Fråga om arkitektur vid nybyggen

Poängen är för att få vackra och hållbara samhällen handlar arkitektur inte bara om fasadens utformning. Det handlar om att bygga så att människor kan leva och trivas, och jag tycker det är rimligt att det sker på ett sätt som gör att vi respekterar växt- och djurliv och gör det möjligt att leva på ett sätt som gör att vi inte sätter planetens framtid på spel.

Istället för att sätta ohållbara byggnader som ideal behöver vi finna vackra hållbara stadsstrukturer. Arkitektupproret ger ibland utrymme för röster som hyllar "det gamla", utan att reflektera över vad som behöver byggas för att skapa n attraktiv stad idag. Vad är din tolkning av AU?

Man kan såklart bygga glest, men då får man också storskaliga trafikapparater med sexfiliga motorvägar,och stora parkeringsplatser. Jag förstår inte vad det är som du inte förstår.

Men visst går det att bygga nytt och fint samtidigt. Som här.

Vem har utsett det där till den vackraste byggnaden. AU? Tornet ser ju löjligt ut...

Sedan är det ett hus i en redan uppbyggd stadsdel som det ser ut. Bygger man nya stadsdelar behöver man ha en helt annan exploateringsgrad, dels för att få ekonomi i hela projektet med gator, torg, VA etc. Sedan är det inte hållbart för fem öre att dutta ut byggnader på det där viset om man ska möte hela det bostadsundetskott som finns i landet. Visst - Sverige är ett stort land men folk vill inte bo i en gles förort till Malung. De vill bo i städerna, nära jobb och service. För att spara på den marken (som det är ont om), utnyttja befintlig infrastruktur och minska bilberoendet så behöver man ha et högre exploateringstal än det där.

Jag tror att du skulle sett den röda nedåt-tummen ditt inlägg genererade, det säger tyvärr allt...

Det är AU som utsett detta, ja. Och visst är det fint? En kombination av 1880-talet, 50-talet och 2018! Huset ligger i utkanten av Norrtälje centrum.

Men självklart kan vi inte bo trängre utan måste använda större del av den fantastiska yta vi faktiskt har i detta land. Tro t eller ej så mår både människa och klimat klart mycket bättre av en sådan utveckling än ökad förtätning. Och visst är funktionella frågor viktiga - att människor generellt inte skulle prioritera det är en myt - men också yttre skönhet bidrar till livskvalitet och trivsel, detta finns väl belagt i forskningen.

Så, upp ur din funkis-dvala och titta på dessa vackra nyproduktioner som förhoppningsvis sätter standarden för hållbara boenden i många år framöver.

www.arkitekturupproret.se/2019/03/17/sveriges-vackraste-nya-byggnad-2018-ar-framrostad/

På vilket sätt mår klimatet bra av ännu mer utglesning i vårt redan glesbefolkade land?

Förklara gärna för forskningen håller inte med.

Nej jag tycker inte att det är ett särskilt fint hus. Och du har fel i att det är positivt att vi brer ut oss.

Förtätning är dåligt eftersom fler människor vistas på mindre yta och solen har svårare att tränga igenom.

Elbilar och obemannade butiker är snart vardagen i en del av glesbygden, sker redan i Norge t ex. Så välkomna utvecklingen istället för att avfärda den!

Funktionalister tycker inte att sådana byggnader är fina, nej, men varför ska bara en stil få råda vid nyproduktion? Finns även här belagt hur arkitekter och andra skolas in i att se annat än funkis som *fel*. Förfärligt, men nu vänder förhopppningsvis utvecklingen, som skett i bl a Berlin och Tyskland.

Det finns en del forskning som visar att en viss täthet behövs för att det ska vara möjligt med exempelvis kollektivtrafik och samhällsservice, och hur energiintensiva våra transport är beror starkt på boendetätheten. Lite mer lättillgängligt kan man läsa tex:

fastighetsnytt.se/2012/02/fortatning-kan-ge-gron-fordel/

www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6670-3.pdf (Kapitel 4 och framåt)

unhabitat.org/a-new-strategy-of-sustainable-neighbourhood-planning-five-principles/

Omställningen till elbilar går inte tillräckligt snabbt för att nå klimatmålen, även om det på sikt är en viktig lösning. Även i Norge där över hälften av de bilar som såldes förra året var elbilar går bara runt 5% av bilarna på el. I Sverige tar det ungefär 18-20 år innan en bil skrotas, så även om det säljs 100% elbilar om 5 år innebär det att det kommer finnas fossilbilar kvar fram till 2045. Och det är ganska otroligt att fossilbilarna är helt borta från marknaden 2025. Sveriges mål är att ungefär en tredjedel av alla bilar som säljs 2030 ska gå på el.

Du bara tycker och har ingen kunskap om detta och det märks. Förtätning är att föredra framför sprawls inte bara för att minska transporter och upprätthålla service utan även för en effektiv och så lite miljöförstörande användning av marken som möjligt. Det handlar om att hålla nere mängden avvattnad och hårdgjord markyta, dagvattenhantering, grundvattenhushållning, hålla öppet gröna stråk och bevara ?opåverkad? mark för biologisk mångfald, LULCF, energiförsörjning etc.