under beh. Då hade vi testat Menopur istället för Gonal-F men det fungerade inte bra alls på mig.

    Denna gången kör vi ett långt protokoll och åter Gonal-F. Jag började med Synarela nässprejen igår på mensdag 1.

    Styrkekramar till er alla!!


    enannananna84 skrev 2019-08-08 19:26:28 följande:

    Jag hoppar in här med, vi ska på samtal för ivf nästa vecka, ska bli så spännande men är så nervös!


    Så härligt att ni hänger på! Välkomna!

  • misu80
    Hedblomster skrev 2019-08-08 15:31:59 följande:
    Tack, supersnällt! Jag får se till att åka i tid :) Får promenera lite i Uppsala om jag får tid över, kan vara kul att se en ny stad. Kommer ändå vara borta från jobbet hela dagen.
    Det var så lite :) 

    Uppsala är så fint, riktigt mysig stad. Har bara varit där en gång då vi var på IVF startmöte, men passade på att stanna över helgen och uppleva staden. Området kring Fyrisån är riktigt mysigt.
  • misu80
    Jagvetdåinte skrev 2019-08-08 22:49:55 följande:
    Tack för ditt fina svar <3 Jag ska verkligen försöka ta till mig det och få tillbaka hoppet ordentligt å vara snäll mot mig själv. Just avundsjukan och sorgen över besked som borde göra en glad har tyngt mig mycket och det känns så skönt att höra att jag inte är ensam. <3 I de mörkaste stunder försöker jag ändå tänka att "tänk, vårt barn kommer att bli det mest älskade och efterlängtade i världen". Att denna resa rent av stärker oss och får oss att njuta mer av våra ev barn. Att vi inte tar det för givet. En ödmjukhet inför att vara förälder.
    Hoppas att du fick något användbart tips, vi är ju alla olika så vad som funkar för den ena funkar inte nödvändigtvis för den andra, men just andningen skulle jag nog säga gäller för alla. Snabb och ytlig andning är kroppens gas, lugn och djup andning är kroppens broms, så att andas lugnt och djupt lugnar definitivt ner stress och oro.

    Förstår dig så väl det du säger om din syster, har upplevt samma med min bror. Så viktigt att påminna sig om att man inte är en dålig människa för att man känner så, vi bär på en tung ryggsäck och då blir såna situationer tuffa även om det handlar om en person man älskar så mycket. Vi är långt ifrån ensamma med den känslan. Stor kram.

    Nu tar jag ut händelserna i förväg, men jag tror att vi kommer att få barn, och jag brukar backa lite och se det från det perspektivet, alltså att vi redan har fått ett barn och tänka att jag då ändå är tacksam för alla dessa tuffa år. Det låter kanske lite konstigt, men jag hade inte varit den jag är idag om vi hade blivit gravida på en gång, jag och min man hade inte heller haft det djupa förhållande vi har idag, som har formats av tuff motgång och helt klart, vårt barn kommer vi kunna njuta av ännu mer eftersom vi verkligen har fått känna hur det är att vara utan. Jag är faktiskt tacksam! Jag brukar tänka att det finns en mening med allt, hur hemskt det än kan kännas i stunden.
  • misu80
    Hoppet19 skrev 2019-08-09 09:33:28 följande:

    Fan pratade med läkaren på ivfkliniken nu angående planen. Nämnde då mina ?blödningar? / bruna flytningar jag haft med start 2 veckor efter mensen som håller i sig fortfarande, över 2 veckor nu..

    Hon var inte glad över att jag slutade med lutinus 2 dagar före testdag! När jag testade negativt med en femdagars på ruvardag 15 så skiter jag i det, inte håller jag på och tar med hormoner då när jag vet det är kört!? Men Hon sa som ?jag tror det kan ha varit en graviditet och sedan har du stött ut den för att du slutade med tabletterna? VA!? Tänk OM, sprang och tog ett test nu med toknegativt såklart..usch det känns inte roligt, känns som jag får skäll av fröken. Olustig känsla. Blir ledsen...

