Antisemitismen inom vänstern, varför?
Så.. har du fler källor än SDs bruna sidor? Har du kontexten?
[...]
§ 3.
Föredrogs för remiss till utskott statsverkets tillstånd och behov.
Därvid anförde:
Kungl. Maj:ts proposition, nr 1, angående
remiss av
statsverkspropositionen.
Herr Hansson i Stockholm: Herr talman, mina damer och herrar. Den regering, som möter 1929 års riksdag, är liksom sina närmaste föregångare en ren parti- och minoritetsregering. Olikheterna mellan högerfärgad och socialdemokratisk
samhällssyn anvisa i förhållandet till denna regering oppositionsställningen såsom den naturliga för det parti, som jag har äran att företräda. Aven ledaren för det frisinnade partiet har anmält opposition. Förmodligen kommer väl bondeförbundet att, åtminstone formellt, förbehålla sig en oberoende
ställning gentemot regeringen. Den borgerliga samlingen vid höstens val visade sig icke ha ett fastare underlag än att den sprack i samma ögonblick, den skulle infria de förhoppningar, som den ingivit en del av de svenska väljarna och på vars uppfyllande ju herr Lindman också efter valet insisterade. I vilken mån personliga motsättningar bidragit till att omöjliggöra tillkomsten av en borgerlig koalitionsregering och en borgerlig samlingspolitik, har jag ingen anledning att yttra mig om. Jag nöjer mig med att konstatera den borgerliga splittringens faktum, vilket icke rubbas av det samarbete, som de borgerliga partierna till ömsesidigt skydd etablerade vid valen av ständiga utskott.
...
Det är utifrån denna faktiska motsättning mellan de borgerliga partierna, som den sittande regeringens möjligheter i första hand få bedömas. Visserligen borde det, enligt min mening, icke finnas några oöverkomliga hinder för ett visst samarbete mellan en i anda och sanning samhällsvårdande konservatism och socialdemokratisk iver att bereda trygghet och välstånd för alla.
[...]
Men vi veta, att det åtminstone för närvarande icke finnes någon egentlig utsikt att göra en sådan tanke praktiskt fruktbärande. Den svenska högern är mera privilegievårdande än samhällsvårdande, dess vid lägliga tillfällen utbasunerade
reformvillighet når sällan eller aldrig handlingens moment. Statsverksproposition och trontal tyda på, att den sittande regeringen endast kommer att bekräfta denna erfarenhet. Därmed är vår ställning till denna regering given. Förmodligen tänkte icke heller herr Lindman så mycket på oss, när han i den första regeringsförklaringen utlovade eu politik, »som kan utlösa så stor samverkan som möjligt». Trots alla bittra erfarenheter var det nog till herr Ekman hans vädjan närmast var riktad; om herr Olssons i Kullenbergstorp
upphöjelse, visste man då intet, och inte vet jag, huruvida denna ökat herr Lindmans förtröstan.
[...]
Det fortsätter vidare.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/1929.-andra-kammaren.-nr-4_dq9o4/html/