Hej! Jag är en tjej på 20 år, skötsam, har heltidsjobb, stadig ekonomi, bostad och bil, min största dröm är barn, men jag är asexuell därav får jag inga känslor för varken kille eller tjej.
Jag vet inte hur jag ska göra, åka till Danmark och inseminera mig? Köpa spermier från random? Ligga med en främling?
Tacksam för tips????
Men snälla vi alla får göra våra egna uppoffringar i livet, jag resonerar att kärleken man får från ett barn övervinner precis allt, jag vill ha barn, många unga vill inte ha barn utan det blir av misstag, hellre ett önskat barn en ett oönskat.
Jag frågade om tips, det du säger kommer inte ändra mitt tankesätt.
Vilken tråkig attityd många har! Hade förstått reaktionen om TS var 17-18 och ville skaffa barn, men när man är 20 är man inget barn längre. Hur många barn får arbeta, ta körkort, stå på eget kontrakt på eget boende? Skärp er...och detta ?lilla gumman?-snacket är bara så patetiskt...
TS: Jag håller med om de andra att Danmark är att rekommendera! Lycka till.
Förstår inte ni som skriver att TS är omogen, hon låter hur mogen som helst. Jag fick barn vid 25 och var mkt mognare då än TS är nu. Det gick okej ändå även fast jag borde väntat. Det går nog mkt bättre för TS. Få personer har så ordnat liv som hon har när de är 20 så det säger en del om hennes mognad.
Ts lycka till men välj absolut inseminering. Du vet inte hur krogragg/privata donatorer reagerar och du vill inte börja med en vårdnadstvist. Det är tungt oavsett mognad.
Tänker också spontant "oj vad ung", men som många säger, man kan ju bara utgå från sig själv. Förut fick folk barn mycket tidigare än idag ju.
Jag var tonåring i sinnet då jag var 20 och det tog många års livserfarenhet före jag insåg att jag faktiskt betraktas som vuxen. Nu 18 år senare är jag fortfarande barnlös och känner mig lika ung i sinnet, dock med vuxnare ögon. För min del är det nästan försent att skaffa familj, men jobbar på det.
TS helt klart insemination. De är testade både för fysiska sjukdomar och har haft psykologsamtal.
Privata donorer verkar ha nån fetisch för donation, samma namn ses överallt och spammar folks inboxar med donationsförslag.
Fertilitetskliniker har etiska regler de följer och har maxgräns så det inte slutar med 1500 barn från samma donator.
Vissa har 18 årsgräns. Oavsett vad så kan det ta ett tag innan man rent faktiskt blir gravid.
Lycka till oavsett 
Fy fan vad många i denna tråd får mig att vilja spy....Ni klankar ner på ts och påstår att hon är omogen, när det är NI som är omogna...vuxna människor som mobbar folk -_- fegt att sitta anonymt bakom en skärm och mobba ts...sjukt hur samhället ser ut...När jag var ung (dvs i skolåldern) hade jag en naiv bild av att mobbning inte förekommer bland vuxna...Men ju äldre jag blev desto mer har jag fått inse att mobbning förekommer hos vuxna med. Bara i denna tråd skriker "mobbning"
Taskigt att trycka ner ts på detta sättet...Bara för att ni själva inte hade klarat av barn själv vid 20 års åldern, så innebär det inte att ts är som ni!
Sen...Hur vet ni att ts inte vet hur det är att få en massa kärlek från ett barn? När jag var 20 år så hade jag tre småbrödrar som då var 6, 4 och 2 år...Jag hade (har fortfarande) ett stort ansvar för dem där jag bland annat tröstade dem i min famn, läste sagor för dem, tog en glass ute på stan och bara fanns till. Så när jag var 20 år så visste jag hur det kunde vara att vara en förälder och hur det kändes att få kärlek av barn. Det var flera gånger min småbrödrar råkade benämna mig som mamma/pappa och jag såg dem som mina barn (i med ålders skillnaden och det ansvar jag hade för dem)
Jag visste redan när jag var kring 16/18 års åldern att mitt syfte i livet är barn...Ser ingen mening med att supa och festa då det är barn som får mig att le. Det är barn som är min stora lycka.
Så, jag är 25 år och insemineras i Danmark. Är singel. Och detta är ett beslut jag tog för 5 år sedan att jag ska genomföra. Hoppas på ett lite under snart <3
Så ni som inte kommer med positiva inlägg eller svarar på det ts skriver, kan sköta ert liv och försöka lära er att inte mobba andra. Tyvärr tar barn efter sina föräldrar och ni vill väl ändå inte få samtal från era barns lärare att dem har mobbat nån annan? Så var ett bra omdöme nu! Har ni inget snällt att säga/skriva så kan ni vara tysta.
Till ts så rekommenderar jag insemination i Danmark:)
De flesta menar nog inte att vara elaka. Det är tungt att vara ensamstående med barn.
Jag var 19 år när jag fick mitt första barn, jag bodde med pappan. Helt klart mycket lättare att ha någon som delar ansvaret med en.
Man hinner knappt duscha eller gå på toaletten.
När jag fick mitt andra barn var jag 26 år och blev ensamstående. Jag hade tur och fick inget kolikbarn, men gud så trött jag var många gånger av att inte få sova en hel natt.
Sitta och äta i lugn och ro var inte att tänka på, babyn ville vara med och det var bara att använda ena armen för att försöka få i sig middagen. Jag blev en mästare på att laga mat med en arm.
Hur toalettbesöken var kan du ju tänka dig själv, de med en partner kan ju få egentid när partnern kommer hem.
Det är ytterst få som verkligen inser hur mycket tid och plats en liten baby tar och hur krävande det faktiskt är.
Jag tycker personligen inte att du är för ung för barn, är själv 20 år med en 2,5 åring och det funkar jättebra.
Dock tycker jag inte detta låter som en bra ide för ett barn har rätt till båda sina föräldrar. Visst funkar det att växa upp med en ensamstående mamma, säger inte att det är fel, men då eftersom det sker förändringar i livet som gör en ensamstående. Att däremot själv planera att bli ensamstående med fader okänd låter helt galet och egoistiskt i mina öron.
" En asexuell person kan välja att ingå i en sexuell relation. Skillnaden ligger i personens förmåga att känna sexuell attraktion."
"Asexualitet som [avsaknad av] sexuell läggning utgörs endast av personens oförmåga att känna sexuell attraktion. Asexuella personer kan även bli förälskade"
" Asexualitet behöver inte heller ha något med en persons sexualdrift att göra. En del asexuella personer kan bli sexuellt upphetsade, men utan att känna sig sexuellt attraherad eller ha en önskan om sexuellt umgänge. "
Så träffa du bara en blivande pappa TS och om han vill ha barn kan du få det. (Fredagstråd?)
Jag är glad att dina syskon på 3,7 och 8 gör din vardag lättare; vi flesta föräldrar skulle ju säga tvärtom.
Insemination på klinik, definitivt!
Men vänta några år!
Hej Ts
Självklart skall du välja att skaffa ett barn om du vill det.
Din ålder för detta spelar mindre roll. Känner du dig mogen för det och har tänkt igenom det så kör på det.
Du har alternativet att åka till Dk och bli gravid vilket fungerar bra men kostar en slant. Särskillt om det behövs flera försök.
Ett alternativ är att du finner en privat donator för heminsemination. Det brukar bli mycket billigare och där har du 100% koll på vem du väljer och vilka krav du ställer på den personen.
Jag har fungerat som donator tidigare och hjälpt till med lyckat resultat. Hör av dig med ett Pm om du är intresserad av att prata mer om det.
Lycka till framöver hur du än väljer.