    Nu ska jag få tid på min gynmott för att göra en undersökning!


    Nä nu blir jag fan lite upprörd! Det var det mest opedagogiska jag har hört!! Snacka om att slänga ett helt lass med skuld över dig! Det är helt omöjligt att veta om det faktiskt tagit eller inte, så varför antyda det? Hur kan man säga till någon som kämpar som du, att det kan ha varit en graviditet och nu har du stött ut den? Varför kan hon inte säga att nästa gång är det mycket viktigt att du inte slutar med Lutinus före testdagen. Punkt! Utan att blanda in skuld.


    Jag förstår dig att du är ledsen, det hade jag också blivit. Och jag hade också gjort precis som du, avbryta hormonbehandling när jag anser att det är kört, om jag inte har fått mer information om att det är jätteviktigt att ta det fram till testdagen. Jag kan inte annat än hoppas att du kan få distans till det hela och absolut inte lägga någon skuld på dig själv. Det blev som det blev denna gång, nya tag nästa gång.

    Kram

  • misu80
    Limarie skrev 2019-08-09 10:12:03 följande:

    Idag var dagen jag var så rädd för. Ultraljudet. Första IVF hade vi i alla fall 5 äggblåsor. Idag var det enbart 3. De vill att jag fortsätter till måndag då de se två små till men ingen hög chans att de utvecklas. Så vi kommer nog behöver avbryta. Hade det varit landstingsförsök hade vi kanske kört med 3 eller 4 men nu för 39000kr känns det lite dumt.

    Jag är så splittrad om vi ska köra ändå. Nästa gång tänker vi och de att prova det långa protokollet. Men de vill att jag väntar 2 cykel. Först ska jag ha en blödning som inte räknas som mens om 2v, sedan vänlig cykel på 30 dagar, sedan vänta 21 dagar och sedan köra igång. Men då hamnar vi i mitten av oktober och i oktober borde vi bli kallade till Sahlgrenska. Borde, vem vet. Och då måste det klaffa med mens och co igen. Och då är vi i december och då kommer de nog inte köra för att det är julstängd. Och då har det plötsligt gått från maj försök nr 1 till januari försök nr 2 hela 8 månader.

    Jag vet det är ingen som kan råda oss nåt. Men vi är så förtvivlade. Vi kommer inte en bit på vägen. Jag blir så avundsjuk på alla som i alla fall får ett befruktad ägg, som får ha en liten embryo. Men jag vet att det är lika jobbigt för oss alla. Hade dock så gärna velat vara där.

    Även om vi får ett befruktad nån dag. Hur ska den klara den långa resan?

    Är nära att ge upp och direkt gör en donation.


    Åh så ledsamt att höra, jag kan verkligen känna din smärta i det du skriver och egentligen har jag inte ord som räcker till. Vill bara ge dig en kram Hjärta

    Tänkte på det du skrev tidigare, att ni skulle söka alternativ hjälp också. Tror att det är bra att ge alternativa metoder tre månader iallafall för att hinna påverka fertiliteten. Kanske att det tidsmässigt hamnar rätt i förhållande till IVF? Kanske kan du få bättre resultat på IVF om kroppen har hunnit komma i bättre balans med hjälp av alternativa behandlingar till nästa gång?


    Och precis som Loviisa89 skrev här ovan så kan det fortfarande finnas hopp, både att det har blivit fler ägg till nästa UL eller att det blir en naturlig graviditet pga stimuleringen. 


    Håll ut fina du, ge inte upp! Det kommer gå bra för er.

  • misu80
    Ang82 skrev 2019-08-09 13:49:55 följande:
    Jag provade att ringa imorse och kom fram. Ska börja som planerat, imorgon bitti

    Tycker det har varit lite rörigt med informationen från dom. Den barnmorskan vi träffade var väldigt noga med att berätta att dom har semester stängt v 28-32 så om jag hade frågor så fick jag ringa innan dom gick eller v33. Nu gick det så bara glad över det. Slipper jag känna mig osäker om starten.
    Vad skönt att det fixade sig! 
Svar på tråden IVF hösten 2019